Förebyggande av skabb på arbetsplatser

Arbetsgivaren är skyldig att göra en riskbedömning på arbetsplatsen för att identifiera och hantera faktorer som påverkar hälsan i arbetet. Vid skabbepidemier i samhället måste arbetsgivaren känna till grundfakta om skabbkvalster för att kunna göra en korrekt riskbedömning.

För att bli smittad i arbetet krävs att det i omgivningen finns åtminstone en person som smittats av skabb och som de andra anställda har intensiv fysisk kontakt med. Den allmänna risken ökar om det finns skabbinfektioner på orten. När risken är förhöjd ska man sträva efter att minska den på arbetsplatserna.

Skabbkvalster överförs från en människa till en annan vid hudkontakt. En handskakning eller kram är vanligtvis inte tillräckligt för att smitta överförs. Symtomen (klåda) börjar 3–6 veckor efter smittan och även en symtomfri person smittar. 

Skabb sprids bland barn inom dagvården och hos äldre personer inom institutionsvården. Även vårdpersonalen kan smittas. Du hittar anvisningar för omsorgsarbete i Institutet för hälsa och välfärds (THL) webbtjänst: Skabb - THL.

Hur smittar skabb?

• Intensiv hudkontakt är den mest sannolika orsaken till skabbsmitta. 
• Skabbkvalster kan också spridas via gemensamma textilier, gemensam förvaring av kläder eller textilbeklädda möbler, men risken är liten. 
• Skabbkvalster trivs inte länge på hårda, rena ytor. 
• Skabbkvalster kan också spridas i arbetstagarnas gemensamma inkvartering.

Om det är känt att en arbetstagare har skabbsmitta tar företagshälsovården ställning till exponeringen av personer i närkontakt och behovet av behandling. 

Arbetstagare som har arbetat i närkontakt med en smittad person bör kontrollera om det finns knottror, små vattenblåsor och skrapsår samt skabbgångar på huden. Hos vuxna förekommer klådan och skrapsåren framför allt mellan fingrarna, på handlederna, i armhålorna, ljumskvecken och på bålen. 

Om skabb uppstår hos arbetstagare som har gemensam inkvartering, ska alla personer hänvisas till undersökning hos företagshälsovården. Behandlingen av skabb och skabbstädningen görs enligt THL:s anvisning.
Skabbsmitta i arbetet

Om en arbetstagare misstänker att hen har smittats av skabb i arbetet ska hen utan dröjsmål söka sig till företagshälsovården för att få behandling och en yrkessjukdomsdiagnos. En yrkessjukdomsdiagnos gagnar arbetstagaren, eftersom arbetsgivarens olycksfalls- och yrkessjukdomsförsäkring ersätter vårdkostnaderna för sjukdomen.

Skabb kan vara en yrkessjukdom om arbetstagaren insjuknat. Om man enbart har exponerats för smitta är det inte fråga om en yrkessjukdom och därför ersätts inte behandlingen.

Om flera arbetstagare på arbetsplatsen har skabb eller misstanke om skabbsmitta, är det viktigt att behandlingarna och rengöringen av arbetsmiljön görs samtidigt för alla.

• Uppmuntra arbetstagaren att kontakta företagshälsovården om hen misstänker skabbsmitta. Företagshälsovården kan vid behov handleda arbetstagaren och arbetsplatsen så att skabb inte sprids.
• Se till att arbetsplatsen är städas och rengörs regelbundet.
• Personalen ska inte ha gemensamma textilier, t.ex. kläder eller handdukar.
• Personliga skåp för förvaring av kläder förhindrar smitta via kläderna.
• Ytterklädernas hängs åtskilt från varandra, så att det finnas endast en persons kläder per klädkrok.
• Kontinuerlig gemensam användning av textilbelagda möbler kan öka något risken för skabbsmitta..
• I utrymmen där det finns många användare kan hårda ytor och konstläder som möbelmaterial vara bättre för att förebygga skabbsmitta än textilmaterial. Exempel på sådana utrymmen är pausutrymmen och matsalar.

Medan smittade arbetstagaren behandlas och hens hem rengörs, rengörs också arbetsmiljön.

• Arbetskläder och eventuella andra textilier, som kan tvättas, ska tvättas med ett tvättprogram på 60 °C. Även ytterkläder tvättas.
• Textilbeklädda möbler som arbetstagaren använt dammsugs och lämnas oanvända i minst 3 dygn.
• Textilier och annan mindre utrustning som inte kan tvättas försluts i en plastpåse i 3 dygn. Påsen hålls i rumstemperatur. Alternativet är 1 dygns djupfrysning vid under -20 °C. Samma gäller för papper och böcker som använts under de senaste dagarna.
• Arbetsplatsen städas med en mikrofiberduk.
• Arbetsutrymmena städas i övrigt normalt. Eventuella heltäckningsmattor rengörs normalt effektivt. 

Hur skyddar man sig vid skabbstädning?

• Vid städningen av arbetsplatsen används långärmade, täta skyddshandskar.
• Mikrofiberduken och handskarna läggs efter städningen i blandavfallet.
• Vid skabbstädning ska arbetsklädernas ärmar nå under handskarnas armband. Byxorna ska ha långa ben. 
• Arbetskläderna tvättas genast efter städningen.
• Städaren ska duscha så fort som möjligt efter städningen. 

• Skabb - THL.
• Turunen T., Pekkanen E. ja Lyytikäinen O. (2016). Torjuntatoimet syyhyepidemioissa (julkari.fi)