Digitalisering och arbete

Med artificiell intelligens avses program som kan utföra funktioner som anses vara smarta, såsom slutledning, lärande, planering eller skapande. Utvecklingen av artificiell intelligens har under de senaste åren påskyndats bland annat av

• effektivare datorer
• ökad mängd data
• utveckling av maskininlärningsalgoritmer.

Det centrala har varit insikten om att utnyttja hjärnans flerskiktade neuronnät som modell för utvecklingen av artificiell intelligens.  

Djupinlärning är ett delområde inom artificiell intelligens som fokuserar på att lära programvara att hantera information på ett sätt som imiterar människans tänkande. På 2020-talet har omfattande språkmodeller som grundar sig på djupinlärning och generativ artificiell intelligens som grundar sig på dem stått i centrum. Program som baserar sig på generativ artificiell intelligens kan

• kommunicera på ett förståeligt och naturligt språk
• skapa nytt innehåll, såsom text-, bild- och ljudpresentationer
• producera nya människolika resultat, det vill säga de begränsar sig inte enbart till att beskriva eller tolka befintlig information.

Artificiell intelligens betraktas som en så kallad allmänt använd teknik som kan ha långvariga och till och med omvälvande effekter som omfattar flera branscher och hela samhället. Särskilt generativ artificiell intelligens anses kunna förändra arbetet avsevärt i och med dess automatiserings- och effektiviseringseffekter. 

Effekterna av artificiell intelligens på arbetslivet beror på för vilka ändamål och hur artificiell intelligens utvecklas och används samt hur användningen regleras. 

Artificiell intelligens utnyttjas ofta i robotiken, det vill säga i utvecklingen av självständigt fungerande apparater, robotar. Robotarna fungerar enligt uppgiften antingen i roller som ersätter människans arbetsinsats eller i roller som assisterar eller utvidgar människans förmågor och intelligens. 

Det finns olika typer av robotar: 

• Mobilrobotar kan hjälpa till med flera uppgifter, såsom leverans av varor, lagerautomation, räddningsuppdrag och jordbruk. 
• Självstyrda fordon är mobila robotar som kan navigera självständigt. 
• Artikulerade robotar är typiska industrirobotar och påminner ofta om människans arm. 
• Humanoidroboten påminner om en generisk människokropp och dess rörelser imiterar människokroppens rörelser. Humanoidrobotar används vanligtvis för automatisering av olika uppgifter. 
• Cobotar eller samarbetsrobotar arbetar tillsammans med mänskliga arbetstagare. De skiljer sig från många andra robotar genom att de inte är avsedda att ersätta det arbete som människan utför utan att arbeta vid sidan av människan. Samarbetsrobotar utför olika uppgifter inom metallindustrin, bilindustrin, elektroniken, laboratorier och sjukhus. 

Modern robotik erbjuder betydande möjligheter att utveckla verksamheten inom olika branscher. Med hjälp av robotar kan man inte bara effektivera arbetet, utan också förbättra arbetssäkerheten. Robotar kan också utnyttjas i uppgifter där människans sinnen eller noggrannhet inte räcker till. 

En algoritm är en formel som fattar beslut utifrån regler eller statistikmodeller utan mänskligt deltagande. Formeln kan till exempel vara en programkod som berättar för datorn vad den ska göra i olika situationer.

Algoritmisk styrning innebär styrning av arbetet så att algoritmer ansvarar för att fatta och verkställa beslut som påverkar arbetskraften. Då minskar människans deltagande i styrningen. Styrningsfunktioner som kan skötas av algoritmer kan vara till exempel

• uppföljning och övervakning av arbetstagarna
• uppsättning av mål
• utfärdande och återkallande av arbetsuppgifter och -order
• bedömning av prestationer
• fastställande av tidtabeller
• belöning och rekrytering.

Algoritmisk styrning är vanligt särskilt i så kallade plattformsföretag, såsom företag som erbjuder matbuds- och transporttjänster.  

I och med digitaliseringen av arbetet blir algoritmisk styrning vanligare även på traditionella arbetsplatser. Digitala system producerar stora mängder digital information som kan styras till algoritmer för automatiskt beslutsfattande. Sådan information produceras till exempel av

• passerhanteringssystem
• arbetsskiftssystem
• arbetstidsuppföljning 
• olika kommunikationsapplikationer.

Arbetsgivarna eftersträvar genom algoritmisk styrning en effektivering av verksamheten och kvalitetsledningen samt helt nya möjligheter till affärsverksamhet. För de anställda har algoritmisk styrning oftare negativa än positiva effekter. Algoritmisk styrning kan minska

• arbetstagarnas känsla av autonomi och trygghet
• upplevelse av rättvisa
• förtroende för arbetsgivaren
• nöjdhet med arbetet.

Genom god planering är det dock möjligt att lindra de negativa konsekvenserna och öka de positiva. Med algoritmer kan man uppnå bättre resultat när användningen av dem och verksamhetsprinciperna är öppna och de i regel är verktyg eller stöd ett för verksamheten för de anställda och inte ett ogenomskinligt befallningssystem. 

Med sakernas internet (IoT, Internet of Things) avses fysiska och digitala enheter som är anslutna till internet och som samtidigt samlar in och delar information. Apparaterna har en förmåga att känna av sin omgivning med hjälp av sensorer, programvara och datakommunikation. De kommunicerar och fungerar smart utifrån den data de känner av. 

Antalet apparater som ansluter till internet ökar snabbt. Effekterna av detta i arbetslivet och i hela samhället kan jämföras med införandet av internet eller mobiltelefoner. Till exempel inom industrin möjliggör IoT-apparater distansövervakning och underhåll av apparaterna. De kan samla in information om maskinernas skick i realtid och informera om underhållsbehov innan utrustningen går sönder, vilket minskar driftstoppstiderna och förbättrar effektiviteten. 

Sakernas internet gäller hädanefter nästan alla apparater som använder el och vars information kan överföras vidare. Detta skapar förutsättningar för automatisering av många funktioner och hjälper till exempel att

• utveckla nya tjänster
• integrera processerna allt bättre i varandra
• stödja människor i deras dagliga aktiviteter.

Sakernas internet kan utnyttjas för att förutse risksituationer och tillbud. Samtidigt blir olika frågor om informationssäkerhet och dataskydd allt viktigare. 

Virtuell verklighet (Virtual Reality, VR) är en konstgjord miljö som skapats med hjälp av datateknik och där användaren kan uppleva att hen är en del av den digitala världen. De digitala världarna smälter allt mer in i den verkliga världen med hjälp av olika terminaler. Dessa är ofta anordningar man klär på sig eller som kan integreras i utrustningen.

Lösningarna för artificiell verklighet placerar sig på ett kontinuum som sträcker sig från den verkliga världen till en helt virtuell värld. När man går mot full VR-erfarenhet

• ökar antalet digitala element
• integreras elementen i den verkliga världen
• eller till och med ersätter delar av den.

När digitala och fysiska observationer blandas uppstår lösningar för förstärkt verklighet (AR) eller blandad verklighet (MR). I sin enklaste form kan man till fysiska föremål foga ytterligare information, såsom identitetsinformation eller mätdata, som visas för användaren med hjälp av påklädnings- eller bärbara skärmar.

I en helt virtuell verklighet ersätts alla sinnesobservationer och interaktionsapparater med digitala versioner.  

AR- och VR-applikationer erbjuder många möjligheter i arbetslivet. Med hjälp av dem kan man:

• stöda verksamheten och beslutsfattandet genom att öka informationen
• förbättra situationsmedvetenheten genom olika visualiseringar
• minska arbetstagarnas exponering för farliga arbetsmiljöer med hjälp av distansnärvaro.

Virtuell verklighet lämpar sig också som verktyg för lärande och övning. En upplevelse som betonar närvaro och immersion stöder uppkomsten av minnesspår och gör det lättare att tillägna sig information. 

Tillämpningar för förstärkt verklighet används inom olika branscher som verktyg för styrning och stöd av verksamheten. Exempelvis styr- och navigeringsuppgifter för fordon kan kopplas till förarens vy via vindruteskärmar eller påklädbara skärmar.

Välplanerade lösningar för virtuell eller förstärkt verklighet kan minska den fysiska, psykiska och kognitiva belastningen. Det är dock viktigt att

• kognitiv belastning, såsom uppmärksamhet, minne och tankeförmåga, beaktas
• mottagningskapaciteten hos människans sinnessystem beaktas när man ökar informationen
• arbetstagarnas förståelse för processerna i den verkliga världen bevaras och att apparaterna inte orsakar illamående eller belastning.

När man använder lösningar för virtuell eller förstärkt verklighet ökar betydelsen av kunskaper om apparaternas användbarhet och informationssäkerhet även med tanke på arbetssäkerheten och arbetshälsan.