Chefens roll i nätverksmötet

• Lyssna på arbetstagaren!
• Utred vilka möjligheter just denna arbetstagare har att fungera, samt vilka möjligheter det finns på din arbetsplats till arbete, arbetsarrangemang och -anpassning. Fungerande lösningar främjar arbetstagarens möjligheter att utföra arbetet temporärt eller under en längre tid trots nedsatt arbetsförmåga.
• Ta reda på vad som har avtalats om nätverksmöten i verksamhetsmodellen för stöd av arbetsförmågan på din arbetsplats.
• Kom överens med arbetstagaren och företagshälsovården vilka som ska kallas till mötet och vem som ska skicka kallelserna samt när och var mötet ska äga rum. Beakta också behov av tolktjänster under nätverksmötet.
• Kom överens om vem som ska fungera som ordförande under mötet och vem som ska göra upp promemorian.
• Chefen eller företagshälsovården kan fungera som mötessammankallare. Om du är mötessammankallare ska du kalla deltagarna i god tid och presentera behovet av och syftet med nätverksmötet.
• Ge anvisningar i kallelsen om hur deltagarna på bästa sätt kan förbereda sig inför nätverksmötet. Du kan skicka en länk till detta inlärningsprogram till arbetstagaren.
• Mötet bör hållas på ett lugnt ställe utan störningar och tillräckligt med tid bör reserveras för mötet, vanligen cirka en timme.

• Lyssna på arbetstagaren!
• Framför din syn på hur arbetstagaren klarar sig i arbetet: styrkor och begränsningar.
• Berätta om möjligheterna till arbetsarrangemang på din arbetsplats, såsom anpassning av arbetstiden och arbetsbeskrivningen samt hur arbetsförmågan kan stödas med arbetsplatsens metoder, fortbildning eller hjälpmedel. Presentera alternativa lösningar.
• Lyssna också på de alternativa lösningar som företagshälsovårdens företrädare presenterar.
• Kom också ihåg att komma överens med arbetstagaren om vad ni ska berätta och hur ni ska berätta om arbetsarrangemangen i arbetsgemenskapen. Det är viktigt att hela arbetsgemenskapen är medveten om förändringar i arbetsarrangemangen.
• Granska för din del den promemoria som har gjort om mötet. En PM-mall kan laddas ned här (.docx-fil):

• Håll regelbunden kontakt med arbetstagaren och bedöm tillsammans med arbetstagaren hur han eller hon klarar sig i arbetet.
• Diskutera vad som löper bra och vilka utvecklingsbehov du har observerat. Ta upp frågorna på din arbetsplats. Informera arbetsgemenskapen om ändringar i arbetsarrangemangen. Chefen ska inte berätta om arbetstagarens hälsotillstånd för arbetsgemenskapen.

Visste du att...

Antalet sjukfrånvarogånger minskade efter nätverksmöten (Reho m.fl. 2018).

Arbetstidsarrangemangen kan vara tidsbestämda eller permanenta. Vanligen diskuterar man först lösningar för en viss tid, varvid arbetstiden förlängs stegvis enligt arbets- och funktionsförmågans utveckling.

Arbetstidsarrangemang är:

• flexibel arbetstid, i morgon- och kvällsskiften
• möjlighet till pauser
• förkortning av den dagliga arbetstiden, till exempel 10–20 %
• avtal om deltidsarbete varvid arbetstiden vanligen förkortas till 40–60 % av den tidigare arbetstiden.

Förändringar i arbetstiden ska alltid avtalas separat. Dessutom ska man utreda hur arbetstagarens utkomst bildas vid olika alternativ (inverkan på lönen och eventuella förmåner, såsom rehabiliteringspenning, partiell rehabiliteringspenning, partiell sjukdagpenning, rehabiliteringsstöd). Vid vissa arbetstidsarrangemang uppkommer under en kort tidsperiod kostnader för produktionsförluster för arbetsgivaren, och vid vissa lösningar får arbetsgivaren en arbetsinsats utan tilläggslönekostnader.

Visste du att...

Hos en fjärdedel förkortades arbetstiden efter mötet (Reho m.fl. 2018).

Arbetstidsarrangemang kan genomföras till exempel på följande sätt:

• Arbetstagaren kan vid behov ta pauser i arbetet och även gå på paus i arbetsplatsens vilorum.
• I stället för att arbeta normal arbetstid kl. 8–16 arbetar arbetstagaren kl. 9–17, varvid han eller hon undviker rusningstider.
• Arbetstagaren är på arbetsprövning inom yrkesinriktad rehabilitering (arbetspensionsanstalten, arbetsolycksfallsanstalten, FPA) och arbetar först till exempel 40 % av heltidsarbete tre dagar i veckan. När arbets- och funktionsförmågan förbättras kan arbetstiden höjas till 60 %, som genomförs fyra eller fem dagar per vecka.

Kom ihåg att man i samband med arbetstidsarrangemang också alltid ska avtala om hur arbetsmängden ska minskas och anpassas! Arbetstidsarrangemang innefattar också alltid avtal om hur arbetstagarens utkomst bildas under arbetstidsarrangemanget.

Arbetetsanpassning innebär att arbetstagarens arbete och arbetsuppgifter samt arbetsprocessen anpassas till den nedsatta arbets- och funktionsförmågan. Arbetsarrangemang kan vara små anpassningar eller omfattande förändringar och de kan vara tillfälliga eller permanenta.

Visste du att...

Arbetsbeskrivningen ändrades hos cirka en tredjedel (Reho et al. 2018).

Arbetet kan anpassas till exempel genom att minska arbetsresor, ändra arbetsfördelningen mellan arbetstagarna eller justera arbetsprocessen till exempel genom att omfördela arbetet eller dela upp det. I vissa arbeten kan arbetstagaren erbjudas möjlighet till distansarbete.

Kom ihåg att arbetsanpassning alltid ska innefatta avtal om hur arbetstagarens utkomst bildas under arrangemanget.

Arbetsarrangemang används till exempel i samband med återgång till arbetet under en period med arbetsprövning med rehabiliteringspenning eller partiell sjukdagpenning.

Exempel på arbetsarrangemang:

• På den industriella arbetsplatsen finns det en fysiskt lättare linje, där arbetstagaren själv kan justera höjden och snabbheten och även stänga av linjen för en paus.
• Arbetstagaren gör inga arbetsresor utan alla möten som kräver resor sköts i form av webbmöten.
• Arbetstagaren utför deltidsarbete på distans medan han eller hon återhämtar sig från en knäskada.
• Arbetstagaren återvänder till arbetet efter en lång sjukfrånvaro via arbetsprövning. Under arbetsprövningen genomför man arbetsarrangemang och utformar en lämplig arbetsbeskrivning.

Se också:

Möjligheter att anpassa arbetet när psykisk ohälsa inverkar på arbetsförmågan (Pauliina Mattila-Holappa)

Med förändringar i arbetsmiljön strävar man efter bättre ergonomi och tillgänglighet på arbetsplatsen och i arbetsprocessen. Lösningar kan vara att ändra på arbetssättet eller att skaffa olika möbler och arbetsredskap. Förändringar i arbetsmiljön kan innebära till exempel följande:

• Arbetstagarens arbets- och funktionsförmåga begränsas av ryggbesvär och därför behöver han eller hon ett elektriskt höj- och sänkbart skrivbord vid vilket arbetstagaren kan arbeta stående eller sittande.
• Se också Ergonomian tietopankki (på finska) på Arbetshälsoinstitutets webbplats. Ergonomidatabanken innehåller branschvisa lösningar bland annat inom handel, hälso- och sjukvård, lantbruk, industri och storkök.