Ökad språkmedvetenhet

Språkmedvetenhet och språkmedvetna förfaranden hjälper till att säkerställa att språkkunskaperna inte är ett hinder för att tillvarata arbetstagarens fulla kompetens i de fall arbetsgemenskapen är flerspråkig.

Med språkmedvetenhet avses medveten och aktiv observation och övervägande av språksituationer, språkrelaterade särdrag och ordförråd. I en språkmedveten verksamhetskultur beaktas den språkliga mångfalden i gemenskapen och man är medveten om språkets betydelse för till exempel följande:

• interaktion
• lärande och tänkande
• utveckling av tillvägagångssätt
• förankring i gemenskapen 

Språkmedvetenhetens dimensioner är

• beaktande av olika språk
• flexibilitet i användningen av olika språk.
• observation av attityder till språkgemenskaper
• introduktion för hela arbetsgemenskapen om vad språket påverkar
• strävan efter att anpassa språket till situationen (t.ex. klarspråk).

I det dagliga arbetet kan språkmedvetenhetens dimensioner framträda på många olika sätt, till exempel i språkbruket, interaktionen mellan anställda och sedvanliga tillvägagångssätt. Genom språkmedvetna tillvägagångssätt undanröjer man hinder för deltagande och förståelse och gör det möjligt för människor att arbeta även när språkkunskaperna ännu inte är så bra eller när man arbetar på olika språk.

I en språkmedveten organisation säkerställer man att alla arbetstagare har lika möjligheter att utvecklas i sitt arbete och delta i arbetsplatsens verksamhet. Språkkunskapsnivån får inte utgöra ett hinder för:

• kompetensutveckling
• utveckling i arbetet
• att göra sin röst hörd
• deltagande i arbetsplatsens utveckling
• förankring i gemenskapen och känslan av delaktighet
• belöning (det måste säkerställas att det inte finns några snedvridningar i belöningssystemet som gynnar dem som talar majoritetsspråket).

Organisationernas branscher, graden av internationalisering och till exempel kund- och intressentgrupper påverkar vilka arbetsspråk som redan används i dem och vilken typ av språkkunskaper som krävs i olika uppgifter.  Även faktorer utanför organisationen, såsom lagar, kan också styra språkkraven i arbetsuppgifterna. På vissa arbetsplatser kan det enda arbetsspråket vara engelska, men till exempel i statliga tjänster är kunskaper i de inhemska språken ett lagstadgat krav. Språkmedvetna tillvägagångssätt kan därför vara olika i olika organisationer.

I alla organisationer kräver språkmedvetenhet en granskning av tillvägagångssätten där språkets betydelse beaktas. Det kräver också att organisationens ledning och organisationen som helhet förbinder sig till att skapa tillvägagångssätt som undanröjer hinder för deltagande.

Beaktandet av frågor som rör språk och språkkunskaper börjar vid rekryteringen och fastställandet av nivån på de språkkunskaper som krävs för uppgiften.

Arbetsgivare kräver ofta att de arbetssökande har goda kunskaper i finska eller svenska. I verkligt många yrken och arbetsuppgifter kan man dock arbeta med språkkunskaper som håller på att förbättras.

Användningen av inflyttade experters kompetens kräver därför ofta en kritisk granskning och anpassning av nivån på de språkkunskaper som krävs för uppgiften. Det är viktigt att arbetsgivarna också ger möjlighet att arbeta med språkkunskaper som håller på att förbättras eller helt och hållet på andra språk än finska eller svenska.

I vissa arbetsuppgifter är motiveringarna för kunskaper i finska eller svenska kundgruppens behov, till exempel i patientarbetet. Även vid rekrytering till dessa uppgifter bör språkkunskaperna granskas kritiskt och språkinlärning på arbetsplatsen stödjas. Arbetsgivaren har till uppgift att tillräckligt tydligt ange vilken nivå på språkkunskaperna som krävs om uppgiften kräver kunskaper i ett visst språk.

Kritisk bedömning av vilken nivå av språkkunskaper som krävs för uppgiften och språkmedvetet arbete kräver ofta ändringar av vissa av arbetsplatsens verksamhets- och arbetsmetoder. I praktiken kan detta innebära att två eller flera språk används samtidigt. I Finland är det vanligast att stödja användningen av kompetensen hos experter med utländsk bakgrund genom att göra det möjligt för dem att arbeta även på engelska eller på andra språk som är gemensamma för arbetsgemenskapen. Även små och konkreta åtgärder kan undanröja hinder för deltagande och förståelse, till exempel genom att översätta viktiga begrepp till ett språk alla förstår.

Medlemmarna i arbetsgemenskapen ska förbinda sig till att använda ett gemensamt språk i situationer och kommunikation där kollegor med språkkunskaper som håller på att förbättras deltar, inklusive informella evenemang som lunch- och kaffepauser. Detta förutsätter att organisationen har en policy för språkanvändning i olika situationer, inklusive informella situationer, och i olika enheter. Man bör också se till att personalen förstår att det finns policyer för att säkerställa inkludering av alla anställda och främja en känsla av gemenskap.

Språkmedvetenhet innebär till exempel att man beaktar följande med tanke på språk och förståelse:

• systemens tillgänglighet ur språklig synvinkel
• tillgången till de blanketter och tillvägagångssätt som används i utvecklings-/målsamtal
• atmosfärkartläggningar ja personalenkäter
• samtalspraxis
• mötespraxis
• tillgång till viktiga dokument (t.ex. kollektivavtal, arbetsavtal).
• arbetarskyddsfrågor och dokumentation.

Flerspråkigt arbete, till exempel vid möten, kan betyda:

• presentation av mötets föredragningslista och anföranden, förutom på finska eller svenska, på engelska eller något annat gemensamt språk
• kortfattad redogörelse för innehållet i mötena före och efter mötet
• fokusera på tydlighet i föredragningslistor och anteckningar

På arbetsplatser där arbetsspråket är finska eller svenska och de anställda måste ha kunskaper i de nationella språken understryks vikten av tydlighet i kommunikationen. Det lönar sig att stödja utvecklingen av språkkunskaper genom att uppmuntra till att använda språket så mycket som möjligt och genom att erbjuda möjlighet att lära sig det. Det är viktigt att de som är duktiga på majoritetsspråket har en positiv inställning till svaga språkkunskaper eller språkkunskaper som håller på att förbättras.

Det finns olika sätt att stödja språkinlärning och förståelse på arbetsplatsen. Till exempel:

• NTM-centralernas utbildning Arbetsplatsfinska/Arbetsplatssvenska
• utbildning av cheferna i grunderna för klarspråk
• översättning av yrkestermer
• tillräckligt ofta se till att språkkunskaperna inte är ett hinder för att lyfta fram och utnyttja kompetens
• tolkning i vissa situationer
• arbetsgemenskapens interna eller externa språkmentor.

Vi är vana vid att höra och förstå engelska på mycket olika nivåer och talat på olika sätt. Man kan också tala finska och svenska på många olika sätt och ändå bli förstådd. De som talar finska eller svenska som modersmål kan dock lätt övergå till engelska om de upplever att samtalspartnern inte har tillräckliga språkkunskaper. Samtidigt har samtalspartnern som kanske vill använda språket och öva sig på det ingen möjlighet att göra så. 

Syftet med språkmedveten intern kommunikation är att säkerställa att information som rör organisationen och det egna arbetet når och är begriplig för alla anställda. I praktiken kan detta innebära att den interna kommunikationen är tillgänglig på mer än ett språk eller endast på ett gemensamt språk i arbetsgemenskapen, dvs. ett språk som alla i arbetsgemenskapen kan. Särskild uppmärksamhet ska ägnas åt kommunikationens tydlighet och begriplighet.

Det eller de språk på vilka organisationen kommunicerar utåt påverkar vem dess kommunikation når och hurudan organisationen framstår för internationella experter. Extern kommunikation och platsannonser både på finska, svenska och engelska visar till exempel att man värdesätter mångfald och bidrar till att personer som invandrat lägger märke till annonsen . Även kundkretsen avgör vilka språk som används i kommunikationen. Om till exempel beskrivningarna av tjänsterna är på flera språk, kan man nå en större grupp.

Förutom intern kommunikation och interaktion på arbetsplatsen bör man också reflektera över relationerna till potentiella kunder. På vilka språk kan vi arbeta med våra kunder? Liksom arbetsgivare kan även kunderna kräva flytande kunskaper i finska eller svenska i uppgifter som inte kräver det. I sådana situationer bör man föreslå sätt på vilka arbetet kan utföras, även om experten till exempel arbetar på engelska.