Ledning av arbetsförmåga för arbetstagare

Som arbetstagare

• tar du ansvar för din arbetsuppgift och följer arbetsgivarens anvisningar om arbetet och arbetarskyddet.
• ser du till att upprätthålla och utveckla din hälsa och arbetsförmåga.
• kan du bedöma din egen kompetens och dina kompetensbehov, du upprätthåller och utvecklar din yrkeskompetens.
• identifierar du faktorer som inverkar på din ork, dina resurser och din arbetsmotivation.
• tar du modigt upp frågan med din chef om du upplever att din arbetsförmåga är hotad eller om du upplever att den är försämrad.
• deltar du i den öppna diskussionen i din arbetsgemenskap, deltar i utvecklingen av arbetsgemenskapen och arbetsförhållanden genom att ta upp missförhållanden och/eller utvecklingsidéer.

Utöver hälsan och funktionsförmågan påverkar även många andra faktorer arbetsförmågan (Figur 1). Arbetsförmågan ska alltid granskas i förhållande till arbetsuppgifterna och de krav som de ställer.  Arbetsförmåga handlar om kompatibilitet och balans mellan människans resurser och arbete.Arbetsförmågan varierar också, och man behöver inte alltid vara hundraprocentigt arbetsför. Fastän till exempel funktionsförmågans fysiska faktorer försvagas, försämrar det inte nödvändigtvis arbetsförmågan, om yrkeskunnigheten, kompetensen och motivationen samtidigt stödjer arbetsförmågan.  Arbetets utmaningar och meningsfullhet, samt grupptillhörigheten i arbetsgemenskapen, ett öppet och förtroligt klimat stödjer också arbetsförmågan.

Hälsosamma levnadsvanor, såsom mångsidig kost och motion påverkar betydligt sömnkvaliteten och därigenom arbetsförmågan. Särskilt i skiftarbete betonas betydelsen av sömn och återhämtning.

Figur 1. Faktorer som påverkar arbetstagarens arbetsförmåga.

Faktorer som stödjer arbetsförmågan hittar du i arbetet när

• du vid behov kan skilja på arbete och fritid.
• du får och kan ta emot respons.
• arbetsbeskrivningen och dina ansvar är tydliga.
• du känner att du kan påverka arbetssätten, anpassningen av arbetsuppgifterna eller arbetstiden och du upplever att du blir hörd.
• du aktivt tar upp saker och ting med din chef och söker efter lösningar i utmanande situationer.
• du utvecklar ditt arbete eller dina egna arbetsmetoder till exempel genom att anpassa arbetet.
• du identifierar dina egna resurser och upplever att du är en motiverad yrkesperson som kan sitt eget arbete.
• du kan lita på att du vid behov får stöd och hjälp i arbetet.

Motivation och engagemang

Det är roligt att gå till jobbet när man kan sitt arbete. Många saknar emellertid även utmaningar och utvecklingsmöjligheter i sitt arbete för att upprätthålla motivationen. Det är bra att ibland bedöma den kunskap och kompetens som krävs i det egna arbetet. Om kompetensen och arbetsbeskrivningen inte motsvarar varandra kan det även utgöra en säkerhetsrisk. Vad gäller arbetsförmågan och arbetshälsan är det centralt att man får utnyttja sina egna styrkor i arbetet. Resurser för att upprätthålla och utveckla kompetensen och motivationen kan fås genom

• bra inskolning.
• utbildning som erbjuds av arbetsgivaren, arbetsrotation eller byte av ansvarsområde mellan arbetskamraterna.
• identifiering och belöning av kompetens samt möjlighet att avancera i karriären.
• beaktande av intresseområden i arbetsuppgifterna.
• erfarna arbetskamrater, arbetsgemenskapen, chefens stöd och nätverk.

Alla kan för sin egen del påverka gemenskapskänslan, stärka arbetsgemenskapens öppenhet och ett förtroendefullt klimat, där även arbetskamraternas olikhet accepteras. För arbetsgemenskapens funktionalitet är det viktigt att

• man utnyttjar och värdesätter arbetskamraternas olika kompetenser.
• man kan arbeta med olika yrkesgrupper.
• man ger uppskattande och uppbyggande respons till arbetskamraterna. 
• man i arbetsgemenskapen slår vakt om och främjar ett positivt förhållningssätt till arbetet och förändringar i arbetet genom att endast sprida korrekt information och tala positivt.
• man tillåter sig själv och andra att inte genast kunna allt; osäkerhet och ofullkomlighet tolereras.
• man känner till arbetsplatsens värderingar; vad betyder värderingarna i vårt arbete, hur förbinder vi oss till dem och hur ska vi agera så att värderingarna syns i vardagen.
• man kommunicerar sakligt och lyssnar på andra.
• en persons kränkande beteende tas genast upp med personen själv.

Var och en har ansvar för att göra den egna arbetsgemenskapen till en plats där man accepterar olika arbetsinsatser och lösningar för att stödja arbetsförmågan genom att stärka redan fungerande samarbete, följa och stödja andras arbetshälsa, samt skapa entusiasm och framtidstro i arbetsgemenskapen genom att se det positiva vid sidan av problemen.

Om din fritid endast tycks gå åt till att återhämta dig från arbetet, om en situation i ditt privatliv inverkar på din förmåga att utföra ditt arbete eller om du har en sjukdom för vilken du kanske behöver tillfällig anpassning av arbetet, är det viktigt att ta upp ärendet med din chef. Diskutera även med chefen om ditt arbete belastar dig för mycket eller om du inte kan utföra dina arbetsuppgifter inom arbetstiden.

Även chefen kan inleda diskussionen i enlighet med organisationens modell för tidigt stöd om han eller hon blir orolig över din arbetsförmåga. Din hälsa och funktionsförmåga diskuteras endast i den utsträckning som de har betydelse för att du ska kunna utföra ditt arbete. Detta påverkas såväl av den fysiska funktionsförmågan som av tillräckliga mentala resurser. Samtidigt kan man fundera över om det finns behov av företagshälsovårdstjänster. Det är viktigt att chefen vet vilka behov som finns till exempel för att anpassa arbetet så att du ska kunna fortsätta arbeta; vad som borde ändras i ditt arbete och hur förändringarna kan påverka andras arbetsuppgifter.

I enlighet med arbetsplatsens modell för tidigt stöd av arbetsförmågan görs en promemoria över samtalet om arbetsförmåga. I den antecknas utvecklingsområden som framkommit samt överenskomna åtgärder och uppföljningen av dem.

Under sjukfrånvaron

• ha kontakt med din chef och om du vill även med dina arbetskamrater.
• kan du besöka arbetsplatsen eller delta i distansmöten enligt överenskommelse.
• föreslå lösningar (till exempel anpassning av arbetet eller arbetsprocesserna) för att stödja din egen återgång till arbetet.

När du återgår till arbetet

• du har rätt till stöd under återgången till arbetet – du ska lämna in företagsläkarens utlåtande om möjligheterna till fortsatt arbete till FPA senast när sjukdagpenning har betalats för 90 dagar.
• du ska också ha rätt att få inskolning i arbetsprocesser eller system som ändrats under din frånvaro.

Motivation för att återgå till arbetet 

Som arbetstagare överväger du återgången till arbetet ur många olika perspektiv – viktiga sådana kan vara ekonomin och arbetets eventuella inverkan på hälsan. Arbetssituationen som föregått frånvaron, den upplevda arbetsförmågan och arbetstillfredsställelsen samt orsaken till frånvaron och dess varaktighet påverkar uppfattningen av att återgå till att ha arbetsförmåga. Även erfarenheter under arbetskarriären, arbetets betydelse samt familje- och livssituationen påverkar förväntningarna om en lyckad återgång till arbetet. 

Deltagande i arbetslivet stödjer välbefinnandet på många sätt.Du kan emellertid oroa dig över om hälsan och arbetsförmågan försämras när du återgår till arbetet. Det kan även förekomma osäkerhet kring frågor om arbetet anpassas såsom planerat och vid behov flexibelt. 

Återgången till arbetet främjas av verksamhetsmodeller på arbetsplatsen, en trygg arbetskultur och atmosfär samt rättvis behandling och attityderna. Nära relationer till arbetskamraterna uppmuntrar till att prata om en återgång till arbetet. Då upplevs kontakten under sjukfrånvaron även som ett genuint stöd som även främjar fortsatt arbete. Inom arbetsgemenskapen är det bra att diskutera hur återgången till arbetet påverkar andras arbete. Det är viktigt att veta hur arbetstagarens sjukdom eller skada kan påverka arbetet och vilka risker återgången till arbetet realistiskt kan innehålla samt hur man kan främja återgång till arbetet i rätt tid och fortsatt arbetet genom att anpassa arbetet.

När dina egna och chefens metoder för att stödja arbetsförmågan inte längre räcker till, kan man försöka hitta en lösning för att fortsätta i arbetslivet genom att hålla ett nätverksmöte tillsammans med arbetsgivaren och företagshälsovården. Syftet med nätverksmötet är att tillsammans försöka hitta metoder för att lösa situationen genom att ur olika perspektiv  bedöma situationen och möjligheterna för att utföra arbetet. Nätverksmöten hålls sällan endast en gång, utan ofta behövs flera möten, där man planerar, prövar och följer upp hur väl lösningarna och stödprocessen fungerar i praktiken.

Du kan antingen själv ta initiativ eller så kan företagshälsovården, din chef eller någon annan samarbetsaktör göra det (till exempel den specialiserade sjukvården eller FPA). Du har möjligheten att vid behov be en stödperson delta på mötet, såsom en arbetarskyddsfullmäktig, förtroendeman, familjemedlem eller till exempel en arbetskamrat. Det är viktigt att förbereda sig väl inför mötet genom att fundera över till exempel vilka önskemål du har som stöd för din arbetsförmåga och hurudana mål du har för din arbetskarriär. Som arbetstagare kan du dock även neka till att delta i ett nätverksmöte.

På nätverksmötet betonas arbetstagarens möjligheter att klarar sig i arbetet istället för enskilda sjukdomar – sjukdomar eller behandlingen av dessa diskuteras inte. Däremot finns skäl att konkret ta upp begränsningar i arbets- och funktionsförmågan, eftersom arbetsgivaren endast på detta sätt kan veta hur han eller hon ska anpassa arbetet så att det passar dig. Målet är att nå en överenskommelse som både du och din arbetsgivare är nöjda med och enligt vilken det är möjligt att till exempel anpassa din arbetsbeskrivning eller komma överens om vilket slags rehabilitering man ska ansöka om. På mötet kommer man överens om fortsatta åtgärder och deras uppföljning.

Forskning! Enligt material som samlats in av Pihlajalinna Työterveys åren 2013–2015 fattade man beslut om förändringar i arbetstiden och arbetsbeskrivningen på nätverksmöten. Efter nätverksmötet fortsatte 43 procent av arbetstagarna med normal arbetstid, och 26 procent kom överens om förkortad arbetstid. Behovet av förändrad arbetsbeskrivning konstaterades hos 32 procent. Överenskomna förändringar var till exempel byte av arbetsställe eller avdelning, inköp av ett ergonomiskt hjälpmedel och begränsning eller uteslutande av arbetsuppgifter (till exempel inga lyft). Hos 14 procent kom man överens om både ändrad arbetstid och arbetsbeskrivning.

När hälsan eller arbets- och funktionsförmågan försämras väcks ofta oro över utkomsten. Det finns emellertid metoder för att säkra utkomsten som kan utnyttjas i samarbete med arbetsgivaren, företagshälsovården och arbetstagare.

Forskning! Enligt Arbetshälsoinstitutets, FPA:s och Pensionsskyddscentralens undersökning hade personer som fått partiell sjukdagpenning på grund av mental ohälsa störst nytta av det och deras permanenta återgång till arbetet (minst 28 dagar i arbetet efter sjukfrånvaro) fungerade väl. Under den två år långa uppföljningsperioden efter partiell sjukdagpenning var deltagande i arbete vanligare än efter full sjukdagpenning. Detta gälle både för mental ohälsa och sjukdomar i stöd- och rörelseorganen.

Vid förändrad arbetsförmåga kan du alltid själv direkt kontakta företagshälsovården. Företagshälsovården bedömer din arbetsförmåga och försöker hitta lösningar för att du ska kunna fortsätta arbeta. Ta emellertid också modigt upp saken med din chef om du behöver ett nytt perspektiv i ditt arbete, ny kompetens eller om du upplever att din arbetsförmåga är nedsatt. Var öppen och positivt inställd till att chefen håller kontakt med dig under en längre sjukfrånvaro. Det är viktigt att ni tillsammans med din chef och företagshälsovården i god tid funderar över frågor kring återgången till arbetet.

Personalrepresentanter såsom förtroendemän och arbetarskyddsfullmäktige följer upp och bedömer personalens arbetsförmåga i samarbete med arbetsgivaren och företagshälsovården. Personalrepresentanterna diskuterar tillsammans med personalen om frågor kring arbetsförmåga under besök på enheterna, sprider information om organisationens praxis för ledning av arbetsförmåga (till exempel ersättande arbete) och kan stödja dig till exempel på nätverksmöten. Personalrepresentanterna bevakar arbetsgemenskapens intressen i olika arbetsgrupper och lyfter utvecklingsbehov i arbetet, arbetsmiljön och personalens arbetshälsa.

Organisationens personaladministration ger dig råd i såväl frågor om arbetsavtalsförhållanden som i utvecklingen av din kompetens. Samordnaren för arbetsförmåga som arbetar i HR kan tillsammans med dig, din chef och företagshälsovården hjälpa dig hitta tjänster och lösningar som stödjer din arbetsförmåga.

Samordnaren för arbetsförmåga hjälper i tjänste- och stöddjungeln

Samordnaren för arbetsförmåga är en yrkesperson som känner till arbetslivets och rehabiliteringens servicesystem, som tillsammans med dig och din chef försöker hitta lösningar som stödjer återgång till arbete och fortsatt arbete. Samordnare för arbetsförmåga finns numera i många företagshälsovårdsorganisationer, organisationernas HR samt patientföreningar.

Fundera

Hurudana metoder har du som stöd för din egen arbetsförmåga? Varifrån får du resurser för ditt arbete?

Diskutera på arbetsplatsens möten/med dina arbetskamrater:

Hur främjar och upprätthåller ni varandras arbetsförmåga och arbetshälsa i er arbetsgemenskap? Hurudana förslag på utveckling lägger ni märke till?

Varifrån får ni resurser till ert arbete?Hur skulle man kunna öka antalet källor till resurser? Vad skapar och stärker arbetsmotivationen? Hur skulle man kunna öka arbetsmotivationens källor? Hur upprätthåller och ökar ni gemenskapen?

Hurudana möjligheter att utveckla kompetensen finns det på arbetsplatsen och i det vardagliga arbetet? Hur skulle ni kunna lära er ännu mer av varandra?