Brand- och räddningsväsendets arbete: god praxis

Inskolning är inte bara arbetsgivarens ansvar, utan också en viktig faktor i uppbyggandet av den nya arbetstagarens yrkesmässiga identitet, kompetens och välbefinnande på arbetsplatsen. Mellersta Nylands räddningsverk har utvecklat två effektiva metoder för att utbilda och stödja nyanställda. I den nya brandmannens inskolning tillämpas en period av pararbete tillsammans med en erfaren brandman (actor-mentor-modell). För nya brandchefer ordnas kamratstöd från erfarna chefer (mästare-gesäll-modell). I båda modellerna kan man ordna en längre inskolnings- och stödperiod än tidigare.

Samtal om tidigt stöd i ett så tidigt skede som möjligt gör det lättare för den anställde att klara sig på jobbet och förhindrar sjukfrånvaro. Individens problem med funktions- och arbetsförmågan utvecklas inte och växer sig inte större i arbetsenheten – på så sätt behöver minskningen av individens arbetsförmåga inte påverka arbetsatmosfären och välbefinnandet i arbetsgemenskapen.

Karriärvägstänkande innebär att människor i stället för sjukpension aktivt söker arbete som är meningsfullt för personen och som kan utföras inom ramen för den återstående arbetsförmågan. I de flesta fall har arbetsgivaren ett brett spektrum av uppgifter som behöver en kompetent arbetstagare.

Uleåborgs-Nordöstra Österbottens räddningsverk ordnar en kroppsvårdstimme som är öppen för alla anställda. Lektionen består av aerob uppvärmning, en dynamisk rörlighetsdel, balansträning och avslutande stretching. Lektionen hålls i Uleåborgs brandstations gymnastiksal varje vecka vid samma tidpunkt.

Brand- och räddningsarbete är fysiskt belastande. Brandmännen måste har tillräckligt god fysisk funktionsförmåga för sin egen och arbetspartnerns säkerhet, samt för dem de ska rädda. I räddningsinsatser och övningssituationer inträffar också många olyckor under arbetsskiftet. Helsingfors räddningsverks fyra skift innehåller konditionsträning och bedömning av fysisk funktionsförmåga med hjälp av FireFit-metoden. För varje skift har man utbildat träningsansvariga brandmän som också är FireFit-testare.

Vid Egentliga Tavastlands räddningsverk har ett räddningsteam för vägtrafik inrättats för att utveckla verksamheten och harmonisera praxis. Teamet är i huvudsak självstyrt. Målet med teamet är att utveckla praxis i trafikolyckor och därmed förbättra både verksamhetens kvalitet och räddningspersonalens säkerhet i situationen. Anställda har fått anmäla sig till teamet utifrån sin egen vilja, motivation och kompetens. Detta har lett till ett större engagemang för den gemensamma verksamheten. Deltagande i verksamhet enligt eget intresse och kompetens har upplevts som motiverande och arbetsgruppens arbete som effektivt.

Hos oss arbetar inte fältchefer och P3, utan här jobbar Ville, Martti och Jaska, och samarbetet löper som smort.

I Björneborg i Satakunta har man genomfört gemensamma övningar för den operativa ledningen mellan polisen, räddningsverket och akutvården. Dessutom finns det nära kontakter mellan organisationens olika nivåer (fältchefer, chefer, förmän). Syftet är att lära känna andra organisationers verksamhetsmodeller och anställda. När man känner varandra är det mer naturligt och smidigt att arbeta i gemensamma uppdrag, vilket främjar inte bara lösningen av nödsituationen utan också välbefinnande på arbetet.

Brand- och räddningsbranschen med sina särdrag är en speciell kund för företagshälsovården. Ett effektivt samarbete mellan företagshälsovården och räddningssektorn kräver stark sakkunskap från företagshälsovårdspersonalen, till exempel när det gäller att bedöma hälsoeffekter för olika exponeringar och utvärdera funktionsförmågan. Ett effektivt samarbete med företagshälsovården kräver noggrann planering och proaktiv observation av personalförändringar för att lyckas. Betydelsen av samarbetet betonas när personalen inom företagshälsovården byts ut.