Arbetshälsoinstitutets pressmeddelande 13.9.2023
Finländarnas arbetshälsa har inte återhämtat sig till nivån före coronapandemin, berättar Arbetshälsoinstitutets undersökning Hur mår Finland? Såväl arbetsförmågan som arbetsengagemanget upplevdes som sämre sommaren 2023 än i slutet av år 2019. Arbetshälsan försvagas inte längre bland personer under 36 års ålder.
– Ingen av de upplevelser av arbetshälsa som undersöktes har förbättrats. Nedgången har i bästa fall jämnats ut under de senaste två åren. Det är inget att vara glad över. Särskilt att minska utbrändhet och den ökade ensamhet som många upplever kommer att vara stora utmaningar i samhället, säger forskningsprofessor Jari Hakanen från Arbetshälsoinstitutet.
– Det finns mycket man kan göra för människornas välbefinnande på arbetsplatserna. Det kan man göra genom att förbättra arbetsförhållandena tillsammans med de anställda. Man kan till exempel öka möjligheterna att lära sig i arbetet och upprätthålla gemenskapen. Vi gör också vårt bästa för att det inte ska ställas orimliga förväntningar eller oskälig stress på arbetstagarna, berättar specialforskaren Janne Kaltiainen.
Risken för utbrändhet berör allt fler
Riskgruppen vad gäller utbrändhet är nu fem procent större än år 2019. Situationen har försämrats särskilt bland kvinnorna. Utöver bland kvinnor upplevde arbetstagare med lägre utbildning och personer under 36 års ålder mest utbrändhet sommaren 2023. Vanligtvis hör cirka var fjärde arbetstagare till gruppen med risk för utbrändhet.
– I förhållande till bedömningen av personer i arbetslivet för två år sedan skulle detta innebära att cirka 625 000 personer i arbetslivet skulle ingå i gruppen med risk för utbrändhet. Var tredje i denna grupp visade redan sådana symtom på utbrändhet att det sannolikt stör vardagsaktiviteterna, säger Janne Kaltiainen.
Ökade symtom på utbrändhet syns i hela samhället. Vid en jämförelse med tiden före coronapandemin finns det på alla utbildningsnivåer färre personer som inte har symtom på utbrändhet.
Samtidigt ökar de kognitiva störningarna, med vilka avses försvagad tankeförmåga, uppmärksamhet och försvagat minne.
– Det verkar som att mekanismerna för uppkomsten av utbrändhet håller på att bli mer varierande. Teorin om utbrändhet utgår från att orsaken till utbrändhet börjar med kronisk trötthet. Enligt våra resultat har tröttheten inte ökat, men däremot har kognitiva störningar och en mer cynisk inställning till arbetet blivit allt vanligare bland både män och kvinnor, säger Jari Hakanen.
Arbetshälsan vid hybrid- och distansarbete har delvis utvecklats i olika riktningar
Hittills har det verkat som att hybridarbete, dvs. delvis distansarbete, bäst stödjer arbetshälsan. Nu har skillnaderna utjämnats: bland dem som enbart arbetar på distans kan ses en svag positiv utveckling, medan arbetsengagemanget vid hybridarbete har sjunkit till samma nivå som för distansarbete på heltid.
– I vissa livssituationer kan man spara tid och krafter genom att arbeta hemma och detta syns i den här undersökningen som en liten nedgång i kronisk trötthet i arbetet. Å andra sidan kan man vid långvarigt distansarbete känna tristess och uppleva att arbetet inte är meningsfullt, säger Jari Hakanen.
– En större tristess vid distansarbete kan förklaras med att man inte upplever att arbetet har en positiv inverkan på andra människor. I vissa fall kan distansarbete också få arbetstagaren att uppleva att det egna arbetet inte är meningsfullt, fortsätter Janne Kaltiainen.
Ensamheten ökar bland män och vid distansarbete
Ensamhet upplevs olika i olika befolkningsgrupper Unga arbetstagare upplever mer ensamhet än andra åldersgrupper. Redan var tredje under 36 års ålder upplever ensamhet, var fjärde i äldre åldersgrupper.
– Det är värt att notera att ensamheten bland unga arbetstagare är på samma nivå som under coronapandemin. Det skulle ha varit önskvärt att ensamheten minskar i takt med att restriktionerna minskade och upphörde, säger Janne Kaltiainen.
Ensamhetskänslan ökar bland män och personer med distansarbete. Nu upplever redan var tredje person med distansarbete på heltid ensamhet, flera än under det svåra coronaåret 2021.
– Bristen på gemenskap på arbetsplatserna är ett problem som måste tas på allvar. Ensamheten undergräver vårt välbefinnande och gör det svårare att söka sig till andra människors sällskap. Växelverkan på arbetsplatserna bör fortsätta och man behöver hitta de bästa metoderna att sammanföra arbetstagarens autonomi och längtan efter gemenskap samt fördelarna för arbete och välbefinnande, säger Jari Hakanen.
Forskningsprojekt
- Forskningsprojektet producerar information om hur arbetshälsan och olika arbetsattityder har utvecklats bland finländska arbetstagare under de senaste åren.
- Alla som svarade på enkäten var 18–65 år gamla finländare i arbetslivet.
- Den här gången granskar vi hur finländarnas välbefinnande har ändrats mellan slutet av år 2019, sommaren 2021 och sommaren 2023.
- För närvarande finansieras undersökningen Miten Suomi voi? (Hur mår Finland) av Arbetshälsoinstitutet och Finlands program för hållbar tillväxt.
- Läs tidigare publicerade undersökningar (endast på finska): ttl.fi/tutkimus/hankkeet/miten-suomi-voi
Mer information
- forskningsprofessor Jari Hakanen, 040 562 5433, jari.hakanen [at] ttl.fi (jari[dot]hakanen[at]ttl[dot]fi)
- specialforskare Janne Kaltiainen, 050 476 5980, janne.kaltiainen [at] ttl.fi (janne[dot]kaltiainen[at]ttl[dot]fi)
