Biologiska agenser på arbetsplatsen

Biologiska riskfaktorer är vanligast inom jord- och skogsbruk, energiförsörjning, avfallshantering och miljötjänster samt social- och hälsovård.

Exponeringen kan ske via luftvägarna som aerosol- och droppsmitta, via huden som kontaktsmitta, via munnen och svalget till matsmältningskanalen, via djur- eller insektsbett. De negativa hälsoeffekterna orsakade av biologiska agenser påverkas förutom av agensens smittoförmåga, giftighet eller allergiframkallande egenskap även av exponeringens mängd och varaktighet, samtidig exponering för andra agenser samt den exponerade personens immunitet och hälsotillstånd. 

I tabellen nedan har vi samlat exempel på källor till biologiska agenser som förekommer i olika arbetsmiljöer.

 

Biologiska agenser orsakar årligen många negativa hälsoeffekter. De orsakar vanligen infektionssjukdomar, varav en del klassificeras som yrkessjukdomar (SRf 769/2015). För att sjukdomen ska klassas som en yrkessjukdom, måste exponering för biologiska agenser i arbetet bevisas.

Förutom infektionssjukdomar kan även andra yrkessjukdomar som allergisk snuva, astma och hudsjukdomar orsakas av biologiska agenser. Utöver ovannämnda sjukdomar orsakar exponering för biologiska agenser även många andra symptom. Typiska symptom är irritation i luftvägarna (hosta, slem och snuva samt andnöd), hudsymptom, muskel- och ledvärk, illamående och diarré, huvudvärk och trötthet, ögonsymptom samt frossa och feber.

Mer information om sjukdomar som orsakas av biologiska agenser  

Arbetsgivarens skyldigheter

Arbetsgivaren är skyldig att begränsa arbetstagarnas exponering för biologiska agenser så att agenserna inte medför olägenheter eller risker för arbetstagarnas säkerhet eller hälsa eller reproduktiva hälsa (Arbetarskyddslagen 738/2002). Biologiska agenser som medför risker för graviditeten eller fostrets utveckling är hepatitvirus, herpesvirus, HI-virus, listeriabakterie, cytomegalovirus, toxoplasma, virus som orsakar vattkoppor, virus som orsakar röda hund och virus som orsakar femte sjukan (SRf 603/2015).

Med stöd av arbetarskyddslagen har statsrådets förordning om skydd för arbetstagare mot risker som orsakas av biologiska agenser (933/2017 och 747/2020) utfärdats. I förordningen anges anvisningar för förhindrande eller minskning av exponering.

Arbetsgivaren ska informera arbetstagarna om smittförande arbete samt ge dem utbildning i korrekta arbetsmetoder och riskhanteringsmetoder. Arbetsgivaren ska dessutom föra en förteckning över de arbetstagare som utsätts för biologiska agenser som orsakar allvarliga fara eller en allvarlig sjukdom hos människan. Förteckningen ska lämnas till arbetarskyddsmyndigheten när arbetsgivaren upphör med sin verksamhet.

För verksamhet som kan medföra exponering för biologiska agenser ska sannolikheten för exponering samt exponeringens karaktär, mängd och varaktighet fastställas samt den eventuella skadans allvarlighetsgrad. Utifrån denna information kan man bedöma risken för arbetstagarens hälsa eller säkerhet och besluta om nödvändiga åtgärder för att förhindra och minska eventuell exponering. Social- och hälsovårdsministeriets förordning om klassificering av biologiska agenser ska beaktas i utredningen och bedömningen av faror.

För att kunna konstatera exponering krävs oftast arbetshygieniska utredningar och prover, vars syfte är att

• identifiera biologiska agenser och deras källor
• bedöma arbetstagarnas exponering
• hitta ett samband mellan arbetsgivaren och biologiska agenser i arbetsmiljön.

Exponeringen för biologiska agenser kan bedömas genom att utreda deras förekomst i djur och människor, i luft, material, vätskor eller ytor samt bildandet av antikroppar hos människan.

Det finns inga hälsobaserade referensvärden för biologiska risker som gör det möjligt att göra exempelvis en riskbedömning på grundval av mängden mikrober. De hälsoeffekter som orsakas av mikrober är individuella och påverkas till exempel av mikrobarten och den exponerade personens egenskaper. Dessutom kan flera mikrober som bakterier och mögel producera toxiner, som är skadliga för människor. Ett exempel är endotoxin, som finns överallt där gramnegativa bakterier förekommer. Det är känt att när halten av endotoxiner i arbetsluften överstiger 90 EU/m³ (EU = endotoxin unit dvs. endotoxinenhet) ökar hälsoriskerna för arbetstagarna.

Under riskarbetsfaserna där biologisk exponering sannolikt kommer att spridas till arbetsmiljön bör exponeringen minskas genom administrativa och tekniska lösningar och vid behov bör personlig skyddsutrustning användas. Skyddsutrustningens typ och effektivitet väljs i enlighet med arbetet och arbetstagarens lämplighet och skyddsförmåga (länk till skyddsutrustningssidan). Partikelfilter (P, inklusive FFP) i andningsskydd filtrerar biologiska agenser från luften.

God inomhusventilation, personlig hygien och städning är också nyckeln till att förebygga hälsoskador orsakade av biologiska agenser. Arbetsgivaren ska se till att skyddsutrustning, arbetsutrustning och städredskap rengörs regelbundet, särskilt efter direktkontakt med den mikrobiella faran. Arbetskläder som är förorenade med möjliga biologiska agenser måste avlägsnas när man lämnar arbetsområdet och förvaras separat från andra kläder.

När man på grundval av riskbedömningen behöver skyddskläder mot smittsamma sjukdomar ska kläderna uppfylla kraven i standarden EN 14126 och typen och skyddsklassen ska väljas för att på lämpligt sätt minska riskerna. Den värmebelastning som orsakas användaren av skyddsplagget måste beaktas vid valet och användningen. Vid behov ska personlig skyddsutrustning för engångsbruk användas.