Arbetshälsoinstitutets pressmeddelande 12.3.2024
Deltagande i arbete definieras inte endast av hälsorelaterade begränsningar eller arbetsoförmåga, berättar Arbetshälsoinstitutets undersökning.
– Ofta granskas befolkningen i arbetsför ålder till exempel enligt åldersgrupp eller sjukdomsgrupp och ofta utifrån arbetsoförmåga. En bredare synvinkel styr oss att snarare granska arbetsförmåga och arbetspotential. En mer mångsidig synvinkel behövs när vi strävar efter att öka deltagandet i arbete, säger specialsakkunnig Mikko Henriksson från Arbetshälsoinstitutet.
I undersökningen granskades i stor omfattning faktorer relaterade till arbetsförmågan som hittas från nationella register. Sådana faktorer är till exempel hälsa, demografiska faktorer, utbildningsbakgrund, ekonomisk ställning och sociala faktorer. Utifrån dessa faktorer bildades det 14 grupper av personerna i arbetsför ålder. Undersökningsmaterialet beskriver läget år 2021.
Medeltalet för arbetsmånader i alla grupper är 8,7 månader per år. Det förekommer avsevärd variation i de genomsnittliga arbetsmånaderna mellan olika grupper. Antalet arbetsmånader är högst i gruppen ”medelålders högutbildade med familj, god hälsa” (11,5 arbetsmånader). Minst arbetsmånader förekommer i gruppen ”personer som närmar sig pensionsåldern och lever i ett parförhållande och har utbildning på mellan- eller hög nivå, dålig hälsa” (6,0 arbetsmånader).
Regional variation hjälper hitta åtgärder för att utöka deltagande i arbete
Grupper av personer i arbetsför ålder som skiljer sig från varandra vad gäller arbetsförmåga deltar i arbete på olika sätt inom olika områden. Enligt undersökningen förekommer det välfärdsområdesspecifika skillnader i de olika gruppernas deltagande i arbete. Dessa skillnader kan uppgå till och med till flera månader.
Till exempel har de personer som hör till gruppen ”ensamboende, lågutbildade som passerat medelåldern, rätt bra hälsa” flest arbetsmånader under ett år på Åland (cirka 7,9 månader). Minsta antalet arbetsmånader under ett år har de personer som hör till gruppen i Norra Karelens välfärdsområde (cirka 5,3 månader).
– Områdesspecifika skillnader berättar eventuellt om arbetsmarknaden, men också om servicesystemet. Med hjälp av resultaten är det möjligt att skapa en lägesbild för ett specifikt område och fundera på hur vi kan främja de olika gruppernas deltagande i arbete, säger ledande forskare Matti Joensuu från Arbetshälsoinstitutet.
Resultaten som publicerats i tjänsten Arbetslivskunskap (länk) kan granskas på en nationell nivå eller jämföras enligt välfärdsområde.
I framtiden vill forskningsgruppen koppla även sådana arbetsplatsspecifika faktorer till grupperingen som står utanför de nationella individuella registermaterialen, såsom resurser, arbetets krav och sociala relationer.
– Deltagande i arbete påverkas av såväl individuella, arbetsplatsspecifika som samhälleliga faktorer. Därför är det viktigt att förstå den helhet som deltagande i arbete bildar, påpekar Matti Joensuu.
– Med ledning av arbetsförmåga som genomförs på arbetsplatser kan vi sträva efter att påverka hur var och en kan delta i arbete trots kortvariga eller permanenta hälsorelaterade begränsningar, fortsätter Joensuu.
Granska materialet i Arbetslivskunskap-tjänsten
Undersökningen är en del av projektet att utvidga programmet för arbetsförmåga
- I undersökningen kartlades variabler på individnivå som är förknippade med arbetsförmågan samt variablernas samband med deltagande i arbete. Grupperna bildades med en materialbaserad grupperingsmetod.
- Undersökningen utnyttjade registermaterialet för arbetsförmågans läge i Finland (Työkyvyn tila Suomessa, på finska), som kombinerat uppgifter om personer i arbetsför ålder från olika nationella register på individnivå.
- Undersökningens syfte är att producera information på befolkningsnivå om arbetsförmåga och deltagande i arbete som stöd för beslutsfattandet.
- Undersökningen genomfördes inom projektet att utvidga programmet för arbetsförmåga (på finska) som har som mål att höja sysselsättningsgraden och kompetensnivån som en del av Finlands program för hållbar tillväxt.
Mer information
- Specialsakkunnig Mikko Henriksson, Arbetshälsoinstitutet, mikko.henriksson [at] ttl.fi, tfn 050 501 0425
- Ledande forskare Matti Joensuu, Arbetshälsoinstitutet, matti.joensuu [at] ttl.fi, tfn 043 825 2075
