4. Stöd återgången i arbete och fortsatt arbete

Organisering av arbetet

Man ordnar ett samtal för återgång i arbetet med arbetstagaren eller ett nätverksmöte innan återgång i arbete. Arbetsgivarens representant eller chefen kommer överens med arbetstagaren om tidpunkten för återgången i arbetet, arbetsuppgifterna och övriga arbetsvillkor (arbetstid, lön, plats där arbetet utförs osv.). Om arbetet anpassas tillämpas arbetsplatsens verksamhetsmodell och inverkan på arbetsprocessen och andra arbetstagare anpassas. Chefen ansvarar för omorganiseringen av arbetet. Chefen kommer överens med arbetstagaren om hur arbetsgemenskapen informeras. Sätten och tidtabellerna för uppföljningen av arbetsprestationerna avtalas tillsammans. Kontrollera åtgärderna i arbetsplatsens verksamhetsmodell.

Organisering av arbetet

Man samtalar med arbetstagaren och/eller ordnar ett nätverksmöte innan återgången i arbete och ansökningen av rehabilitering.

Vid ansökan om och inledande av rehabilitering planeras arbetsplatsens deltagande i rehabiliteringen. Chefen är viktig i denna process.

Om deltagandet i rehabiliteringen förutsätter en omorganisering av arbetet är det på chefens ansvar. Chefen kommer överens med den anställda om hur arbetsgemenskapen informeras.

Kontrollera åtgärderna i arbetsplatsens verksamhetsmodell.

Organisering av arbetet

Handlingsmönstret för ersättande arbete har ofta definierats noggrannare antingen i branschens kollektivavtal eller i modellen för ersättande arbete på arbetsplatsen. Kontrollera hur överenskommelsen är på din arbetsplats.

Företagsläkaren och arbetstagaren ska konstatera att det inte finns något hinder för ersättande arbete. På de flesta arbetsplatser är det frivilligt för arbetstagaren att göra ersättande arbete.

Det ersättande arbetet varar en viss tid. Eventuellt finns det en överenskommelse i arbetsplatsens modeller avseende den maximala längden för det ersättande arbetet, t.ex. 8 veckor. Arbetstagaren och chefen avtalar om ersättande arbete, när det inleds och hur länge det varar.

Uppföljningen av det ersättande arbetet på arbetsplatsen har kunnat avtalas separat, men i första hand sker uppföljningen mellan chefen och arbetstagaren.

I kollektivavtalen och/eller arbetsplatsspecifika modeller för ersättande arbeten har man avtalat separat om hur den ersättande arbetstagarens egen arbetsuppgift får en vikarie. När det ersättande arbetet upphör hålls ett nätverksmöte eller ett samtal för återgång i arbetet med arbetstagaren.

Organisering av arbetet

Man ordnar ett samtal för återgång i arbete med arbetstagaren, chefen och företagshälsovården samt ett nätverksmöte innan hen återvänder till arbetet.

Företagshälsovården gör upp en rehabiliteringsplan. Arbetsuppgifterna ska vara helt nya eller anpassade. Ansökan görs av företagshälsovårdaren eller en sakkunnig inom det sociala området.

Företagshälsovården fattar beslut om arbetsprövning och ansöker om rehabilitering hos FPA med blankett KU 114. För detta behövs en läkarbedömning av arbetsförmågan, men inget B-utlåtande.

Arbetsprövningen kan inledas innan FPA:s beslut.

Företagshälsovårdaren följer upp hur arbetsprövningen framskrider enligt överenskommelse.

Organisering av arbetet

Nätverksmötet ordnas innan återgång i arbete.

Under mötet kommer arbetsgivarens representant eller chefen överens med arbetstagaren och företagshälsovården om tidpunkten för återgången i arbetet, arbetsuppgifterna och andra arbetsvillkor (arbetstid, lön, plats där arbetet utförs osv.).

Om arbetet anpassas är det chefens ansvar att omorganisera arbetet. Chefen kommer överens med den anställda om hur arbetsgemenskapen informeras. Chefen ansvarar också för att anpassa konsekvenserna av förändringen till arbetsprocessen och de andra anställda.

Under mötet kommer man dessutom överens om metoderna och tidtabellerna för uppföljningen av arbetsprestationen.

Organisering av arbetet

Man ordnar ett samtal för återgång i arbetet med arbetstagaren eller ett nätverksmöte innan återgång i arbete.

Vid samarbetsförhandlingarna kommer man överens om tidpunkten för återgången i arbetet, arbetsuppgifterna och övriga arbetsvillkor (arbetstid, eventuell lön, eventuella skoldagar, plats där arbetet utförs osv.). I samarbetet mellan arbetsplatsen och företagshälsovården är också bra att ta med en sakkunnig på yrkesinriktad rehabilitering från arbetspensionsanstalten.

Om arbetet anpassas, tillämpas effekten på arbetsprocessen och de andra arbetstagarna. Chefen ansvarar för omorganiseringen av arbetet. Chefen kommer överens med den anställda om hur arbetsgemenskapen informeras.

Under mötet kommer man också överens om metoderna och tidtabellerna för uppföljningen av arbetsprestationen.

Organisering av arbetet

Man ordnar ett samtal för återgång i arbetet med arbetstagaren eller ett nätverksmöte innan återgång till arbetet.

Planeringen av rehabiliteringen har eventuellt gjorts av en serviceproducent som valts av skadeförsäkringsanstalten. I så fall tas serviceproducenten med i samarbetet mellan arbetsplatsen och företagshälsovården. I samband med planeringen och genomförandet av rehabiliteringen hålls en aktiv kontakt med skadeförsäkringsanstalten.

Vid samarbetsförhandlingarna kommer man överens om tidpunkten för återgången i arbetet, arbetsuppgifterna och övriga arbetsvillkor (arbetstid, eventuell lön, eventuella skoldagar, plats där arbetet utförs osv.).

Om arbetet anpassas, tillämpas effekten på arbetsprocessen och de andra arbetstagarna. Chefen ansvarar för omorganiseringen av arbetet. Chefen kommer överens med den anställda om hur arbetsgemenskapen informeras.

Under mötet kommer man också överens om metoderna och tidtabellerna för uppföljningen av arbetsprestationen.

I vissa fall är det inte möjligt för arbetstagaren att återvända till sin egen arbetsplats utan den yrkesinriktade rehabiliteringen sker utanför den egna arbetsplatsen. I dessa fall har det också varit möjligt att planera och verkställa rehabiliteringen av en serviceproducent som valts av skadeförsäkringsanstalten. Då tas den med den i samarbetet på den nya arbetsplatsen.

Organisering av arbetet

Man ordnar ett samtal för återgång i arbetet med arbetstagaren eller ett nätverksmöte innan återgång i arbete.

Personen kan antingen återgå till eget arbete med förkortad arbetstid eller till anpassade arbetsuppgifter.

Vid samarbetsförhandlingarna kommer man överens om tidpunkten för återgången i arbetet, arbetsuppgifterna och övriga arbetsvillkor (arbetstid, eventuell lön, plats där arbetet utförs osv.).

Om arbetet anpassas, tar man i beaktande hur effekten påverkar de andra arbetstagarna och arbetsprocessen. Chefen ansvarar för omorganiseringen av arbetet. Chefen kommer överens med den anställda om hur arbetsgemenskapen informeras.

Under mötet kommer man också överens om metoderna och tidtabellerna för uppföljningen av arbetsprestationen.

Organisering av arbetet

Arbetsgivaren och arbetstagaren avtalar om att inleda arbetet. Företagshälsovården gör en nyanställningsundersökning.

Om det är fråga om ett arbete som medför särskild fara för ohälsa tar företagshälsovården ställning till personens lämplighet för arbetet.

Om arbetstagaren konstateras vara arbetsoförmögen är det väsentligt att bedöma hur den sjukdom som ligger till grund för invalidpensionen påverkar arbetet.

Arbetstagaren har tillgång till företagshälsovårdens tjänster.

Organisering av arbetet

Man ordnar ett nätverksmöte där man går igenom alla alternativ som stödjer återgången i arbetet på den egna arbetsplatsen samt möjligheterna till yrkesinriktad rehabilitering.

För att trygga sin utkomst ska arbetstagaren anmäla sig som arbetssökande hos arbets- och näringsbyrån även om anställningsförhållandet är i kraft. Arbetsgivaren skriver ett intyg till arbetstagaren om att hen inte kan erbjudas arbete som lämpar sig för hälsotillståndet.

Företagshälsovården följer aktivt arbetstagarens situation.

Arbetsgivaren kan också säga upp arbetstagaren om hen inte längre klarar av det arbete för vilket hen har anställts.

Om arbetstagaren blir uppsagd behåller hen under vissa ramvillkor företagshälsovårdstjänsterna i 6 månader efter uppsägningen.

I samband med uppsägningen ska man senast kontrollera arbetstagarens möjligheter till arbetspensionsanstaltens yrkesinriktade rehabilitering. Likaså måste man säkerställa att personen får tillgång till sysselsättningsfrämjande tjänster för stöd av arbetsförmågan.

Partiell sjukledighet är ett bra sätt att stödja återgången i arbetet när arbetstagaren klarar av en del av sina arbetsuppgifter. Återgång i deltidsarbete är ett frivilligt arrangemang som kräver både arbetstagarens och arbetsgivarens samtycke. Företagsläkaren eller en annan läkare som känner till arbetsförhållandena bedömer arrangemangets lämplighet och säkerställer att deltidsarbetet inte äventyrar arbetstagarens hälsa eller återhämtning.

Under perioden med partiell sjukdagpenning är arbetstagarens arbetstid 40–60 % av den normala arbetstiden. Arbetsgivaren, arbetstagaren och företagsläkaren kommer överens om förhållandet mellan arbetet och sjukledigheten (40/60 %, 50/50 % eller 60/40 %). Under perioden betalar arbetsgivaren 40–60 % av arbetstagarens lön och FPA betalar 50 % av den normala sjukdagpenningen. Arbetstagaren kan få partiell sjukdagpenning även om hen har redan har fått sjukdagpenning upp till maximitiden.

Arbetsarrangemanget kan pågå under 12–150 vardagar utan avbrott, inklusive lördagar. Förutsättningen för partiell sjukdagpenning har varit att personen inleder deltidsarbetet efter att först ha varit frånvarande från sitt arbetet under självrisktiden. Genom lagändringen 1.1.2023 kan självrisktiden löpa och därmed kan deltidsarbete inledas redan under självrisktiden för sjukdagpenning.   

Enligt undersökningar återvänder arbetstagare från partiell sjukdagpenning till arbetet snabbare än från sjukfrånvaro på heltid. Det finns också bevis på att arbetet har en rehabiliterande och främjande verkan på arbetstagarens återhämtning vid många sjukdomar (t.ex. psykiska störningar, sjukdomar i stöd- och rörelseorganen). Under den partiella sjukdagpenningen förblir arbetstagaren en medlem inom arbetsgemenskapen och arbetsrelaterade nätverk och får också stöd av dem. Under den partiella sjukdagpenningen är inkomsten bättre för många arbetstagare än med en sjukdagpenning på heltid.

Arbetsuppgifterna för en person som arbetar med partiell sjukdagpenning kan vara desamma som normalt men hens arbetstid kan förkortas. Arbetsuppgifterna kan skräddarsys enligt arbetstagarens hälsotillstånd. Här kan man utnyttja modellen för anpassning av arbetet på arbetsplatsen. Du kan ta del verksamhetsmodellen för anpassning av arbetet i avsnitt 5 Anpassning av arbetet. En arbetstagare som har varit partiellt sjukskriven återvänder efter förmånsperioden till sitt tidigare heltidsarbete.

Hur ansöker man?

När man tillsammans har kommit överens om arbetsuppgifterna och arbetstiderna kan arbetstagaren ansöka om partiell sjukdagpenning på FPA:s webbplats. Via webbplatsen kan man skicka ett läkarutlåtande B som bifogas till ansökan. Även arbetsgivaren kan skicka uppgifter om deltidsarbete till FPA via arbetsgivarnas e-tjänst. Ett annat alternativ är att skriva ut och fylla i ansökan om sjukdagpenning och posta den till FPA.

Med hjälp av räknaren som finns på FPA:s webbplats (www.kela.fi/laskurit) kan man räkna ut hur partiella sjukskrivningen påverkar inkomstnivån.

Exempel

Tiina, som arbetar som lärare och forskare vid universitetet, håller på att återhämta sig från en axeloperation på grund av ledgångsreumatism och är därför arbetsoförmögen. Hon planerar deltidsarbete tillsammans med sin chef så att hon endast utför sina uppgifter i anslutning till sitt forskningsarbete, såsom att läsa och skriva artiklar och förkortar sin arbetstid med 50 %. Företagsläkaren bedömer om det är möjligt för henne att återvända till arbetet med hjälp av partiell sjukdagpenning och om återhämtningen efter operationen kan äventyras.

En arbetstagare kan ha rätt till yrkesinriktad rehabilitering enligt arbetspensionslagarna om hen har en sjukdom eller skada som under de närmaste åren kan medföra ett sannolikt hot om invalidpension. 

Den vanligaste formen av yrkesinriktad rehabilitering är arbetsprövning. Andra former av yrkesinriktad rehabilitering är arbetsträning, läroavtalsutbildning eller annan omskolning samt näringsstöd för personer som ämnar bli företagare. Det är dessutom bra att komma ihåg att arbetspensionsanstalterna erbjuder handledning i utarbetandet av rehabiliteringsplanen om det behövs hjälp med att söka riktning. 

Arbetsprövningen kan göra det lättare för arbetstagaren att återgå till sitt eget arbete efter sjukfrånvaron eller göra det möjligt för hen att övergå till nya uppgifter som lämpar sig bättre för arbetstagarens hälsotillstånd.

Före arbetsprövningen är det bra att diskutera återgången i arbetet eller ha ett nätverksmöte med arbetstagaren. Arbetsprövningen kan ordnas antingen på den egna arbetsplatsen eller på någon annan arbetsplats. Planeringen av rehabiliteringen av en serviceproducent som valts av arbetspensionsanstalten. Då tas serviceproducenten med i samarbetet på den nya arbetsplatsen. Vid samarbetsförhandlingarna kommer man överens om tidpunkten för återgången till arbetet, arbetsuppgifterna och övriga arbetsvillkor (arbetstid, eventuell lön, eventuella skoldagar, plats där arbetet utförs osv.). Under mötet kommer man också överens om metoderna och tidtabellerna för uppföljningen av arbetsprestationen. 

Om arbetet anpassas, tar man i beaktande hur effekten påverkar de andra arbetstagarna och arbetsprocessen. Chefen ansvarar för omorganiseringen av arbetet. Chefen kommer också överens med den anställda om hur arbetsgemenskapen informeras. Du kan ta del verksamhetsmodellen för anpassning av arbetet i avsnitt 5Anpassning av arbetet.  

Den dagliga arbetstiden kan variera mellan 4 och 8 timmar under arbetsprövningen och kan förlängas gradvis under arbetsprövningen. Arbetsprövningens timantal påverkar inte rehabiliteringsförmånens belopp. Ofta räcker det inte enbart med att sänka arbetstiden, utan det behövs också metoder för att anpassa arbetet. 

Arbetsprövningen varar i allmänhet 3 månader men av en motiverad anledning kan den fortsätta. Om det är fråga om arbetsuppgifter som kräver att man lär sig nya färdigheter kan arbetsprövningen fortsätta som arbetsträning. Till den kan fogas tilläggsutbildning eller fortbildning. 

Chefen eller arbetsprövningshandledaren följer upp hur arbetsprövningen framskrider på arbetsplatsen. Företagshälsovården följer å sin sida upp arbetstagarens hälsotillstånd och arbetsförmåga. Om det verkar under arbetsprövningen som om arbetstagaren endast kan fortsätta arbeta på deltid kan hen utreda sin rätt till delinvalidpension. 

Under arbetsprövningen hålls uppföljningsmöten tillsammans med arbetsgivaren och företagshälsovården. Planerna för tiden efter arbetsprövningen förbereds och avtalas under arbetsprövningen. 

Arbetsprövningen kan enligt arbetsplatsens praxis vara antingen avlönad eller oavlönad. Om arbetsprövningen är avlönad betalar arbetsgivaren lön till arbetstagaren och pensionsförsäkringen betalar till arbetsgivaren en del som motsvarar lönen för rehabiliteringsförmånen. Vid oavlönad arbetsprövning betalar pensionsförsäkringen rehabiliteringsförmånen direkt till arbetstagaren: då betalar arbetsgivaren inte lön. 

Hur ansöker du?

Arbetspensionsanstalterna har elektroniska tjänster på sin webbplats via vilka man ansöker om yrkesinriktad rehabilitering. Till ansökan bifogas ett läkarutlåtande B om hälsotillståndet och behovet av yrkesinriktad rehabilitering. Dessutom är det bra att bifoga till ansökan en promemoria om samarbetsförhandlingarna mellan arbetsplatsen, arbetstagaren och företagshälsovården. 

Ansökan behöver inte nödvändigtvis innehålla en noggrann plan för formen för den yrkesinriktade rehabiliteringen. Då kan arbetspensionsanstalten ge ett så kallat förhandsbeslut om yrkesinriktad rehabilitering som gäller i 9 månader. Detta ger tid att göra upp en bra plan för yrkesinriktad rehabilitering. Om planen redan är klar skrivs den i ansökan. 

I samband med arbetspensionsanstaltens positiva rättsbeslut om rehabilitering ges också en uppskattning av beloppet för arbetstagarens personliga rehabiliteringspenning. Vetskapen om summan på förhand motiverar och uppmuntrar ofta till att planerna främjas. 

Förutom arbetspensionsanstalterna ordnas arbetsprövning också av FPA, olycksfalls- och trafikförsäkringen samt företagshälsovården. Dessutom ordnar arbets- och näringsbyrån arbetsprövning för arbetslösa arbetssökande (Tabell 4).

Tabell 4. Aktörer som ordnar arbetsprövning.

Arbetsprövning som genomförs genom beslut av företagshälsovården

Enligt 12 § i lagen om företagshälsovård kan arbetsprövning som genomförs genom beslut av företagshälsovården inledas. Förutsättningen är att man på företagshälsovården har konstaterat att arbetstagaren har problem med arbetsförmågan och enligt bedömning ett behov av rehabilitering, men har inte rätt till arbetspensionsanstaltens yrkesinriktade rehabilitering. En ytterligare förutsättning är att arbetsgivaren deltar på ett betydande sätt i kostnaderna för tidig rehabilitering som stödjer arbetsförmågan. 

Arbetsprövning inom företagshälsovården lämpar sig bra för till exempel en arbetstagare som återvänder från en sjukskrivning eller unga arbetstagare som på grund av sin arbetshistoria ännu inte har rätt till rehabilitering vid arbetspensionsanstalten. Arbetsprövning kan dock inledas utan att arbetstagaren har betydande sjukfrånvaro: det räcker med att personen har en hälsobegränsning som avsevärt försvårar hens möjligheter att klara av sina arbetsuppgifter.

Arbetsprövning inom företagshälsovården förutsätter att personens vanliga arbetsuppgifter har anpassats i en betydande utsträckning så att de lämpar sig bättre för hens hälsotillstånd eller att hen prövar helt nya uppgifter. Arbetsprövningsdagen ska pågå inklusive resor under minst 4 h och den kan pågå under 45 vardagar.

Arbetsprövningen planeras, avslutas och genomförs i samarbete med företagshälsovården, arbetsplatsen och arbetstagaren. Under mötena kommer man överens om arbetsuppgifterna, arbetstiden, introduktionen och uppföljningen av arbetsprövningen och de antecknas i planen. Företagshälsovården konstaterar problemet med arbetsförmågan, beskriver dem och bedömer rehabiliteringsbehovet. För att inleda arbetsprövning behövs inget läkarutlåtande B utan företagshälsovården gör en anmälan om inledande av arbetsprövning till FPA med blankett KU114. Arbetstagaren ansöker om rehabiliteringspenning för rehabiliteringstiden med blankett KU 112 på basis av vilken FPA betalar rehabiliteringspenning till arbetsgivaren. Arbetstagaren får lön för tiden under arbetsprövningen.  

Exempel

Ritva arbetar i dagligvarubutikens kassa. Arbetet har förändrats mycket under årens lopp och Ritvas arbetsplats har övergått till dygnetruntöppet. Nattarbetet har börjat belasta Ritvas ork avsevärt. Företagshälsovården, chefen och Ritva kommer överens om att genomföra företagshälsovårdens arbetsprövning vid dagligvarubutikens servicedisk som inte är dygnetruntöppen. Under samarbetsmötet kom man överens om inledandet av arbetsprövningen, dess längd och introduktionen. En sakkunnig inom det sociala området inom företagshälsovården skickade blankett KU 114 om beslutet till FPA. På basis av den betalade FPA rehabiliteringspenning till arbetsgivaren. Företagshälsovårdaren följde upp hur försöket framskred. Som avslutning på arbetsprövningen hölls ett gemensamt möte där man kom överens om att Ritva skulle anställas vid servicedisken. Arbetsgivaren hade dessutom möjlighet att erbjuda organisationens fortbildning för arbete vid servicedisken. 

Läs mer i Janita Julkunens bloggar:

Työkokeilu mahdollisti asteittaisen työhön paluun

Mielenterveyden tukeminen on koko työyhteisön asia

Det partiella rehabiliteringsstödet är en tidsbunden delinvalidpension. Det partiella rehabiliteringsstödet kan sökas om arbetsförmågan inte räcker till för heltidsarbete eller om det inte går att återgå till heltidsarbete efter sjukfrånvaron. Partiellt rehabiliteringsstöd beviljas om man bedömer att personens arbetsförmåga kan återställas med hjälp av vård och rehabilitering. Målet med partiellt rehabiliteringsstöd är framför allt att stödja arbetstagaren att återgå mer flexibelt till heltidsarbete. 

Partiellt rehabiliteringsstöd kan beviljas som en fortsättning på arbetsprövningen om det på grund av personens arbetsförmåga inte har varit möjligt att återgå till heltidsarbete. Det partiella rehabiliteringsstödet är också ett sätt att anpassa arbetstagarens arbetsuppgifter så att de är lämpliga för arbetstagarens hälsotillstånd. Om arbetstagaren har en kronisk sjukdom är det möjligt att bevara kontakten till arbetslivet med hjälp av partiellt rehabiliteringsstöd och samtidigt ge tid och utrymme för vård och rehabilitering av hälsotillståndet. Under tiden för partiellt rehabiliteringsstöd utnyttjas modeller för anpassning av arbetet på arbetsplatsen. 

När man arbetar med partiellt rehabiliteringsstöd är uppföljningen och stödet från företagshälsovården och chefen av största vikt och hjälper arbetstagaren med rehabiliteringen. Om arbetstagarens hälsotillstånd tillåter är det möjligt att gradvis öka arbetstiden med partiellt rehabiliteringsstöd på samma sätt som i arbetsprövning. Inkomstgränsen kan också överskridas i enskilda fall och utbetalningen av partiellt rehabiliteringsstöd kan fortsätta men dessa situationer måste förhandlas med arbetspensionsanstalten. 

Det partiella rehabiliteringsstödet kan fungera som stöd för arbetstagaren i återhämtningsskedet. Då är det möjligt att genomföra en stegvis återgång i arbete som pågår under en längre tid än arbetsprövningen. Dessutom, om personens sjukdom är bestående gör stödet det möjligt att fortsätta i arbetslivet: vid progressiva sjukdomar kan det flytta tidpunkten för full invalidpension. 

För partiellt rehabiliteringsstöd får inkomsterna utgöra högst 60 % av den inkomstnivå som rådde före arbetsoförmågan. Beloppet för partiellt rehabiliteringsstöd är hälften av rehabiliteringsstödets belopp. 

Exempel

Matti som arbetar på bokföringsavdelningen på ett internationellt finansförvaltningsföretag insjuknade i depression. Han höll redan på att återhämta sig från sin sjukdom men upplevde fortfarande att hans ork och koncentrationsförmåga var nedsatt. Arbetspensionsanstalten hade stött arbetsprövningen på Mattis egen arbetsplats. Resultatet av arbetsprövningen var att Mattis hälsotillstånd ännu inte räckte till för att arbeta på heltid. Arbetspensionsanstalten hade beviljat Matti partiellt rehabiliteringsstöd för 10 månader. Under nätverksmötet kom man överens om att Matti skulle arbeta deltid på sin egen avdelning men med en anpassad arbetsbeskrivning och partiell arbetstid. En sakkunnig från arbetspensionsanstaltens yrkesinriktade rehabilitering deltog också i samarbetet. Matti och chefen kom överens tillsammans om hur arbetet ska organiseras och arbetsgemenskapen informeras. Man kom överens om att företagshälsovården följer Mattis tillstånd aktivt.

Delinvalidpension är ett beslut som gäller tills vidare. Den kan sökas när arbetstagaren arbetar på heltid, hens arbetsförmåga är nedsatt med minst 40 procent och den partiella arbetsoförmågan uppskattas pågå under minst ett år. 

På arbetsplatsen stöds arbetstagarens arbetsförmåga genom tidigt stöd och anpassning av arbetet. Om personens arbetsförmåga dock inte är tillräcklig görs en utredning av hälsotillståndet och arbetsförmågan inom företagshälsovården. Läkaren skriver ett B-utlåtande för ansökan om delinvalidpension. Arbetstagaren ansöker om ett förhandsbeslut om pension hos arbetspensionsanstalten. Arbetsgivaren bifogar en utredning om fortsatt arbete i ansökan. 

Ett förhandsbeslut fattas om delinvalidpension och i den finns även beloppet för delinvalidpensionen uträknat. Samtidigt får arbetstagaren information om hur mycket lön hen kan få utöver pensionen. Beslutet gäller i 9 månader. Det lönar sig att utnyttja denna tid när man planerar arbetsbeskrivningen som bäst lämpar sig för arbetstagarens hälsotillstånd. 

Om arbetstagaren med delinvalidpension arbetar får hen utöver pensionen lön. Delinvalidpensionen fortsätter tills arbetstagaren börjar få ålderspension. 

Exempel

Matti som arbetar på bokföringsavdelningen på ett internationellt finansförvaltningsföretag insjuknade i en depression. Under återhämtningsskedet hade arbetspensionsanstalten stött arbetsprövningen på Mattis egen arbetsplats. Mattis hälsotillstånd bedömdes dock ännu inte vara tillräckligt för heltidsarbete. Arbetspensionsanstalten beviljade Matti partiellt rehabiliteringsstöd. Matti fortsatte arbetet med en anpassad arbetsbeskrivning och minskad arbetstid. Företagshälsovården följde aktivt upp Mattis arbetsförmåga under hela tiden som han arbetade med partiellt rehabiliteringsstöd. Försöken att öka arbetstiden påverkade Mattis hälsotillstånd negativt och han blev sjukskriven. Inom företagshälsovården gjordes en utredning av hälsotillståndet och arbetsförmågan. Vård- och rehabiliteringsnätverket konsulterades också. Läkaren skrev ett B-utlåtande för ansökan om delinvalidpension. Arbetsgivaren sammanställde en utredning av Mattis möjligheter att fortsätta arbeta i ansökan. Matti fick ett beslut om delinvalidpension och kunde fortsätta arbeta deltid.

Rehabiliteringsstödet är invalidpension för viss tid. Rehabiliteringsstöd kan ansökas om arbetsoförmågan fortsätter efter sjukdagpenningens maximiperiod (300 dagar). Rehabiliteringsstödets belopp beräknas på basis av arbetstagarens inkomster. Arbetstagaren kan kontrollera det personliga beloppet för rehabiliteringsstödet hos arbetspensionsanstalten.

Rehabiliteringsstödets syfte är att arbetstagaren skall återgå till arbetslivet med hjälp av vård och rehabilitering. Det är bra att göra en konkret planering av återgången i arbetet vid företagshälsovårdsmötena tillsammans med arbetsgivaren, arbetstagaren och företagshälsovården. Det är bra att inleda den under rehabiliteringsstödsperioden. Det är inte bra att förlänga frånvaron från arbetet i onödan eftersom undersökningar visar att ju längre tid arbetstagaren får rehabiliteringsstöd, desto större är risken för pensionering.

Det är vanligt att återgången i arbetet efter rehabiliteringsperioden sker med hjälp av arbetsprövning. Under arbetsprövningen utbetalas till arbetstagaren rehabiliteringspenning som är 33 % större än rehabiliteringsstödet. Den uppskattade rehabiliteringspenningens belopp kan kontrolleras hos det egna pensionsförsäkringsbolaget. Om arbetstagaren får lön för tiden under arbetsprövningen kan den delen av rehabiliteringspenningen som motsvara lönen utbetalas till arbetsgivaren.

Om kriterierna för fortsatt rehabiliteringsstöd inte uppfylls, men arbetsgivaren inte kan anvisa arbetstagaren arbete som lämpar sig för hens arbetsförmåga, ska arbetstagaren anmäla sig som arbetssökande vid arbets- och näringsbyrån för att få utkomstskydd för arbetslösa. Då skriver arbetsgivaren ett intyg till arbetstagaren om att hen inte kan erbjudas arbete som lämpar sig för hälsotillståndet. Anställningsförhållandet kan ändå vara i kraft och samarbetet med företagshälsovården kan fortsätta. I sådana fall är det ytterst viktigt att hålla aktivt kontakt med arbetspensionsanstalten för att hitta en väg tillbaka till arbetslivet med hjälp av yrkesinriktad rehabilitering.

Övergången till arbetslivet för en person med funktionsnedsättning kan innebära sysselsättning på en ny arbetsplats eller att personen återvänder till sin egen arbetsplats efter sjukfrånvaron. En person med funktionsnedsättning kan också återvända till arbetslivet genom att lämna sin invalidpension vilande.

Sysselsättningen på den öppna arbetsmarknaden kan ske med hjälp av sysselsättningsmetoder. Stödd sysselsättning innebär att personen får hjälp av till exempel en arbetstränare för att söka arbete, inleda arbete och klara av arbetet.

En person med funktionsnedsättning har rätt att få som arbetslös arbetssökande samma tjänster från arbets- och näringsbyrån som andra arbetssökande. Viktiga metoder för tjänsterna från arbets- och näringsbyrån för att främja sysselsättningen av personer med funktionsnedsättning är särskilt lönesubvention, stöd för specialarrangemang på arbetsplatsen, intyg för storarbetsgivare och arbetstränartjänster.

Sysselsättning av person med funktionsnedsättning

När en person med funktionsnedsättning får sysselsättning kan det finnas behov av anpassning av arbetet. Arbetsgivaren kan få stöd för specialarrangemang på arbetsplatsen från arbets- och näringsbyrån för ändringar som görs i de yttre förhållandena på arbetsplatsen. Förändringarna kan innebära tillgängliga lokaler och tillgängliga tjänster, justerbara arbetsplatser eller arbets- och hjälpmedel som underlättar arbetet De är särskilt  viktiga för personer med fysisk och sensorisk funktionsnedsättning. Arbetet kan också förutsätta olika teknologiska lösningar såsom datorprogram, applikationer, inställningar eller digitala tjänster.

En arbetstagare med funktionsnedsättning kan behöva hjälp av en annan person i sitt arbete. Arbetsgivaren kan också få stöd för specialarrangemang på arbetsplatsen när en annan arbetstagare regelbundet hjälper en arbetstagare med en viss arbetsuppgift. Arbetstagaren kan få hjälp av en arbetstränare genom tjänsterna från arbets- och näringsbyrån. Arbetstagare med talskada kan få tolktjänst från FPA för arbetet. Dessutom kan hemkommunen med stöd av handikappservicelagen bevilja en arbetstagare med funktionsnedsättning en personlig assistent som hjälper hen i arbetet.

En arbetstagare med funktionsnedsättning kan även få stöd för arbetsresor av sin hemkommun med stöd av handikappservicelagen. Beroende på de funktionsnedsättningar skadan eller sjukdomen innebär kan ersättning för ändringsarbeten för egen bil beviljas eller ersättning för att använda taxi under arbetsresorna.

Hjälpmedel

FPA kan bevilja personliga hjälpmedel för arbete eller studier om personens sjukdom eller handikapp kräver det. Sådana är till exempel läs TV för synskadade, punktskärm, storskärm eller dator.

En person kan få hjälpmedel som inte är kopplade till arbete eller studier från den offentliga hälso- och sjukvården. Sådana är till exempel hjälpmedel för att röra sig som personen använder även på arbetsresor och på arbetsplatsen.

Krävande medicinsk rehabilitering och terapier

För att stödja arbetsförmågan får en person med funktionsnedsättning ofta också krävande medicinsk rehabilitering och terapi. Krävande medicinsk rehabilitering är rehabilitering för personer under 65 år som bekostas av FPA.  För det behövs alltid en rehabiliteringsplan. Rehabiliteringen strävar efter att personen trots sjukdom eller funktionsnedsättning ska kunna arbeta eller klara av sina funktioner bättre än tidigare. Rehabiliteringens mål har att göra med att klara sig och delta på detta sätt och är inte terapeutiska. Metoder för krävande medicinsk rehabilitering är bl.a. olika terapier, multiprofessionell rehabilitering och anpassningsträning.

En person med funktionsnedsättning kan få fysio-, ergo- och talterapi samt neuropsykologisk rehabilitering som ordnas av FPA. Terapin kan vara individuell terapi eller gruppterapi och deras mål är att främja personens arbets- och studieförmåga samt stödja så att studiernas framskridande, övergången till arbetslivet, fortsatt arbete och återgången i arbetet. Utgående från rehabiliteringsplanen beviljar FPA vanligtvis terapier för ett och högst tre år åt gången.