Hanke

Hur mår Finland?

Forskningsprojektet producerar aktuell information om utvecklingen av arbetshälsan bland befolkningen och i olika arbetstagargrupper före och efter coronapandemin. Projektet belyser utvecklingsobjekt och styrkor i det finländska arbetslivet utifrån vilka lösningar och rekommendationer för främjande av arbetshälsan lyfts fram.

Tidtabell

1.5.2020–

Bakgrund och mål

Precis innan coronapandemin som bröt ut våren 2020 samlade Arbetshälsoinstitutet in uppgifter om finländarnas arbetshälsa i sitt forskningsprojekt Kimmoisat työntekijät muuttuvassa työelämässä.

När pandemin bröt ut fortsatte men följa upp dessa respondenters arbetshälsa i samband med undersökningen Hur mår Finland? I senare skeden har nya respondenter kallats att besvara enkäten, och den har man fortsatt att genomföra ett halvt år i taget.

Projektet ger unik information om utvecklingen av arbetshälsan före pandemin fram till våra dagar. Syftet är att erbjuda lösningar och information till stöd för beslutsfattande såväl på arbetsplatserna som i samhället.

Forskarna

Forskningen genomförs på Arbetshälsoinstitutet och utgör för tillfället en del av Finlands program för hållbar tillväxt. Ansvarig chef för studien är forskningsprofessor Jari Hakanen. I forskargruppen ingår även Janne Kaltiainen (specialforskare), Sampo Suutala (forskare) och Maria Hirvonen (statistikexpert). Som forskare deltog tidigare Anniina Virtanen och Jaana-Piia Mäkiniemi.

Taloustutkimus Oy genomför insamlingen av enkätmaterialet på uppdrag av Arbetshälsoinstitutet.

Material och tekniker

I studien kartläggs den finländska befolkningens erfarenheter:

övergripande om arbetshälsa och arbetsohälsa (bl.a. arbetsengagemang, utbrändhet, arbetsnöjdhet, tristess i arbetet, arbetsnarkomani, på arbetet som sjuk)
om arbetsförhållanden och arbetsrelaterade attityder (bl.a. rättvisa, osäkerhet, samhörighet)
om annat arbetshälsorelaterat (hälsa, arbetsförmåga, depression, livsnöjdhet),
om olika arbetsformers, såsom distans-, hybridarbete och arbete på arbetsplatsen, koppling till välbefinnande och
om individuella resurser i olika arbetsformer.

Dessutom undersöker studien i vilken mån de ovan nämnda erfarenheterna och förändringarna i dessa eventuellt skiljer sig mellan olika befolknings- och arbetstagargrupper.