Arbetsliv och psykisk hälsa

Psykisk hälsa är inte bara avsaknad av psykiska störningar eller allvarliga psykiska symtom, utan balans och välbefinnande i det psykiska livet. Definitioner av psykisk hälsa lyfter fram psykisk arbets- och funktionsförmåga samt positiva känslor. Enligt Världshälsoorganisationens (WHO 2014) är psykisk hälsa ett tillstånd av välbefinnande där människan känner sina egna förmågor, klarar av normal press som hör till livet samt kan arbeta produktivt och delta i verksamhet i samhället.

Psykisk hälsa brukar förstås som ett tillstånd hos en individ. Klassificeringar och definitioner som anknyter till psykisk hälsa kan dock variera enligt kulturen. 

Det centrala i förhållandet mellan arbete och psykisk hälsa är hur den psykiska hälsan påverkar arbetsförmågan samt hur arbetet påverkar den psykiska orken och välbefinnandet. Uppfattningarna om psykisk hälsa i anknytning till arbete har under de senaste åren breddats och blivit mångsidigare, och psykisk hälsa i arbetet handlar inte bara om diagnostiserade störningar eller avsaknad av dem. Psykiska störningar är dock, vid sidan av sjukdomar i stöd- och rörelseorganen, den grupp av sjukdomar som oftast orsakar arbetsoförmåga.

Många strukturella faktorer i arbetslivet återspeglas i arbetstagarnas psykiska hälsa. I arbeten med stor emotionell belastning och tidsmässiga utmaningar förekommer exempelvis oftare problem med det psykiska välbefinnandet, såsom koncentrationssvårigheter, trötthet och känslor av otillräcklighet.

God psykisk hälsa kan främja arbetet. Goda arbetsförhållanden, såsom rättvist chefsarbete, uppskattning för arbetet, meningsfullt innehåll i arbetet och välorganiserade arbetsprocesser, har ett samband med bättre psykisk hälsa på arbetsplatsen. Korrekt dimensionerat arbete kan också stödja psykisk hälsa genom stöd från arbetsgemenskapen och meningsfullt arbete. På befolkningsnivå finns ett samband mellan sysselsättning och bättre psykisk hälsa. 

Problem med den psykiska hälsan försämrar däremot arbetsförmågan. Arbetsförmågan kan ändå vara god trots utmaningar med den psykiska hälsan. Arbetsplatserna har många metoder för stöd för arbetsförmågan, som kan främja möjligheterna att klara av arbetet. 

Stöd för psykisk hälsa på arbetsplatsen handlar om att stärka arbetets och arbetstagarnas resurser, upptäcka och ingripa i missförhållanden samt stödja arbetstagare som utsätts för belastning eller är sjuka.

Man kan stärka den psykiska hälsan på arbetsplatsen genom vardagsrutiner som stöder den psykiska hälsan, såsom

• rättvist ledarskap och chefsarbete 
• uppskattning för arbetet 
• välorganiserat och väldimensionerat arbete  
• meningsfulla arbetsuppgifter 
• säkerställande av kompetensen  
• beaktande av välbefinnandeperspektivet vid förändringar i organisationen (länk till organisationsförändringar)  
• ingripande i osakligt bemötande, som också lagen förpliktar till.

Avsaknad av sådana rutiner är en psykosocial riskfaktor i arbetet och har ett samband med försämrad psykisk hälsa och exempelvis risk för depression.

Den psykiska hälsan i arbetet kan också främjas genom olika åtgärder eller interventioner.

Effektiva metoder är

• psykoterapi 
• främjande av motion 
• partiell sjukdagpenning
• anpassning av arbetet
• karriärcoachning.

Det finns inte lika mycket evidens i fråga om stödåtgärder på arbetsplatsnivå som riktar sig till hela arbetsgemenskapen, men exempelvis inkluderande arbetstidsplanering i skiftarbete är en effektiv stödåtgärd. 

Betungande situationer i privatlivet är också riskfaktorer för den psykiska hälsan. När en arbetstagare utsätts för påfrestande händelser i livet eller lider av en störning i den psykiska hälsan, kan arbetsförmågan stödjas på arbetsplatsen genom arbetsarrangemang och en förstående attityd.