Tillsammans utvecklar vi ergonomin

Ergonomisk planering tar hänsyn till många informationskällor på arbetsplatsen, till exempel resultaten av riskbedömningar och arbetsplatsutredningar. Den tar hänsyn till aktuella belastningsfaktorer, situationer och behov samt aktuella och framtida organisatoriska förändringar. Organisationens strukturer och processer måste stödja ett smidigt och produktivt arbete där individen är i fokus. 

Ergonomi tjänar målen inom arbetarskydd och ger möjlighet att ingripa mot skadlig fysisk och psykosocial belastning. Goda och smidiga arbetsprocesser och arbetsförhållanden stöder mänsklig verksamhet, minskar mänskliga fel och arbetsolyckor och främjar därmed arbetssäkerheten. Ergonomisk kompetens är också viktigt inom företagshälsovården, så att den information som erhålls i arbetsplatsutredningar och hälsokontroller kan användas för att utveckla arbete och arbetsmiljö, för att proaktivt vårda arbets- och funktionsförmågan och för att göra arbetet lämpligt även för personer med partiell arbetsförmåga. 

Arbetsmetoder och arbetsförhållanden måste utvecklas kontinuerligt. Ergonomins mål uppnås bäst genom medverkande metoder, så att arbetstagarna också kan påverka. Det är dock viktigt att lösningarna utformas, utvecklas och genomförs på arbetsgemenskapsnivå med stöd av chefer och ledning och i samarbete med arbetarskyddet. Cheferna ansvarar för implementering, uppföljning och utvärdering av ergonomiska lösningar på arbetsplatsen. Ergonomi förverkligas i det dagliga arbetet och därför måste alla arbetstagare förstå vikten av god ergonomi i sitt eget arbete och agera därefter.

Det bästa resultatet i utvecklingen av verksamhetsmiljön uppnås när ergonomi implementeras inte bara på individnivå utan även på gemenskaps- och organisationsnivå.

På organisationsnivå måste utformningen av arbetsytor, inköp av redskap och utrustning samt gemensamma arbetsmetoder syfta till att säkerställa att arbetsplatslösningarna är lämpliga för så många som möjligt och stödjer allas arbete. Till exempel inköp av hjälpmedel som minskar fysisk belastning, val av höjdjusterbara skrivbordsalternativ, byggande av helheter som möjliggör ett koncentrerat arbete utan störande moment och ett skiftarbetssystem som säkerställer en god återhämtning förbättrar ergonomin i hela arbetsgemenskapen. Tillgänglighet är en viktig del av den organisatoriska ergonomin. Vid utformningen av teknik, lokaler och arbeten skall man ta hänsyn till olika medarbetar- och kundgrupper, inklusive de med partiell arbetsförmåga.

På organisationsnivå måste utformningen av arbetsytor, inköp av redskap och utrustning samt gemensamma arbetsmetoder syfta till att säkerställa att arbetsplatslösningarna är lämpliga för så många som möjligt och stödjer allas arbete.

Inom ergonomi på individnivå kan fysisk miljö och arbetsredskap, arrangemang och villkor för hjärnarbete samt medarbetarens roll i uppnåendet av organisationens mål dimensioneras och anpassas för att möta individuella behov. På individnivå innebär god ergonomi till exempel att anpassa arbetsstolen till sina egna dimensioner, dämpa omgivande ljud när man gör arbete som kräver stor koncentration. Det är också viktigt att ta hänsyn till den anställdas livssituation, så att vila, sömn och återhämtning fungerar i skiftarbete. 

Ergonomilösningar på individnivå kan också göra det möjligt att arbeta i situationer där fysiska eller kognitiva begränsningar eller funktionsnedsättningar gör det svårt att utföra arbetet eller den anställdes arbetsförmåga är nedsatt. Då talar man om modifiering av arbetet. De tillfälliga eller permanenta lösningarna kan vara till exempel att modifiera arbetsutrymmen och utrustning, arbetsarrangemang eller arbetstider. Om arbetsförhållandena ursprungligen är utformade för att vara så tillgängliga som möjligt krävs färre individuella arbetsmodifieringar.