Förebyggande av allergier i växthusarbete

Växthusarbete året runt är förknippat med en ökad risk för allergi, jämfört med många andra arbeten. 

Allergier kan orsakas av:

• produktionsgrödor, såsom tomater och gurkor
• mikroorganismer som förekommer i växthus, såsom förrådskvalster, växtskadedjur, organismer som används för bekämpning av skadedjur och växthushumlor

Allergiframkallande faktorer såsom sekret från biologiska bekämpningsmedel, pollen och annat växtmaterial kan förekomma i luften som sådant eller bland annat damm.

Allergi kan utvecklas som ett resultat av till synes minimal luftvägsexponering och även genom hudkontakt. Risken för att utveckla astma och allergisk snuva är störst under de första två åren i arbetet.

En anställd som har utvecklat allergi kan få allergisk snuva, astma, kliande eksem eller eksem med kvaddlar. Luftvägs- eller hudsymtomen kan bli så intensiva att en person inte längre kan fortsätta växthusarbetet.

Om en växthusarbetare diagnostiseras med allergisk astma, snuva eller eksem som orsakats av arbetsrelaterade faktorer är detta en yrkessjukdom. Mellan 2001 och 2020 konstaterades 28 fall av allergiska yrkessjukdomar förknippade med växthusarbete. Vissa yrkessjukdomar förblir sannolikt oupptäckta.

Under åren 2018–2021 undersökte Arbetshälsoinstitutet exponeringsnivåerna i finska tomat- och gurkväxthus och arbetstagarnas allergi mot orenheter av vegetabiliskt och animaliskt ursprung i arbetsmiljön. 

De arbetshygieniska förhållandena var huvudsakligen goda, och man kunde inte konstatera någon särskilt hög exponering för damm, till exempel. Det är dock svårt att mäta de föroreningar som framkallar allergi, vilket innebär att man har begränsad information om deras halter i växthusluften.

På basis av denna och andra undersökningar är växthusarbete året runt förknippat med en ökad allergirisk jämfört med många andra arbeten, oberoende av de måttliga exponeringsnivåerna.

Växthusallergier och hud- och luftvägssymtom kan bekämpas med god allmän arbetshygien, såsom rena arbetsmetoder och processer, minimering av dammiga arbetsmoment och genom att skydda sig.

Man kan minska halten av damm i inandningsluften genom att undvika att hantera växtavfall nära andningszonen. Till exempel kan växtavfall samlas på golvet och sopas längs marken direkt in i avfallsbehållaren. Avfallet kan också fällas direkt i påsar eller presenningar på golvet, som sedan knyts snyggt ihop.

Andningsskydd bör användas under arbetsmoment där damm i luften inte kan förebyggas genom nyorganisering av arbetet eller tekniska åtgärder. Sådana situationer med mycket damm i luften kan till exempel vara avlägsnande av plantor, hantering av lövhögar och applicering av växtskyddsmedel.

Huden bör skyddas från direkt kontakt med växter och damm genom att bära handskar och armskydd eller en långärmad tröja från början av anställningsförhållandet. Vid behov kan man också skydda andra hudområden såsom halsen.