Arbetshälsoinstitutets pressmeddelande 26.9.2022
I ett föränderligt arbetsliv kan arbetstagare ensamma eller tillsammans sträva efter att göra sitt eget arbete smartare och mer meningsfullt. Initiativrikedom för att förbättra vardagliga tillvägagångssätt i det egna arbetet har minskat under pandemin, då det skulle ha varit särskilt viktigt.
– Under utmanande tider skulle det vara viktigt att upprätthålla arbetets sociala och andra resurser genom att utveckla arbetet. Mitt i osäkerheten har arbetstagarnas energi gått till att överleva med arbetet och pandemin har inte varit en gynnsam tid för proaktiv arbetsutveckling, säger forskaren Anniina Virtanen från Arbetshälsoinstitutet.
Bland metoderna för att anpassa sitt arbete bad man minst om stöd från en chef redan före coronatiden och under coronatiden minskade det ytterligare. Ökat lärande och utvecklande arbetsrelationer rapporterades däremot mest. Människoorienterad tjänande ledarskap, upplevelsen av samhörighet och fungerande arbetsrelationer uppmuntrar människor att anpassa sitt arbete.
–Det är viktigt att bygga upp en arbetskultur där människor vill och kan vara proaktiva utvecklare av det vardagliga arbetet samt göra det smidigare. Medarbetarnas proaktivitet ökas av arbete där de mår bra, upplever arbetsengagemang och där de kan använda sina styrkor och lära sig nytt. Intressant nog var goda arbetsrelationer viktigare än arbetets självständighet för anpassning av arbetet, säger forskningsprofessor Jari Hakanen.
Unga har varit proaktiva med att lära sig nytt
Av åldersgrupperna var de under 36 år mest aktiva i att anpassa sitt arbete. Unga arbetstagare satsade mer på att lära sig nya saker än andra åldersgrupper, utvecklade sina arbetsrelationer och sökte stöd från sina chefer.
Att utveckla samarbetet var däremot mer utmanande för unga än för äldre medarbetare. Även om unga är proaktiva när det gäller att utveckla sitt arbete kan det som ung arbetstagare vara svårt att påverka rådande samarbetspraxis på arbetsplatsen.
– Särskilt de i ledande positioner är förebilder i sina arbetsgemenskaper. Hos unga arbetstagare kan inte allt bero endast på eget initiativ. De ska tas om hand och de ska tas med i utvecklingen av det gemensamma arbetet, säger Anniina Virtanen.
De som gick över till hybridarbete utvecklade sitt arbete mer aktivt än andra
I allmänhet minskade anpassningen av arbetet under coronaperioden i både distansarbete, hybridarbete och närarbete. I hybridarbetet var resultaten dock mer positiva. Hybridarbete var den enda arbetsformen där att söka stöd från en chef inte minskade.
Distansarbete betonar behovet av att upprätthålla arbetsrelationer och hitta nya sätt att samarbeta. De som gick över till distansarbete utvecklade färre arbetsrelationer och mindre samarbete än de som stannade kvar på närarbete eller gick över till hybridarbete.
– Även om ens eget arbete kan gå bra på distans, kan främjande av gemenskap och förnyelse tillsammans vara mer framgångsrikt i möten ansikte mot ansikte. Hybridarbete verkar vara ett mer prisvärt alternativ när det gäller att bygga de sociala resurserna i arbetet än enbart distansarbete, säger specialforskaren Janne Kaltiainen.
Ytterligare information
- forskare Anniina Virtanen, anniina.virtanen [at] ttl.fi (anniina[dot]virtanen[at]ttl[dot]fi), 050 435 9657
- forskningsprofessor Jari Hakanen, jari.hakanen [at] ttl.fi (jari[dot]hakanen[at]ttl[dot]fi), 040 562 5433
- specialforskare Janne Kaltiainen, janne.kaltiainen [at] ttl.fi (janne[dot]kaltiainen[at]ttl[dot]fi), 050 476 5980
Kimmoisat työntekijät muuttuvassa työelämässä -forskningsprojekt
- Projektet syftade till att öka förståelsen för proaktiva, gemenskapsbaserade och sådana ledningsmetoder som kan användas för att främja arbetshälsan i ett föränderligt arbetsliv.
- Undersökningen definierar också arbetsutmattningen på ett nytt sätt och främjar dess identifiering, förebyggande och uppföljning.
- Resultaten avseende förändringar i anpassning av arbetet baseras på en jämförelse av medelvärden vid tre undersökningstidpunkter: höstern 2019, hösten 2020, hösten 2021.
- Projektets webbplats (på finska): Kimmoisat työntekijät muuttuvassa työelämässä | Työterveyslaitos (ttl.fi)
- Forskningsprojektet finansieras av Arbetshälsoinstitutet, Arbetarskyddsfonden, Ömsesidiga arbetspensionsförsäkringsbolaget Varma.
Läs också
- Information om arbetsengagemang: Arbetsengagemang | Arbetshälsoinstitutet (ttl.fi)
- Nätutbildningen (på finska): Työn imua työtä tuunaamalla -verkkovalmennus | Työterveyslaitos (ttl.fi)
- Boken Työn tuunaajan inspiraatiokirja (pdf, på finska): Työn tuunaajan inspiraatiokirja | Työterveyslaitos (ttl.fi)
