Arbetsförmåga

Arbetsförmågan är förhållandet mellan individens resurser och arbetets krav och det varierar under tidens gång. Olika faktorer påverkar arbetsförmågan. Grunden bygger på arbetstagarens fysiska och psykisk hälsa, kompetens och motivation. Förutom individuella faktorer påverkas arbetsförmågan av individens livssituation, praxis på arbetsplatsen och samhälleliga faktorer.

En bred uppfattning om begreppet arbetsförmåga

I forskningslitteraturen finns inte en enskild definition av arbetsförmåga. Till exempel i samband med upprätthållande av och stöd för arbetsförmågan undersöks arbetsförmågan på ett genomgripande sätt. I detta fall är de åtgärder som ska vidtas varierande: de kan gälla individens hälsa, modifiering av arbetspraxis eller arbetsvillkor eller sociala relationer på arbetsplatsen och annanstans.

Om individens funktionsförmåga är begränsad måste man förstå hens förhållningsätt till begränsningarna och den betydelse hen själv gett sin arbets- och funktionsförmåga samt beakta individens resurser.

Däremot är en bedömning av arbetsförmågan som görs med tjänster och förmåner i åtanke snävare och görs på medicinska grunder relaterade till individen. I detta fall är det en sjukdom, lyte eller skada som definierar en eventuell grad av arbetsoförmåga.

Arbetsförmågehuset

En omfattande bedömning av arbetsförmåga kan gestaltas till exempel med hjälp av Arbetsförmågehuset som utvecklats av professor Juhani Ilmarinen. Modellen Arbetsförmågehuset baserar sig på studier som har undersökt de faktorer som påverkar arbetsförmågan.

En bild av Arbetsförmågehuset som är användbar på nätet eller tryckbar kan laddas ner från Arbetshälsoinstitutets materialbank på finska, svenska och engelska. Bildens utseende eller innehåll får inte ändras. Arbetshälsoinstitutets logotyp och märkningen ©Arbetshälsoinstitutet ska vara synliga på bilden. Andra referenser behövs inte.

Hälsa och funktionsförmåga utgör grunden för arbetsförmågan

Fysisk funktionsförmåga, psykisk och social funktionsförmåga samt hälsa utgör tillsammans grunden för arbetsförmågan. Individens funktionsförmåga är dock inte samma sak som arbetsförmåga. Trots att funktionsförmågan är försvagad, varierar dess inverkan på arbetsförmågan beroende på arbetsuppgift och livssituation.

Kompetens utgör en allt viktigare del av arbetsförmågan

Kompetensen baserar sig på grundläggande utbildning och yrkesmässiga kunskaper och färdigheter. En kontinuerlig uppdatering av kunskaperna och färdigheterna är viktig. Betydelsen av Arbetsförmågehusets våningar har fått större vikt under de senaste åren, eftersom arbetskraven ökar och kompetens på nya områden behövs kontinuerligt inom alla näringsgrenar.

Ett meningsfullt arbete stärker arbetsförmågan

Individens egna förhållningssätt och motivation påverkar arbetsförmågan. Om arbetet strider mot egna värderingar eller arbetet inte upplevs vara motiverande, kan det försämra arbetsförmågan. Om arbetet upplevs som meningsfullt och lagom utmanande, förstärker det arbetsförmågan.

Genom ledning av arbetsförmågan säkerställs balansen mellan arbetskraven och individens resurser

Beroende på arbetskraven kan en individ vara arbetsför för ett visst arbete, men partiellt arbetsoförmögen för ett annat. Arbetet kan anpassas och planeras på nytt för att individens resurser bättre ska motsvara arbetskraven. En individ kan även själv modifiera sitt arbete genom anpassning av arbetet.

Ledningen ska i samråd med företagshälsovården arrangera och utveckla verksamhet som stöder arbetsförmågan. Ledning av arbetsförmågan bör ingå i organisationens strategi och dagliga ledarskap. Ledningen av arbetsförmågan innebär både förebyggande åtgärder samt åtgärder som stödjer arbetstagaren att orka arbeta och återgå till arbetet.

Familj, närmaste krets och verksamhetsmiljö påverkar arbetsförmågan

Individens närmaste krets kan fungera som en resurs som upprätthåller arbetsförmågan. Däremot kan ett meningsfullt och på ett korrekt sätt dimensionerat arbete bära i situationer då till exempel en närståendes allvarliga sjukdom försvagar individens arbetsförmåga.

Även värderingar, attityder och lagar i samhället påverkar individens arbetsförmåga. Arbetsgivarnas attityder gentemot partiellt arbetsföra arbetstagare eller förändringar av lagar om arbetstider är exempel på frågor på samhällsnivå som kan påverka individens arbetsförmåga.

Utveckla Arbetsförmågehusets våningar i samråd med olika aktörer

Arbetsförmågehuset fungerar och står stadigt då alla våningar stöder varandra. Våningarnas förenlighet ska göra det tryggt för människan då det sker förändringar i arbetet och verksamhetsmiljön.

Ansvaret för att upprätthålla arbetsförmågan och anställbarheten ligger inte enbart hos individen. Att stödja arbetsförmågan är ofta en sektorsövergripande och multiprofessionell verksamhet. Arbetsförmågan hos personer i arbetsför ålder får stöd av aktörer på arbetsplatsen, företagshälsovården, primärhälsovården, sysselsättningstjänsterna och till exempel leverantörer av rehabiliteringstjänster.

Mer litteratur om arbetsförmågan