Stöd för arbetsförmågan vid social- och hälsovårdscentralen

1 Centrala begrepp
2 Ledningen av tjänsterna, personalen och ekonomin är sammanlänkade
I och med social- och hälsovårdsreformen har välfärdsområdena ett behov av att utveckla sin verksamhet så att en kompetent och välmående personal producerar högklassiga och jämlika tjänster på ett effektivt och verkningsfullt sätt. Den högsta ledningens roll vid social- och hälsocentralerna i välfärdsområdena framhävs särskilt i det strategiska beslutsfattandet. Många faktorer konkurrerar om ledningens uppmärksamhet, såsom förändringar i verksamhetsmiljön, invånarnas servicebehov, digitalisering och ekonomi.
I praktiken fördelas den högsta ledningens uppmärksamhet på både organisationens externa och interna faktorer. Förändringar i verksamhetsmiljön bemöts med interna resurser inom organisationen. Social- och hälsocentralens resurser kan granskas som en helhet bestående av personal, tjänster och ekonomi (Bild 1). En förändring inom ett delområde påverkar alltid de två andra delområdena.

Fördelningen av insatserna påverkas av vilken vikt varje delområde får i ledningens tänkande. Inget delområde garanterar som sådan en högklassig verksamhet. Genom att stödja arbetstagarnas arbetshälsa och arbetsförmåga kan man minska kostnaderna för arbetsoförmåga, samtidigt producerar en välmående personal mera högklassiga tjänster.
I videon nedan kan du ta del av tankarna av direktören för Österbottens välfärdsområde Marina Kinnunen och serviceområdeschefen för personer i arbetsför ålder Jutta Paavola i Södra Österbottens välfärdsområde. De berättar om strategisk ledning av välbefinnandet, samordning av tjänster och stöd för arbetsförmågan, multiprofessionalitet, delad förståelse och verksamhetsmiljö. Videons längd är 4 minuter och 42 sekunder.
3 Genom samordning skapas mera högklassiga tjänster för kunden
Välfärdsområdena ska ordna social- och hälsovårdstjänster för invånarna i sitt område. Förändringar i arbetsförmågan kan beröra personer i olika åldrar och i många olika situationer. Social- och hälsocentralens tjänster för stöd för arbetsförmåga är avsedda för personer i arbetsför ålder (sysselsatta, företagare eller arbetslösa) som har identifierat ett behov av stöd för arbetsförmågan och som inte omfattas av företagshälsovården eller studerandehälsovården.
Det är viktigt att identifiera behovet av stöd för arbetsförmågan och sysselsättningen oberoende av om kunden arbetar eller är arbetslös arbetssökande, vilken service kunden söker sig till eller inom vilken service kunden är för tillfället. Även arbetstagare som omfattas av företagshälsovården, till exempel arbetstagare med funktionsnedsättning, har möjlighet att få socialvårdstjänster från social- och hälsocentralen.
Bland annat lagen om ordnande av social- och hälsovård styr tjänsterna som stöder arbetsförmåga hos personer i arbetsför ålder (612/2021, 7 §). I den föreskrivs om främjande av välfärd och hälsa i välfärdsområdet. Välfärdsområdet ska i sin strategiska planering ställa upp mål för främjandet av välfärd och hälsa och fastställa åtgärder för att uppnå målen.
I och med samordningsskyldigheten ska välfärdsområdet också ha kunskap om utbudet av andra aktörers tjänster som riktar sig till arbetsföra. Beaktandet av arbets- och funktionsförmågan i välfärdsområdets servicestrategi stöder samordningen av tjänsterna för personer i arbetsför ålder och välfärdsområdet ansvarar för att samordna sektorsövergripande tjänster till helheter (Lag om ordnande av social- och hälsovård 612/2021, 10–11 § och 22 §). Bild 2 åskådliggör positioneringen av social- och hälsocentralens stöd för arbetsförmågan i välfärdsområdena.
De som har en ledande ställning vid social- och hälsocentralerna ser till att kundstigarna anpassas utifrån kundernas servicebehov. Att kunddelaktigheten står i centrum för verksamheten förändrar de yrkesutbildades arbetskultur och arbetssätt. Det är den högsta ledningens och cheferna på mellannivå som har till uppgift att säkerställa att både kunderna och arbetstagarna inkluderas i skapandet av en ny arbetskultur. Vi behandlar kunddelaktighet mer i utbildningens tredje del.

Fastställande, styrning och uppföljning av servicehelheten och -kedjan som stöder arbetsförmågan
Utvecklingen av servicehelheten och -kedjan för stöd för arbetsförmågan förutsätter att olika aktörsgrupper, såsom de som ordnar och producerar tjänster, yrkesutbildade personer som stöder arbetsförmågan, kunderna och invånarna i området, inkluderas i olika utvecklingsskeden. Det är viktigt att servicehelheten har en ansvarsperson som ansvarar för utvecklingen och dess kontinuitet.
I totalreformerna av servicesystemet, såsom i social- och hälsovårdsreformen, kan det vara nödvändigt att omdefiniera servicehelheten och -kedjan från grunden. Vanligtvis är dock reformerna mindre omfattande eller sker stegvis, och de kan baseras på observerade nya fenomen eller information om hur tjänsterna fungerar. I sådana fall utvecklas tjänsterna för att möta de förändrade servicebehoven.
Sysselsättningen för personer som behöver stöd för arbetsförmågan förbättras genom att erbjuda dem ändamålsenliga tjänster där experter i samarbete med kunden stöder dennes arbets- och funktionsförmåga för att möjliggöra sysselsättning eller fortsatt arbete. Servicehelheten kan omfatta tjänster på olika nivåer (förebyggande tjänster, basservice, tjänster på specialnivå och mer krävande nivå) och den kan sträcka sig över både social- och hälsovårdens funktioner, till exempel till arbetskraftstjänsterna och kriminalvården.
Tjänsterna kan produceras av social- och hälsocentralen själv (den egna serviceproduktionen), privata serviceproducenter, organisationer och församlingar samt staten. Det viktigaste är att servicehelheten eller -kedjan överskrider sektor-, organisations- och yrkesgränserna på ett sätt som motsvarar kundsegmentens behov och att det är möjligt att säkerställa ett fungerande informationsflöde. I detta kapitel behandlar vi definitionen, styrningen och uppföljningen av servicehelheten och -kedjan, som kan indelas i nio faser. Faserna och texten grundar sig på Institutet för hälsa och välfärds handbok för definition, styrning och uppföljning av servicehelheter och -kedjor. Faserna beskrivs också på bild 3.

4 Stöd för informationsledning
I social- och hälsocentralens strategiska ledning behövs som stöd för beslutsfattandet insamling och analys av information om både personalen, tjänsterna och deras användare samt om ekonomin och effektiviteten. Informationen ska utnyttjas mångsidigt av ledningen på olika nivåer i organisationen, dvs. av den högsta ledningen, cheferna på mellannivå, den närmaste ledningen och inom personaladministrationen.
Begreppen inom informationsledning är inte entydiga. Ett sätt att strukturera innehållet i informationsledningen är att skilja på informationsledning och kunskapsbaserad ledning. Informationsledning (information management) omfattar bland annat anskaffning, lagring, överföring och skydd av information. Till kunskapsbaserad ledning (knowledge-based management) hör å sin sida att utnyttja information i det strategiska och operativa beslutsfattandet. I kunskapsbaserad ledning kan man urskilja
- hur informationen ska presenteras och till vem,
- vilka slutsatser eller vilka beslut som ska stödjas, och
- vilka beslut som fattas utifrån informationen.
De gemensamt uppställda målen utgör grunden för informationsbehoven. Baserat på målen och behoven definieras också de metoder genom vilka nödvändig information samlas in och bearbetas. På olika ledningsnivåer är behoven och målen för utnyttjandet av information olika, och därför ska de indikatorer som används och analysen av dem övervägas separat för varje nivå. Till exempel följer den högsta ledningen på hela organisationens nivå upp den helhet som består av personalen, tjänsterna och ekonomin, medan de närmaste cheferna utnyttjar informationen om personalens arbetsförmåga och tjänsternas kvalitet vid den egna enheten.
Liksom det framkom i kapitlet om definitionen av servicehelheten eller -kedjan ska man på organisationsnivå samla in information om de olika delområdena, såsom tjänsterna (till exempel tjänsternas användningsgrad), personalen (till exempel omsättning), kunderna (till exempel funktionsförmåga), multiprofessionella team (till exempel fungerande kundprocesser) och ekonomi (t.ex. kostnader för personalens arbetsoförmåga).
Det finns rikligt med information tillgänglig, men dess insamling kan vara slumpmässig och en del av informationen kan förbli outnyttjad. Därför är det viktigt att noggrant definiera vilken information som behövs, i vilken form den behövs och hur inhämtandet av informationen samordnas. På så sätt ser man också till att mängden information som samlas in står i proportion till de tillgängliga resurserna för att utnyttja den. Redan tidigare nämnda resursstyrning kan främjas med ett system där man sammanför lagringen av information, styrningen av verksamheten och elektronisk ärendehantering. Till exempel kan man inom det sociala arbetet med hjälp av servicestigar granska hur tjänsterna dimensioneras rätt och i rätt tid.
Statusen för informationsledningen i den egna organisationen kan bedömas med hjälp av en utvärderingsmodell för informationsledning avsedd för offentliga organisationer. Bedömningen kan göras som en självutvärdering eller som en enkät som genomförs av en utomstående bedömare eller utifrån intervjuer och diskussioner. Slutresultatet blir en profil för informationsledning som hjälper till att identifiera utvecklingsbehov, planera åtgärder och följa upp hur situationen utvecklas över tid. Det finns en kort och en lång version av utvärderingsmodellen. Med den kortare versionen får man snabbt en allmän bild av informationsledningens status.
Bekanta dig om du vill med utvärderingsmodellen för informationsledning och dess bruksanvisning.
Källor och tilläggsmaterial
Dessa källor och tilläggsmaterial är frivilliga. En helhet som omfattar en studiepoäng kan avläggas utan att läsa tilläggsmaterialet.
Artiklar, rapporter och handböcker
Hietapakka L, Tiirinki H, Sinervo T. Monialaisen palvelutarpeen tunnistaminen sosiaali- ja terveyspalveluissa Suomessa. I arbetet: Koivisto J, Tiirinki H (red.) Identifiering av multiprofessionellt servicebehov inom social- och hälsovården samt arbetskraftsservicen. Publikationsserie för statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet 2020:38. Tillgänglig på: https://julkaisut.valtioneuvosto.fi/handle/10024/162382 (referat på svenska)
Huikko-Tarvainen S. Johtaminen lääkäriprofessiossa. Akateeminen väitöskirja. Jyväskylän yliopisto, Jyväskylä 2022. Tillgänglig på: https://jyx.jyu.fi/handle/123456789/82046 (endast på finska)
Huotari P. Strateginen osaamisen johtaminen kuntien sosiaali- ja terveystoimessa. Neljän kunnan sosiaali- ja terveystoimen esimiesten käsityksiä strategisesta osaamisen johtamisesta. Akateeminen väitöskirja. Tampereen yliopisto, Tampere 2009. Tillgänglig på: https://trepo.tuni.fi/handle/10024/66430 (endast på finska)
Koivisto J, Liukko E, Tiirinki H, Lyytikäinen M. Palvelukokonaisuuksien ja -ketjujen määrittelyn, ohjauksen ja seurannan käsikirja. Tillgänglig på: https://www.julkari.fi/bitstream/handle/10024/140708/URN_ISBN_978-952-343-581-0.pdf?sequence=1&isAllowed=y. (endast på finska)
Leinonen J, Suhonen M, Syväjärvi A. Tieto haastaa toimijat ja käytännöt. Hyvinvointitiedon hyödyntäminen osana kuntien hyvinvointijohtamisen strategiatyötä. Focus Localis 2021:3. Tillgänglig på: https://research.ulapland.fi/fi/publications/tieto-haastaa-toimijat-ja-….(endast på finska)
Leskelä R-L, Haavisto I, Jääskeläinen A, Helander N, Sillanpää V, Laasonen V, Ranta T, Torkki P. Informationsledarskap och dess utveckling: en modell för utvärdering och rekommendationer baserade på social- och hälsovårds- och landskapsreformens förberedelse. Publikationsserie för statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet 2019:42. Tillgänglig på: : https://julkaisut.valtioneuvosto.fi/handle/10024/161659 (referat på svenska)
Niemelä J. Palveluohjaava sote-järjestelmä vai palveluohjaus – vai molemmat? Diakonia-ammattikorkeakoulu. Diak Puheenvuoro 32. Helsinki, 2020. Tillgänglig på: https://www.theseus.fi/bitstream/handle/10024/345665/Puheenvuoro_32_web.pdf?sequence=5&isAllowed=y (endast på finska)
Niemelä J, Kivipelto M. Asiakaslähtöinen palvelupolkumalli tulevaisuuden sote-keskusten lähtökohdaksi. Terveyden ja hyvinvoinnin laitos (THL). Työpaperi 2019:37. Tillgänglig på: https://www.julkari.fi/handle/10024/138819 (endast på finska)
Normia-Ahlsten L, Riisalo-Mäntynen T, Karjalainen J, Turkia T, Sahrio A, Salmi S-M, Pitkäranta S. Työkyvyn ja työllistymisen tuki hyvinvointialueilla - suositukset toimintamallien käyttöönottoon. Terveyden ja hyvinvoinnin laitos. Päätösten tueksi 6/2023. Tillgänglig på: https://www.julkari.fi/bitstream/handle/10024/146474/URN_ISBN_978-952-408-066-8.pdf?sequence=1&isAllowed=y (endast på finska)
Normia-Ahlsten L, Riisalo-Mäntynen T, Turkia T (red.). Sosiaalihuolto työkyvyn tuen palvelukokonaisuudessa. Kokonaisvaltaisen tuen puuttuva palanen. Terveyden ja hyvinvoinnin laitos. Työpaperi 21/2023. Tillgänglig på: https://www.julkari.fi/bitstream/handle/10024/147700/URN_ISBN_978-952-408-114-6.pdf?sequence=1&isAllowed=y. (endast på finska)
STM, THL ja TTL (2023). Työkyvyn tuen järjestäminen hyvinvointialueilla. Pikaopas päättäjille. Tillgänglig på: https://julkaisut.valtioneuvosto.fi/bitstream/handle/10024/164899/TyoKyvynTuenPikaopas.pdf?sequence=1&isAllowed=y (endast på finska)
Terveyden ja hyvinvoinnin laitos. Sosiaali- ja terveyspalvelujen julkinen talous 2022. Tillgänglig på: https://thl.fi/tilastot-ja-data/tilastot-aiheittain/sosiaali-ja-terveydenhuollon-resurssit/sosiaali-ja-terveyspalvelujen-julkinen-talous. (endast på finska)
Tukea työkykyyn. Työkyvyn tuki osana sosiaali- ja terveyskeskuksen palveluita. Ratkaisuja ja toimintamalleja. Työkykyä Satakuntaan -hanke (STM), 2022. Tillgänglig på: https://yhteistyotilat.fi/wiki08/download/attachments/109379991/Tukea%20ty%C3%B6h%C3%B6n%20dokumentti.pdf?version=1&modificationDate=1682581056353&api=v2 (endast på finska)
Työikäiset hyvinvointialueella -tarkistuslista 1.0. Sosiaali- ja terveysministeriö, 2023. Tillgänglig på: https://stm.fi/documents/1271139/148062577/Ty%C3%B6ik%C3%A4iset+Hyvinvointialueella+1.0+(002).pdf/136dc5af-7fa1-09db-8df4-4b7738539e6f/Ty%C3%B6ik%C3%A4iset+Hyvinvointialueella+1.0+(002).pdf?t=1677764253419. (endast på finska)
Annat webbmaterial
Sotehelmet: https://www.sotehelmet.fi/pa-svenska/