Arbetstagarens roll i nätverksmötet

• Du bör förbereda dig inför mötet. Goda förberedelser främjar en bra diskussion och att målen uppnås under mötet.
• Kontakta själv företagshälsovården och din arbetsgivare före mötet för att planera återgången till arbetet om de inte kontaktar dig.
• Nätverksmötet kan vara en ny situation för dig. Företagshälsovården kan ge dig anvisningar och råd inför nätverksmötet.
• Lämna de uppgifter ur patientjournaler som behövs med tanke på din arbetsförmåga till företagshälsovården. Uppgifterna är till hjälp i företagshälsovårdens bedömning av din arbetsförmåga.
• Under nätverksmötet diskuteras din arbetsförmåga och frågor förknippade med ditt arbete. Frågor relaterade till din hälsa diskuteras endast i den utsträckning som du önskar. Diskutera med företagshälsovården i förväg de frågor som bör tas upp och kom överens om vilka frågor du inte vill diskutera under mötet. Företagshälsovården har tystnadsplikt i frågor som rör arbetstagarens hälsa.
• Förbered dig på att diskutera frågor som påverkar dina möjligheter att klara av arbetet.
• Fundera före mötet på vad som skulle stöda din arbets- och funktionsförmåga samt hur arbetet löper i ditt nuvarande arbete:
  • vilken är din egen uppfattning om din arbetsförmåga
  • vilka mål har du beträffande din återgång till arbetet och din arbetskarriär
  • vad önskar du som stöd för din arbetsförmåga?
• Diskutera dina egna mål med företagshälsovården före mötet.
• Du kan diskutera lösningar för arbetsarrangemangen redan före mötet med din chef.

Visste du att...

Nätverksmöten har hållits för arbetstagare i olika åldrar (Reho et al. 2018).

• Gör minnesanteckningar till dig själv om dina önskemål och viktiga frågor som du vill ställa. Minnesanteckningarna stöder din delaktighet i nätverksmötet. Ladda upp minneslistan(.docx-fil), med frågor som du kan fundera över före mötet.

Ta med listan till mötet.

• Berätta hur du klarar dig i ditt nuvarande arbete och om de arbetsarrangemang som skulle hjälpa dig att klara av ditt arbete.
• Berätta om dina egna önskemål. Den minneslista som du har gjort i förväg kan fungera som stöd.
• Under mötet beskriver chefen ur sitt perspektiv hur du klarar av ditt arbete.
• Företagshälsovården beskriver under mötet din arbetsförmåga och dina möjligheter att fortsätta arbeta samt olika rehabiliteringsalternativ.
• Dina tankar om att återgå till arbetet är viktiga. Berätta modigt om din uppfattning. Om det är något du inte förstår ska du fråga.
• För att ett gemensamt beslut ska kunna fattas kan det krävas en samordning av olika möjligheter.
• Kom tillsammans med din arbetsgivare överens om vad och hur ni till exempel ska berätta om arbetsarrangemangen i arbetsgemenskapen.
• Granska för din del den promemoria som har gjorts om mötet.

• Sköt för din egen del överenskomna uppgifter och åtgärder.
• Dina arbetsarrangemang kan väcka frågor hos dina arbetskamrater. Förbered dig på att berätta om dem med egna ord.
• Håll aktivt kontakt med din chef. Diskutera med din chef särskilt i situationer när det är något som inte fungerar enligt planerna.
• Kontakta företagshälsovården på överenskommet sätt.
• Bedöm tillsammans med din chef och/eller företagshälsovården om åtgärderna har varit tillräckliga eller om det finns behov av tilläggsutredningar och ett nytt möte.

Visste du att...

35 % av de som har deltagit i nätverksmöten hade deltagit i mötena mer än en gång (Reho et al. 2018).

Arbetstidsarrangemangen kan vara tidsbestämda eller permanenta. Vanligen diskuterar man först lösningar för en viss tid, varvid arbetstiden förlängs stegvis enligt arbets- och funktionsförmågans utveckling.

Arbetstidsarrangemang är:

• flexibel arbetstid, i morgon- och kvällsskiften
• möjlighet till pauser
• förkortning av den dagliga arbetstiden, till exempel 10–20 %
• avtal om deltidsarbete varvid arbetstiden vanligen förkortas till 40–60 % av den tidigare arbetstiden.

Förändringar i arbetstiden ska alltid avtalas separat. Dessutom ska man utreda hur din utkomst bildas vid olika alternativ (inverkan på lönen och eventuella förmåner, såsom rehabiliteringspenning, partiell rehabiliteringspenning, partiell sjukdagpenning, rehabiliteringsstöd). Vid vissa arbetstidsarrangemang uppkommer under en kort tidsperiod kostnader för produktionsförluster för arbetsgivaren, och vid vissa lösningar får arbetsgivaren en arbetsinsats utan tilläggslönekostnader.

Arbetstidsarrangemang kan genomföras till exempel på följande sätt:

• Du kan vid behov ta pauser i arbetet och även gå på paus i arbetsplatsens vilorum.
• I stället för att arbeta normal arbetstid kl. 8–16 arbetar du kl. 9–17, varvid du undviker rusningstider.
• Du är på arbetsprövning inom yrkesinriktad rehabilitering (arbetspensionsanstalt, arbetsolycksfallsanstalt, FPA) och arbetar först till exempel 40 % av heltidsarbete tre dagar i veckan. När arbets- och funktionsförmågan förbättras kan arbetstiden höjas till 60 %, som genomförs fyra eller fem dagar per vecka.

Kom ihåg att man i samband med arbetstidsarrangemang också alltid ska avtala om hur arbetsmängden ska minskas och anpassas! Arbetstidsarrangemang innefattar också alltid avtal om hur din utkomst bildas under arbetstidsarrangemanget.

Arbetsanpassning innebär att ditt arbete och dina arbetsuppgifter samt arbetsprocessen anpassas till den nedsatta arbets- och funktionsförmågan. Arbetsarrangemang kan vara små anpassningar eller omfattande förändringar och de kan vara tillfälliga eller permanenta. Arbetet kan anpassas till exempel genom att minska arbetsresor, ändra arbetsfördelningen mellan arbetstagarna eller justera arbetsprocessen till exempel genom att omfördela arbetet eller dela upp det. I vissa arbeten kan arbetstagaren erbjudas möjlighet till distansarbete.

Kom ihåg att arbetsanpassning alltid ska innefatta avtal om hur din utkomst bildas under arrangemanget.

Arbetsarrangemang används till exempel i samband med återgång till arbetet under en period med arbetsprövning med rehabiliteringspenning eller partiell sjukdagpenning.

Exempel på arbetsarrangemang:

• På den industriella arbetsplatsen finns det en fysiskt lättare linje, där arbetstagaren själv kan justera höjden och snabbheten och även stänga av linjen för en paus.
• Du gör inga arbetsresor utan alla möten som kräver resor sköts i form av webbmöten.
• Du utför deltidsarbete på distans medan du återhämtar dig från en knäskada.
• Du återvänder till arbetet efter en lång sjukfrånvaro via arbetsprövning. Under arbetsprövningen genomför man arbetsarrangemang och utformar en lämplig arbetsbeskrivning.

Se också:

Möjligheter att anpassa arbetet när psykisk ohälsa inverkar på arbetsförmågan (Pauliina Mattila-Holappa)

Med förändringar i arbetsmiljön strävar man efter bättre ergonomi och tillgänglighet på arbetsplatsen och i arbetsprocessen. Lösningar kan vara att ändra på arbetssättet eller att skaffa olika möbler och arbetsredskap. Förändringar i arbetsmiljön kan innebära till exempel följande:

• Din arbets- och funktionsförmåga begränsas av ryggbesvär och därför behöver du ett elektriskt höj- och sänkbart skrivbord vid vilket du kan arbeta stående eller sittande.
• Se också Ergonomian tietopankki (på finska) på Arbetshälsoinstitutets webbplats. Ergonomidatabanken innehåller branschvisa lösningar bland annat inom handel, hälso- och sjukvård, lantbruk, industri och storkök.

Med tekniska lösningar avses hjälpmedel och dataprogram som gör arbetet lättare trots en skada eller sjukdom. Som arbetstagare kan du få dem som antingen medicinsk eller yrkesinriktad rehabilitering via företagshälsovården eller FPA. Exempel på tekniska lösningar:

På grund av nedsatt syn eller en ögonskada behöver du hjälpmedel för datorn, såsom ett förstoringsprogram (förstorar textstorleken), skärmläsningsprogram (omvandlar text till tal i en talsyntetisator eller punktskriftsskärm) eller skrivare för punktskrift (skriver ut handlingar i punktskrift till exempel för möten.

Som arbetstagare kan du behöva assistans av en annan person i vissa arbetsuppgifter eller till exempel när du ska röra dig eller kommunicera på arbetsplatsen. Assistenten kan vara till exempel en arbetskamrat, en personlig assistent eller en tolk. Även en ledarhund eller assistanshund kan hjälpa arbetstagaren i arbetet och under resan till och från arbetet.

• En arbetskamrat kan till exempel hjälpa till med att öppna dörren och flytta saker eller vara med vid måltider och möten.
• En personlig assistent kan hjälpa dig i dina arbetsuppgifter. En arbetstagare med funktionsnedsättning är arbetsgivare till den personliga assistenten.
• Via FPA kan du få tolktjänster i arbetet om du har en hörsel-, synhörsel- eller talskada. Tolktjänsten är avgiftsfri för arbetstagaren och arbetsgivaren.
• En ledarhund för blinda eller en assistanshund för rörelsehindrade kan vid behov hjälpa dig i arbetet eller under resan till och från arbetet. Enligt lagen får ledarhundar och assistanshundar vara med på sådana platser där hundar i allmänhet inte är tillåtna.