Utbildningen Ledning av stöd för arbetsförmågan inom social- och hälsovården

Välkommen att studera utbildningen Ledning av stöd för arbetsförmågan inom social- och hälsovården.
Kuvituskuva

Väl­kom­men att stu­de­ra

Vad?

Utbildningen Ledning av stöd för arbetsförmågan inom social- och hälsovården samlar de centrala frågorna i anslutning till stödet för arbetsförmågan och sysselsättningen ur ett ledningsperspektiv.

För vem?

Utbildningen är särskilt avsedd för ledare, chefer och HR-yrkesutbildade inom social- och hälsovårdssektorn.

Mål

Målet med utbildningen är att ledare, chefer och HR-yrkesutbildade

  • ska öka sina kunskaper om stöd för arbetsförmåga och sysselsättning inom social- och hälsovårdscentralerna.
  • ökad förståelse för betydelsen av sektorsövergripande och multiprofessionellt stöd för arbetsförmåga och sysselsättning.
  • ökad förståelse för personalens förändrade roll i stödet för arbetsförmåga och sysselsättning för social- och hälsovårdscentralernas kunder.
  • bättre förmåga att utnyttja ledningen av arbetsförmågan i alla beslut för att främja den egna personalens arbetsförmåga.

I utbildningen bekantar man sig dessutom med god praxis och goda verksamhetsmodeller för stöd för arbetsförmågan och ledning av arbetsförmågan.

Ut­bild­ning­ens in­ne­håll

Läromaterialet består av fyra delar:

  1. Stöd för arbetsförmågan vid social- och hälsovårdscentralen
  2. Ledning av sektorsövergripande och multiprofessionellt arbete
  3. Ledning av kunddelaktighet
  4. Ledning av arbetsförmågan

De tre första avsnitten fokuserar på stöd för arbetsförmåga och tjänster för kunder i arbetsför ålder. Det fjärde avsnittet fördjupar sig i att främja och stödja den egna personalens arbetsförmåga inom organisationen. Förutom text innehåller läromaterialet även bilder, videor och inlärnings uppgifter för varje avsnitt.

Läromaterialet omfattar 27 timmar, dvs. 1 studiepoäng. Du kan studera materialet i din egen takt vid en tidpunkt som passar dig. Varje avsnitt av utbildningen fungerar även som en självständig helhet om du inte vill gå igenom hela läromaterialet.

Den ordlista som används i utbildningen finns under rubriken Ordlista på denna sida.

I slutet av utbildningen kan du avlägga ett slutprov om du vill och få ett intyg över utbildningen.

I bilden presenteras utbildningens struktur. Delarna 1. Stöd för arbetsförmågan vid social- och hälsocentralen 2. Sektorsövergripande och multiprofessionell verksamhet, 3. Kunddelaktighet, 4. Ledning av arbetsförmågan. Nederst anges att alla delar omfattar begrepp, lagstiftning, forskningsdata, praktiska verksamhetsmodeller, webbinarium, nätmaterial och slutprov.
Bild 1. Struktur och innehåll i utbildningen Ledning av stöd för arbetsförmågan inom social- och hälsovården.

Ord­lis­ta

Sektorsövergripande och multiprofessionellt arbete förutsätter att de yrkesutbildade har ett gemensamt språk och gemensamma begrepp. I den här utbildningen använder vi ordlistan för social-, hälsovårds- samt arbets- och näringsbranschernas gemensamma tjänster (ordlistan för social- och hälsovården). Du kan ladda ner hela ordlistan nedan. I ordlistan finns också begreppsdiagram som beskriver relationerna mellan begreppen.

Granska de viktigaste begreppen i denna utbildning i följande lista genom att klicka på begreppen och läsa beskrivningen som öppnas.

Lag­stift­ning

Nyckellagar och deras innehåll relaterade till avsnitten i Ledningen av arbetsförmågasstöd inom social- och hälsovårdsutbildning och deras innehåll (enligt utbildningen Arbetsförmågasstöd, Työterveyslaitos 2022).

 

Tabell 1. Central lagstiftning.
Stöd för arbetsförmågan vid social- och hälsovårdscentralen
Lag om ordnande av social- och hälsovård 612/2021, kapitel 1, 7 § I lagen föreskrivs om främjande av välfärd och hälsa i välfärdsområdet. Välfärdsområdet ska i sin strategiska planering ställa upp mål för främjandet av välfärd och hälsa och fastställa åtgärder för att uppnå målen.
Lag om ordnande av social- och hälsovård 612/2021, kapitel 2, 8 §

Välfärdsområdet svarar för ordnandet av social- och hälsovården inom sitt område och har organiseringsansvaret för invånarnas social- och hälsovård. Välfärdsområdet får endast ordna och producera social- och hälsovårdstjänster i ett annat välfärdsområde om det sker i samarbete eller i samverkan med välfärdsområdet i fråga. Bestämmelser om innehållet i organiseringsansvaret finns i 7 § i lagen om ordnande av social- och hälsovård.

För ledningen av social- och hälsovården i välfärdsområdet ska det finnas sektorsövergripande sakkunskap som stöder en helhet av högkvalitativa och säkra tjänster, samarbete mellan olika yrkesgrupper och utveckling av praxisen i vården och verksamheten.

Lag om ordnande av social- och hälsovård 612/2021, kapitel 2, 10 § Välfärdsområdet ansvarar för att de social- och hälsovårdstjänster som tillhandahålls kunderna samordnas till helheter. Välfärdsområdena ska se till att sådana kunder och kundgrupper som behöver samordnade tjänster på bred basis identifieras, att social- och hälsovården samordnas och servicekedjorna och tjänstehelheterna fastställs, att social- och hälsovårdstjänsterna samordnas med välfärdsområdets övriga tjänster och att de olika producenterna använder sig av den information som finns om en kund.
Lag om ordnande av social- och hälsovård 612/2021, kapitel 2, 11 § Välfärdsområdet ska för planeringen och styrningen av sin ekonomi och sin verksamhet som en del av sin välfärdsområdesstrategi utarbeta en servicestrategi för social- och hälsovården. I servicestrategin ska hänsyn tas till de riksomfattande mål för social- och hälsovården som avses i 22 §.
Lag om ordnande av social- och hälsovård 612/2021, kapitel 4, 22 § Statsrådet fastställer vart fjärde år riksomfattande strategiska mål för ordnandet av en jämlik, högklassig och kostnadseffektiv social- och hälsovård. I målen ska bland annat fastställas mål för att trygga ett jämlikt genomförande av social- och hälsovården, dess effektivitet, samordningen av tjänster och de språkliga rättigheterna samt för att främja jämställdheten mellan könen.
Ledning av sektorsövergripande och multiprofessionellt arbete
Lag om ordnande av social- och hälsovård 612/2021, kapitel 2, 10 § Välfärdsområdet ansvarar för att de social- och hälsovårdstjänster som tillhandahålls kunderna samordnas till helheter. Välfärdsområdena ska se till att sådana kunder och kundgrupper som behöver samordnade tjänster på bred basis identifieras, att social- och hälsovården samordnas och servicekedjorna och tjänstehelheterna fastställs, att social- och hälsovårdstjänsterna samordnas med välfärdsområdets övriga tjänster och att de olika producenterna använder sig av den information som finns om en kund.
Socialvårdslagen 1301/2014, § 1 Socialvårdslagen definierar välfärdsområdets uppgifter inom socialservice samt arbete och gott bemötande i enlighet med klientens intresse, samt planering och genomförande av service. Ett av lagens mål är att förbättra samarbetet mellan välfärdsområdets social- och hälsovård och kommunens olika sektorer samt andra aktörer.
Socialvårdslagen 1301/2014, kapitel 5

I 40 § i lagen konstateras att om socialvårdens åtgärder inte räcker till för att möta en klients behov, ska den yrkesutbildade person inom socialvården som ansvarar för bedömningen av klientens servicebehov, den egna kontaktpersonen eller en annan arbetstagare som ansvarar för klientens service med klientens samtycke kontakta den myndighet som i första hand ansvarar för att vidta de åtgärder som krävs.

I 41 § i lagen definieras sektorsövergripande samarbete inom socialvården. För att bedöma servicebehovet, fatta beslut och tillhandahålla socialvård ska den myndighet inom socialvården som ansvarar för åtgärden se till att tillräcklig sakkunskap och kompetens med hänsyn till en persons individuella behov finns att tillgå.

Enligt 46 § i lagen får huvudsakligen administrativa ledningsuppgifter inom socialvården eller social- och hälsovården skötas av en socialarbetare eller en person som har en för uppgiften lämplig högre högskoleexamen och kännedom om branschen samt dessutom tillräcklig ledarförmåga.

Hälso- och sjukvårdslagen 1326/2010

Syftet med 2 § i lagen är att förbättra samarbetet mellan aktörer inom hälso- och sjukvården, olika branscher samt med andra aktörer när det gäller att främja hälsa och välfärd och att ordna social- och hälsovården.

I 32 § i lagen ges anvisningar om samarbete och handledning till annan rehabilitering. Dessutom ska hälso- och sjukvården och socialvården samarbeta sinsemellan och med kommunens småbarnspedagogik. Enligt lagen ska en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården som är anställd hos det välfärdsområde som ansvarar för hälso- och sjukvården på begäran av den arbetstagare som ansvarar för socialvårdsåtgärden delta i bedömningen av personens servicebehov och i utarbetandet av en klientplan.

Lagens 33 § fastställer ännu separat samarbetet mellan primärvården och den specialiserade sjukvården och samordningen av tjänsterna.

Ledning av kunddelaktighet
Grundlag 731/1999 Enligt 2 § i lagen hör det till demokratin att den enskilde har rätt att ta del i och påverka samhällets och livsmiljöns utveckling. Det allmänna skall främja den enskildes möjligheter att delta i samhällelig verksamhet och att påverka beslut som gäller honom eller henne själv (14 §).
Lagen om välfärdsområden (611/2021) Kapitel 5 i lagen innehåller omfattande bestämmelser om invånarnas rätt till inflytande i välfärdsområdena och förpliktar välfärdsområdesfullmäktige att sörja för mångsidiga och effektiva möjligheter och metoder för deltagande och påverkan. Det centrala är att utveckla tjänsterna tillsammans med dem som använder tjänsterna och personalen. Välfärdsområdesfullmäktige ska utreda serviceanvändarnas åsikter innan beslutsfattandet. Till organen ska väljas representanter för serviceanvändarna samt stöda  invånarnas och organisationernas egna initiativ till planering och beredning av ärenden.
Hälso- och sjukvårdslagen 1326/2010 Målet är att öka kundorienteringen och rätten att få information som grund för beslutsfattandet om den egna vården. Lagen förutsätter också att man ordnar handledning som syftar till att stärka patientens engagemang i sin vård och patientens egenvård.
Socialvårdslagen 1301/2014 Syftet med lagen är att minska ojämlikheten, främja delaktigheten och klientorienteringen samt klientens rätt till god service och gott bemötande inom socialvården. I det strukturella sociala arbetet förutsätts att man producerar information som grundar sig på klientarbetet inom socialvården om klienternas behov och deras samhälleliga kopplingar samt om effekterna av den socialservice och övriga socialvård som motsvarar behoven. I flera punkter i lagen nämns beaktande av klientens behov och önskemål för att ordna och samordna tjänster och servicehelheter enligt behov.
Lag om patientens ställning och rättigheter 785/1992 Lagen betonar patientens rätt till hälso- och sjukvård av god kvalitet. I lagen definieras patientens rätt till vård, vård och rehabilitering som grundar sig på en plan, självbestämmanderätt och tillgång till information. Enligt lagen riktas patientens deltagande till patientens egen vård.
Lag om klientens ställning och rättigheter inom socialvården 812/2000

Lagen innehåller centrala rättsliga principer för klientens deltagande, bemötande och rättsskydd inom socialvården. Syftet med lagen är att främja kundinriktning och förtroendefulla klientrelationer samt klientens rätt till god service och gott bemötande inom socialvården. Enligt lagen ska klientens önskemål och åsikt beaktas och klientens självbestämmanderätt respekteras. Klienten skall ges möjlighet att delta i och påverka planeringen och genomförandet av de tjänster som tillhandahålls klienten.

Enligt 8 § i lagen ska man vid tillhandahållande av socialvård och service och stöd på grund av funktionsnedsättning i första hand beakta klientens önskemål och åsikt samt ge klienten möjlighet att delta i planeringen av de tjänster som tillhandahålls klienten. När tjänsterna planeras ska klientens intresse beaktas.

Ledning av arbetsförmågan
Sjukförsäkringslagen 1224/2004, ändring i kapitel 13, § 5 Lagen uppmuntrar arbetsplatserna att utarbeta en modell för hantering av arbetsförmåga. Detta är en förutsättning för att FPA ska ersätta arbetsgivaren för 60 % av den förebyggande verksamheten inom företagshälsovården (i övrigt är ersättningen 50 %).
Lag om företagshälsovård 1383/2001

I 4 § i lagen föreskrivs om ordnande av företagshälsovård. Arbetsgivare skall på sin bekostnad ordna företagshälsovård för att förebygga och bekämpa risker och olägenheter för hälsan som beror på arbetet och arbetsförhållandena samt för att skydda och främja arbetstagarnas säkerhet, arbetsförmåga och hälsa.

Enligt 7 § i lagen kan arbetsgivaren ordna de företagshälsovårdstjänster som avses i lagen om företagshälsovård genom att skaffa de tjänster arbetsgivaren behöver från en verksamhetsenhet för hälso- och sjukvård inom välfärdsområdet, själv eller tillsammans med andra arbetsgivare ordna de företagshälsovårdstjänster han behöver, eller skaffa de tjänster han behöver från någon annan verksamhetsenhet eller person som har rätt att producera företagshälsovårdstjänster.

Enligt 8 § i lagen ska arbetsgivaren i beredningen av beslut som är nödvändiga för att företagshälsovården skall kunna genomföras, skall arbetsgivaren samarbeta med arbetstagarna eller deras företrädare i frågor som ansluter sig till de allmänna riktlinjerna för ordnande av företagshälsovård på arbetsplatsen och till planeringen av verksamheten (inklusive verksamhetsplanen, innehållet, omfattningen samt till utvärderingen av genomförandet och verkningarna av företagshälsovården och i tillräckligt god tid ge arbetstagarna eller deras företrädare de uppgifter som är nödvändiga för att ärendena skall kunna behandlas.

I 12 § i lagen nämns uppföljning och främjande av handikappade arbetstagares möjligheter att klara sig i arbetet med beaktande av arbetstagarens förutsättningar vad hälsan beträffar, rådgivning om rehabilitering och hänvisning till vård eller medicinsk eller yrkesinriktad rehabilitering.

Arbetarskyddslagen 738/2002

Enligt 12 § i lagen ska vid planeringen av konstruktioner, arbetsutrymmen, arbetsmetoder eller produktionsmetoder som kommer att ingå i arbetsmiljön eller användningen av maskiner, arbetsredskap och andra anordningar som används i arbetet samt hälsofarliga ämnen vid behov beaktas handikappade och andra arbetstagare vilkas arbete samt tryggande av hälsa och säkerhet i arbetet i övrigt förutsätter särskilda åtgärder.

Genom ändringarna i arbetarskyddslagen (1.6.2023) preciseras arbetsgivarens arbetarskyddsskyldigheter. Målet med ändringen är att främja orken i arbetet hos personer som fyllt 55 år och minska deras tidiga utträde ur arbetslivet. Lagändringarna syftar också till att förebygga arbetsoförmåga och förbättra arbetstagarnas möjligheter att arbeta längre med bibehållen arbetsförmåga.

Diskrimineringslagen 1325/2014

Enligt 7 § i lagen ska arbetsgivare med beaktande av olika diskrimineringsgrunder bedöma hur likabehandling uppnås vid anställning och på arbetsplatsen. Arbetsgivaren ska med hänsyn till arbetsplatsens behov utveckla arbetsförhållandena samt förfarandena i samband med att personal anställs och beslut som berör personalen fattas. De främjande åtgärderna ska vara effektiva, ändamålsenliga och proportionerliga med beaktande av verksamhetsmiljön, resurserna och övriga omständigheter.

En arbetsgivare som regelbundet har minst 30 anställda ska ha en plan för de åtgärder som behövs för att främja likabehandling.

Bak­grund till ut­bild­nings­ma­te­ri­a­let

Utbildningens innehåll planerades tillsammans med yrkesutbildade personer och erfarenhetsexperter. Innehållet i denna utbildning planerades samtidigt som utbildningen Läkaren som stödjare av arbetsförmågan. I utvecklingen av utbildningen ordnades riksomfattande workshoppar. Utifrån resultaten önskade deltagarna att teman för utbildningen i synnerhet skulle vara kunddelaktighet, sektorsövergripande samarbete, identifiering av servicebehovet samt ledning av tjänsterna och personalens arbetsförmåga.

Materialet sammanställdes baserat på de förslag som tagits fram under workshopparna. Deltagarna önskade mångsidigt utbildningsmaterial som förutom texter även skulle innehålla bilder, videor, poddar, verksamhetsmodeller och praktiska exempel. Dessutom utnyttjades forskningsdata och befintligt utbildningsmaterial i utvecklingen av utbildningen, såsom utbildningen Stöd för arbetsförmågan som är öppen för alla och som Arbetshälsoinstitutet publicerade år 2022.

I utvecklingen av denna utbildning ingick ett pilotprojekt och en utvecklande utvärdering av utbildningen. En elektronisk enkät skickades till deltagarna före och efter utbildningen för att samla in utvärderingsdata. Genom enkäterna samlades information om utbildningens inverkan på deltagarnas lärande samt förslag för att förbättra utbildningen. Den pilotutbildning som genomfördes justerades och kompletterades utifrån de erhållna utvärderingsuppgifterna.

Hän­vis­ning till ma­te­ri­al

Utbildningsmaterialet får fritt användas för icke-kommersiella ändamål. Vid användning ska alltid källan anges: Utbildningen Ledning av stöd för arbetsförmågan inom social- och hälsovården, Arbetshälsoinstitutet 2024.

Upp­hovs­män

Utbildningen Ledning av stöd för arbetsförmågan inom social- och hälsovården har utvecklats av:

  • Julia Anttilainen, HVM, forskare, Arbetshälsoinstitutet
  • Irmeli Pehkonen, FD, äldre sakkunnig, Arbetshälsoinstitutet
  • Nina Nevala, FD, docent, yrkeslärare, ledande expert, Arbetshälsoinstitutet
  • Kirsi Unkila, PL, socialarbetare, samordnare för arbetsförmågan, specialsakkunnig, Arbetshälsoinstitutet
  • Liisi Räikkönen, SVM, samordnare, Arbetshälsoinstitutet
  • Jussi Niemelä, PeM, EM, specialsakkunnig, Arbetshälsoinstitutet
  • Mari Haverinen, SVM, specialsakkunnig, Arbetshälsoinstitutet
  • Pirjo Juvonen-Posti, MD, kun-PD, specialkompetens inom rehabilitering, ledande sakkunnig, Arbetshälsoinstitutet
  • Minna Majuri, MD, specialistläkare inom företagshälsovård, klinisk lärare, Arbetshälsoinstitutet, Helsingfors universitet
  • Telma Rivinoja, PeM, specialsakkunnig, Arbetshälsoinstitutet
  • Mikko Henriksson, PM, specialyrkesexamen i företagsledning, Arbetshälsoinstitutet
  • Maria Hirvonen, SVM, specialsakkunnig, Arbetshälsoinstitutet
  • Henna Laitio, FM, specialsakkunnig, Arbetshälsoinstitutet

Till­gäng­lig­het

Vi har strävat efter att göra utbildningen så tillgänglig som möjligt. När tillgängligheten har beaktats så bra som möjligt kan olika människor delta i utbildningen självständigt. Tillgänglig utbildning innebär i detta sammanhang teknik, användarvänlighet och ett begripligt innehåll.

Mitt på bilden en personikon och texterna 1) Tekniskt felfritt genomförande, 2) Förståeligt innehåll samt 3) Tydligt och överskådligt användargränssnitt.
Bild 2. Vid planering och genomförande av en tillgänglig digital tjänst ska tre områden beaktas.

Fi­nan­sie­ring av ut­bild­ning­en

Utbildningen utvecklades som en del av Finlands program för hållbar tillväxt. Ett av dess mål var att höja sysselsättningsgraden genom att påskynda sysselsättningen av partiellt arbetsföra. Programmet finansierades av EU:s återhämtningsinstrument av engångsnatur (Next Generation EU).

EU logo

Nyckelord

Arbetshälsa och arbetsförmåga