Informationspaket om exponering i arbetet

Exponering för mjöl och bageriarbete kan orsaka yrkessjukdomar och andra hälsoskador. De vanligaste yrkesgrupperna som exponeras för mjöl är bageri-, pizzarestaurang- och konditoriarbetare samt andra personer som arbetar inom livsmedelsindustrin.

Inom elindustrin hanteras bland annat lim, lacker, beläggningar och impregneringsmedel som innehåller epoxi-, polyester- och polyuretanhartser. Med värmehärdande impregneringshartser och lim används ofta så kallade syraanhydridhärdare. Vid monteringsarbeten används vanligen snabblim och skruvlåsmedel som innehåller akrylatföreningar.

Många typer av färg är kända för att orsaka luftvägsallergi och allergiskt eksem. Den vanligaste allergiska luftvägssjukdomen är astma orsakad av isocyanathaltiga härdare i polyuretanfärger. Epoxifärger och deras härdare orsakar främst allergiskt kontakteksem. 

I jordbruksarbete förekommer flera faktorer som kan orsaka hälsoskador. Produktionsriktningen påverkar förekomsten av hälsorisker; på djurgårdar och växtodlingsgårdar avviker riskfaktorerna från varandra.

Inom frisörs- och skönhetsbranschen hanteras en mängd kemikalier som kan komma i kontakt med arbetstagarens hud och andningsvägar. De vanligaste ämnena är tvättmedel, hårfärger, blekmedel, permanentmedel och hårstylingprodukter.

Lim- och ytbehandlingstillverkare och industriella hanterare är personer som vanligtvis exponeras för lösningsmedel. Hög till måttlig exponering förekommer även inom bland annat byggbranschen, den grafiska industrin, metallindustrin, massa- och pappersindustrin, tillverkning av armeringsplaster, hantering av motorbränslen samt forskningslaboratorier.

Kemikalier som används vid metallbearbetning kan orsaka yrkessjukdomar och andra hälsoskador. Metallbearbetare (verkstadsmekaniker, svarvare, slipare, verktygstillverkare osv.) som arbetar i maskinverkstäder hanterar många olika typer av kyl- och smörjmedel, varav de vanligaste är metallbearbetningsvätskor som blandas med vatten (skärvätskor, skäroljor). 

Mjuklödning inom elektronikindustrin kan orsaka yrkessjukdomar och andra hälsoskador. Den mest betydande agensen vid lödningsarbete vad gäller hälsoeffekter är ångor som frigörs i luften när lödfogen värms upp och som innehåller bl.a. avledningar av kolofon, dvs. tallharts, samt de metalloxider som lödfogen innehåller.

Exponering för plastkemikalier förekommer bl.a. vid golvbeläggningsarbete, byggnadsmålning samt fognings- och tätningsarbeten. I dessa arbeten kan också förekomma andra skadliga ämnen som lösningsmedel, trädamm och kvarts som inte behandlas i denna anvisning.

Svetsarbete kan orsaka yrkessjukdomar och andra hälsoskador på arbetsplatsen. Den huvudsakliga agensen för svetsare är gaser som kommer in i andningszonen, såsom ozon och kolmonoxid, samt ångor som uppstår i samband med termisk nedbrytning av metall.

Anställda inom virkesindustrin, såsom sågverks-, skiv- och snickeriindustrin, är personer som typiskt exponeras för trädamm. Exponering förekommer även inom bl.a. byggbranschen samt massa- och pappersindustrin. Majoriteten av de exponerade behandlar damm från flera olika träslag i sitt arbete.

Vibrationsexponering orsakas av maskiner och verktyg som sågar, slår eller vibrerar och vars vibrerande rörelse överförs från verktyget till händerna. Arbetsmoment som medför vibrationer förekommer vanligen i bland annat bygg-, gruv- och skogsindustrin samt verkstadsindustrin.