Målinriktad ledning av arbetarskydd

Målinriktad ledning av arbetarskydd innebär planering, agerande, uppföljning och kontinuerlig utveckling i den dagliga verksamheten samt systematisk, målinriktad och förutseende ledning av människor, organisationer och rutiner. 

Ledningen kan delas in i tre delar; en verksamhetsprincip, ett ledningssystem och ett ledarskap.

Verksamhetsprincipen beskriver organisationens vision och mål i förhållande till arbetarskydd. Den är ett uttryck för vad organisationens ledning strävar efter, och när den uttrycks blir den ett starkt element som påverkar ledningen och verksamhetskulturen. Verksamhetsprincipen beskriver en gemensam vision för organisationen eller ställer upp ett gemensamt mål. Som en del av ledningssystemet beskrivs verksamhetsprincipen också ofta med termerna policy eller strategi.

En nollvision för säkerheten (Vision Zero) är ett exempel på en verksamhetsprincip och ett tankesätt inom en organisation. Den innebär ett gemensamt engagemang i och en beslutsam inställning till långsiktig gemensam utveckling av arbetarskyddet och välbefinnandet i arbetet. Enligt nollvisionen för säkerheten ska var och en kunna gå hem frisk och oskadd efter arbetsdagen och få resurser från arbetet även för fritiden.

En delad och gemensamt godkänd verksamhetsprincip säkerställer ledningens och personalens engagemang i verksamheten och målen.

Med ledningssystem avses de verktyg, förfaranden, kunskaper och processer för ledning som används inom organisationen. Dess viktigaste mål är att verkställa organisationens strategi samt kontinuerligt följa upp och utveckla verksamheten. Ur arbetarskyddets perspektiv säkerställer ett fungerande ledningssystem att verksamheten är enhetlig och uppfyller organisationens interna och externa krav.

Systemets centrala del är en organisation, där arbetsgivaren ska fastställa uppgifter, befogenheter och ansvar för hanteringen av arbetarskyddet. Utgångspunkten är en tydlig organisation där alla känner till sin roll och sitt ansvar. Olika sätt att organisera arbetet är till exempel skriftliga arbetsbeskrivningar och organisationsscheman.

Genom ledningssystemet strävar man efter tydliga ledningsprocesser som är oberoende av person. Centrala processer för arbetarskyddet är exempelvis kontinuerlig uppföljning av arbetsmiljön, bedömning av risker i arbetet, planering av arbetet och arbetsmiljön, insamling och analys av observationer och avvikelser samt introduktion i arbetet. Även mätning av säkerheten i arbetet, jämförelse och analys av resultaten samt utförande av korrigerande åtgärder är centrala faktorer för kontinuerlig förbättring.

Med ledarskap avses personliga egenskaper (hos den person som representerar arbetsgivaren), såsom värderingar och personlighet, samt hur de avspeglas i sättet att arbeta och uppföra sig. Ledarskapet har konstaterats ha starka kopplingar till atmosfären och verksamhetskulturen, beteendet, attityderna samt rutinerna i hela organisationen. Organisationskulturen har bedömts ha en större inverkan på arbetarskyddet än andra delfaktorer inom ledning. I bästa fall kan den främja engagemanget för ett gemensamt mål.

Ledningen och cheferna har den viktigaste rollen i skapandet och förändringen av organisationens säkerhetskultur. Därför är stärkande av chefernas ledarskap ett viktigt utvecklingsområde för arbetarskyddet. Starkt ledarskap kan förändra säkerhetskulturen i önskad riktning, även om det går långsamt. Svagt ledarskap kan däremot inte stödja bildandet av en gemensam säkerhetskultur, vilket kan leda till sub- eller skuggkulturer som avviker från varandra.

Kulturen kan inte köpas, den måste byggas upp över tid i enlighet med organisationens värderingar. Organisationens säkerhetskultur kan styras av gemensamma värderingar och regler på arbetsplatsen, men en betydande del av kulturen skapas genom inofficiella normer. Att förändra den rådande säkerhetskulturen kräver genuin vilja, engagemang och social interaktion från arbetsgivarens, arbetsgemenskapens och individernas sida.