Arbetshälsoinstitutets pressmeddelande 4.11.2024
Enligt prognoserna ser den dubbla omställningens effekter på arbetslivet måttliga ut under de närmaste åren, men på längre sikt kan de vara revolutionerande, framgår det av Arbetshälsoinstitutets utredning.
Inom arbetslivet innebär den dubbla omställningen att den gröna omställningen genomförs så att nya digitala lösningar utnyttjas till exempel för utveckling av produkter, tjänster, arbetsmetoder och arbetsmiljöer. Med hjälp av digitala lösningar kan man bland annat mäta och förbättra processernas ekologiska hållbarhet, optimera lokalernas energieffektivitet och förutse efterfrågan på produkter och tjänster.
Den dubbla omställningen har sysselsättningseffekter både på expertarbete och på arbetaryrken
Enligt prognoserna är den dubbla omställningens effekter på sysselsättningen snarare positiva än negativa.
De effekter som ökar och minskar sysselsättningen kan dock riktas på olika sätt till olika branscher, olika områden, olika yrken och olika organisationer.
– Vid sidan av den allmänna klimatångesten kan detta skapa ångest, spänningar och motstånd mot omställningen på grund av dess förväntade effekter på arbetsmarknaden, säger forskningsprofessor Tuomo Alasoini från Arbetshälsoinstitutet.
Den dubbla digitala och gröna omställningen kan förutses stärka den ökade efterfrågan på expertarbete som kräver hög kompetens. I fortsättningen kan det finnas ett behov av i synnerhet kompetens som kombinerar både hög teknologisk och miljömässig kompetens. Även efterfrågan på de arbetaryrken där man jobbar med de investeringar som krävs för omställningen kan öka till exempel inom industri, byggande och olika typer av underhållsverksamhet. Samtidigt kan det också leda till avveckling och nedläggning av funktioner inom exempelvis energiproduktion och industri.
De båda nämnda grupperna som står i centrum för den digitala och gröna omställningen har traditionellt varit mansdominerade.
– En oroväckande utveckling är att utbudet av arbetskraft minskar i takt med att åldersklasserna minskar. Problemet förvärras av att höjningen av utbildningsnivån stannar upp och att männens utbildningsunderskott ökar jämfört med kvinnornas: detta kan göra det ännu svårare att hitta arbetskraft för de yrken som efterfrågas på arbetsmarknaden i och med den dubbla omställningen, säger Alasoini.
Social rättvisa ska beaktas vid omställningen
Den dubbla omställningen handlar inte bara om att stärka den ekologiska hållbarheten, utan till den hör även en viktig social dimension. Rättvisa är en central faktor för genomförandet av den digitala och gröna omställningen på arbetsplatserna. På lång sikt kan det också återspeglas i arbetsplatsernas produktivitet och personalens välbefinnande.
– Det centrala är hur olika grupper kan delta i genomförandet av omställningen, hur omställningen återspeglas i välbefinnandet hos personer i arbetslivet och hur rättvisa dess effekter upplevs vara i arbetslivet, säger Alasoini.
Omställningen kan också främjas på sätt som ökar ojämlikheten i arbetslivet. Därför är det viktigt att såväl inom forskningen som i den bredare samhällsdebatten och i beslutsfattandet granska genomförandesättet och konsekvenserna av den dubbla omställningen tillräckligt mångsidigt även vad gäller omställningens sociala dimension.
Läs mer
- Läs hela utredningen: ”Digivihreä siirtymä työn murroksena ja kehittämisen mahdollisuutena” (Dubbel digital och grön omställning som förändring i arbetet och möjlighet till arbetets utveckling)
Se också
- Utredningen är en del av ett forskningsprojekt vars mål är att förstå och stödja den dubbla digitala och gröna omställningen som en del av välbefinnandet i arbetet.
- Syftet med projektet är att öka förståelsen för den dubbla omställningens möjligheter, utmaningar och effekter på arbetslivet så att förståelsen kan utnyttjas i politiskt beslutsfattande, omfattande utvecklingsprogram och arbetsorganisationernas eget utvecklingsarbete.
- Följ forskningens framskridande och resultat (på finska): Digivihreän siirtymän ymmärtäminen ja tukeminen osana työhyvinvointia | Arbetshälsoinstitutet (ttl.fi)
Ytterligare information
- Tuomo Alasoini, forskningsprofessor, Arbetshälsoinstitutet, tfn +358304742577, tuomo.alasoini [at] ttl.fi
- Arja Ala-Laurinaho, äldre sakkunnig, Arbetshälsoinstitutet, tfn +358304742516, arja.ala-laurinaho [at] ttl.fi
