3. Psykiska störningar hos personer i arbetsför ålder
Psykiska störningar är anknutna till många faktorer
Risken för att utveckla psykiska störningar eller uppleva psykologiska symtom påverkas av:
- genetiska faktorer
- livserfarenheter
- insamlade resurser såsom sociala nätverk eller yrkeskunskaper
- den aktuella livssituationen
- drogbruk är en betydande beteendemässig riskfaktor som också kan upprätthålla symptom.
Störningar uppstår ofta i samband med stressande livshändelser. Det finns inte alltid en enskild händelse som utlöser symptomen.
Psykiska störningar och arbetsförmåga
Psykiska störningar är vanliga bland människor i arbetsför ålder och de skador de orsakar på arbetsförmågan har blivit vanligare.
- Omkring var fjärde sjukdag som ersätts av Folkpensionsanstalten (FPA) beror på psykisk ohälsa. Mer än hälften av invaliditetspensionerna beror på psykisk ohälsa.
- Andelen pensioner som beviljats av psykiska skäl av nya invaliditetspensioner började öka klart redan 2016 och är för närvarande den vanligaste orsaken till invaliditetspension.
- Depression och ångestsjukdomar är vanliga orsaker till arbetsoförmåga bland personer i arbetsför ålder. I yngre åldersgrupper betonas andelen psykiska sjukdomar som en orsak till funktionsnedsättning, eftersom psykiska sjukdomar börjar i en tidigare ålder än fysiska sjukdomar.
- Med hänsyn till alla sjukdomsgrupper går man i invalidpension klart tidigare på grund av psykiska problem än av andra orsaker.
- Belastning och stress upplevs av 15–20 procent av personer i arbetsför ålder. Detta kan bero på arbetet eller den egna livssituationen. Övergående psykiska symptom kan uppstå utan att detta leder till insjuknande eller påverkar arbetsförmågan, om en alltför belastande situation åtgärdas i tid.
De vanligaste psykiska störningarna och symptomtillstånden
I det följande beskrivs de vanligaste psykiska störningarna och deras symtom hos personer i arbetsför ålder. Det är emellertid viktigt att notera att utgångspunkten för att anpassa arbetet är att identifiera belastande situationer på arbetsplatsen, inte en diagnos.
Återgång till arbetet efter en period av arbetsoförmåga
Det finns många andra faktorer förutom hälsotillståndet som påverkar återgången till arbetet efter en frånvaro. Tidigt stöd minskar risken för långvarig sjukfrånvaro och ökar sannolikheten för rehabilitering. Vid utarbetandet av planer för återgång till arbetet ska hänsyn tas till den tidigare sjukfrånvarons längd. Som stödåtgärder för att återgå till arbetet dimensioneras arbetsuppgifterna efter personens hälsa, antingen genom att arbetsinnehållet eller arbetstiden anpassas. Återgång till arbete underlättas av verksamhetsmodellen för återgång till arbete, som beskriver arbetsplatsens kommunikationspraxis under sjukfrånvaro och tillgängliga möjligheter att anpassa arbetet. Att hålla kontakt med den anställda under frånvaron och introduktion vid återgången till arbetet är ett användbart stöd för den som återgår till arbetet.