Arbetshälsoinstitutets pressmeddelande 22.10.2024
Forskningsprofessor Ari Väänäsens bok Mielen aikakausi – Kuinka psyykkisestä haavoittuvuudesta tuli osa työelämää? beskriver uppkomsten och uppbyggnaden av det psykiska hälsofenomenet i det finländska arbetslivet.
Det referensgranskade verket bygger på över 15 års forskning om förändringar i arbetsförhållandena för olika yrkesgrupper och experter och förändrade verksamhetskulturer på arbetsmarknaden från 1960-talet till idag. Såväl lärare, företagsläkare som kommunarbetare har varit tvungna att anpassa sig till nya förhållanden och lära sig nya sätt att agera i sitt arbete och leda sitt välbefinnande i ett samhälle i förändring.
Boken lyfter också fram olika internationella diskussioner om arbete och hälsa som inte tidigare har behandlats i den inhemska debatten. Den specificerar också vetenskapens och offentlighetens roll i uppbyggnaden av det psykiska hälsofenomenet.
I arbetets och kompetenskravens förändringar har de psykologiska egenskaperna betonats
Boken beskriver hur samhällets förändring har överfört många arbetstagare från fysiska uppgifter till interaktiva och kognitivt belastande miljöer.
Väänänen illustrerar med många exempel hur förändringar i arbetets innehåll, mer projektliknande arbete och ett starkare kundperspektiv har börjat lyfta fram sinnets tolerans och flexibilitet i arbetslivet. Boken beskriver samtidigt också hur den ökande jämställdheten och den ökade informaliteten paradoxalt nog har kunnat ge förstärkta psykiska hälsoperspektiv genom att öka möjligheterna att lyfta fram känslor.
Det psykiska hälsofenomenet är en följd av ett samhälle som kräver allt mer självständig verksamhet
Bokens analys visar att de psykiska problem som dyker upp inte bara är en följd av en förändring i arbetslivet: hela samhällets förändring har skapat en ny typ av autonomi och möjligheter för individer, men samtidigt har många hamnat i psykologiskt utmanande situationer. Kontinuerligt självledarskap och sökande efter individuell riktning har börjat belasta.
Problemet, som kallas den psykiska hälsokrisen, är ett resultat av denna samhällsförändring som även påverkar arbetstagarna på många olika sätt.
– Idag söker man allt oftare psykisk tillfredsställelse och en känsla av meningsfullhet i arbetet, men när arbetet inte uppfyller förväntningarna följer besvikelser och negativa känslor. I en individcentrerad och medikaliserad kultur söker man allt oftare hjälp inom hälsovården och psykologiskt stöd för en situation som upplevs som svår. Detta fenomen kallar jag för att åstadkomma psykisk hälsa, säger Väänänen.
Det psykiska hälsoperspektivet leder lätt till att individens tillstånd betonas
Psykologiska problem och psykiska utmaningar identifieras bättre än tidigare. Enligt Väänänen ska detta inte automatiskt ses som ett tecken på ökade psykiska problem, utan snarare som en förändring i samhället, där erfarenheter och känslor har fått en mer betonad roll som en del av arbetet, produktiviteten och hälsan.
Förändringen har också påverkat läkarvetenskapen. I den del av boken som beskriver välfärdsmedicin berättas om hur hälsosamtal och företagshälsovårdens praxis har blivit mindre hierarkiska och mer interaktiva. Samtidigt har patienterna blivit aktiva parter i vårdarbetet.
Diskussionen om psykisk hälsa har spridit sig till nya livsfält, där arbetslivet är ett av de viktigaste. Detta utvecklingsförlopp riktar också lösningsförsöken mot individens hälsa och inte mot bakgrundsfaktorer som orsakar själva utmaningen.
De nuvarande metoderna för psykisk hälsa ersätts av nya
Ari Väänänen anser att det är sannolikt att den nuvarande praxisen och förståelsen för psykisk hälsa gradvis kommer att förändras och att nya tillvägagångssätt kommer att dyka upp i stället. I och med förändringen ersätts föråldrade tankemodeller med nya orosmoment, ideal och sätt att hantera problem i det sociala livet.
– I framtiden kanske forskare som granskar den här tiden undrar hur vi på 2000-talet hamnade i de problem vi beskrev och försökte hitta lösningar på det ämne som vi beskrev med orden ”psykisk hälsa i arbetslivet”, funderar Väänänen.
Se också
- Mielen aikakausi – Kuinka psyykkisestä haavoittuvuudesta tuli osa työelämää? Ari Väänänen. Gaudeamus 2024.
- Det engelskspråkiga verket The Rise of Mental Vulnerability at Work. A Socio-Historical and Cultural Analysis. Ari Väänänen. Bristol University Press 2024.
- Boken kan köpas i förläggaren Gaudemus webbutik samt i andra bokhandlar och nätbokhandlar.
- Recensionsexemplar kan beställas från Gaudeamus: Lasse Leminen, kommunikationschef,
tfn 050 466 4910, lasse.leminen [at] gaudeamus.fi. Se närmare anvisningar på Gaudeamus sida för media. - Skrivandet av boken har finansierats av Finlands Kulturfond, råd för strategisk forskning (#345170, LIFECON-projektet), Finlands facklitterära författare rf och Delegationen för informationsspridning.
Ytterligare information
- Ari Väänänen, forskningsprofessor, Arbetshälsoinstitutet, tfn 050 511 0530, ari.vaananen[at]ttl.fi
