Behandling av utbrändhet

Du är i sista hand själv ansvarig för ditt välbefinnande, vilket innebär att du bör föra saken på tal, delta i att hitta en lösning och söka hjälp. 

• När belastningen drar ut på tiden kan det hända att du når gränsen för vad du orkar. Utbrändhet visar sig förutom som trötthet även som förändrade attityder mot sig själv och arbetet.  

• Det är möjligt att återhämta sig från utbrändhet. Återhämtning förutsätter förändringar både i arbetet och de egna tillvägagångssätten. Kom ihåg att du alltid kan göra något för att förbättra situationen.  

• När den belastande situationen drar ut på tiden, ska du föra saken på tal med din chef. I den närmaste chefens uppgifter ingår att se till att arbetet inte utgör någon fara för arbetstagarens hälsa och säkerhet. Fundera tillsammans på hur ditt arbete bör ordnas så att du kan sköta det och trivas på arbetet. Även personalrepresentanterna kan hjälpa dig vidare.  

• Om din arbetsförmåga är nedsatt, ska du söka hjälp hos företagshälsovården. Företagshälsovården stöder arbetstagarna och cheferna i att upprätthålla arbetsförmågan. Utbrändhet i sig berättigar inte till ersättning för sjukledighet. Behovet av behandling och sjukledighet bedöms på basis av de symptom du upplever att försämrar din arbetsförmåga.  

• Du kan ta hand om ditt välbefinnande på många olika sätt. Vila och avslappning, mångsidig kost samt utevistelse och motion som passar dig skapar en grund för orken. Ta hand om återhämtningen varje dag. Utöver vila behöver du varierande och trevliga saker att göra för att pigga upp sinnet. Det lönar sig att motionera och pröva på saker som skulle kunna vara till hjälp.  

• Det är viktigt att ta väl hand om sig själv. Det är inte bra att skämma bort sig själv med saker som ger omedelbar belöning, men är dåliga i det långa loppet (t.ex. sötsaker eller alkohol). Tänk på livets hela spektrum. Arbete är ett viktigt delområde i livet. Man bör inte kräva för mycket av det, precis som man inte ska kräva för mycket av sig själv.  

• Livslångt lärande, ett öppet sinne och lösningsorientering hjälper dig framåt. Utmaningarna med att orka är gemensamma för alla. Du är inte ensam. Att prata med andra eller få terapeutiskt stöd hjälper dig att hitta nya metoder som du kan pröva på. Det tar tid att hitta lösningarna. Var uthållig.  

• Om du har varit sjukledig under en längre period, förbereds återgången till arbetet genom nätverksmöten i samarbete med företagshälsovården. För återgångsskedet kan man fastställa en tillfällig anpassad arbetsbeskrivning. Det lönar sig även att överväga en stegvis återgång med stöd av deltidssjukpenning.  

Som närmaste chef är du en viktig aktör med tanke på arbetstagarens välbefinnande i arbetet. 

• Ta den oro som arbetstagaren själv uttrycker eller som du själv upplever om arbetstagarens belastning eller problem med orken på allvar. Enligt arbetarskyddslagen är du i egenskap av representant för arbetsgivaren skyldig att se till att arbetet inte utgör någon fara för arbetstagarnas hälsa.
• Det lönar sig att ömsesidigt föra problem på tal i ett så tidigt skede som möjligt. Problem som fortgår länge är svårare och dyrare att åtgärda.
• Om arbetstagaren har problem med hälsan eller arbetsförmågan, ska du hänvisa hen till företagshälsovården. Där fastställs behovet av behandling och sjukledighet. Representanter för företagshälsovården ordnar ett nätverksmöte, där ni tillsammans kan planera åtgärder som stöder arbetsförmågan.  
• Om man är ute i god tid och arbetstagaren förmår att arbeta, behövs ingen sjukledighet. I dessa fall minskas arbetsbelastningen och man kan tillfälligt skräddarsy arbetsuppgifterna.
• Belastningsfaktorerna i arbetet bör utredas och åtgärdas. De problematiska punkterna mellan utförandet av arbetet och kommunikationen ska elimineras. Arbetskraven och resurserna ska vara i balans. Arbetet kan utvecklas på många sätt och det lyckas bäst genom samarbete. 
• Verksamhetsmodellen för stöd i återgång till arbetet kan tillämpas när en utbränd arbetstagare återkommer från en eventuell sjukledighet. Håll kontakten med den utbrända personen under frånvaron. 
• Människor är olika.  I det långa loppet lönar det sig att stöda deltagande i arbetet med alla tillgängliga metoder. 
• Du får stöd från företagshälsovården, arbetarskyddspersonalen, personaladministrationen och den högsta ledningen.

Företagshälsovården stöder chefer och erbjuder vård till arbetstagare. 

• Återhämtningen inleds när arbetstagaren blir hörd och erkänner behovet av förändring både i sig själv och i arbetet.
• Arbetstagarens helhetssituation måste utredas. Utöver de problem som förekommer i arbetet kan tröttheten vittna om fysisk eller psykisk sjukdom, ohälsosamma levnadssätt, en tung livssituation eller en kombination av dessa.  
• Om arbetstagaren är arbetsförmögen, hänvisas hen till ett samtal med chefen om orsakerna till arbetsbelastningen och nödvändiga åtgärder. Chefer kan behöva stöd för att hålla samtalen. 
• Om arbetstagarens har nedsatt arbetsförmåga, bedöms behovet av vård och sjukledighet samt möjligheterna att arbeta med anpassade arbetsuppgifter. Behovet av och motiveringen till sjukledigheten fastställs med hjälp av de symptom som orsakar den nedsatta arbetsförmågan. 
• Individuellt stöd erbjuds på ett sätt som lämpar sig för arbetstagaren. Det är bra att gå igenom vad utbrändheten vittnar om, vad man själv kan göra för att öka sitt välbefinnande och vilka saker som bör föras på tal med chefen. Även utbildning i stresshantering, deltagande i en kamratstödgrupp och terapeutiskt stöd kan vara nödvändigt. 
• Återhämtning från utbrändhet förutsätter en förändring av arbetssituationen och arbetstagarens tillvägagångssätt för att minska belastningen. Nödvändiga åtgärder kan planeras genom nätverksmöten i samarbete med företagshälsovården. 
• Återgång från sjukfrånvaro stöds i enlighet med arbetsplatsens verksamhetsmodell för stöd vid återgång till arbetet.
• Det är bra att följa upp en utbränd arbetstagares situation under en tid efter att åtgärderna har genomförts. 

Yrkesutbildade och experter inom hälso- och sjukvården kan bedöma förekomsten av utbrändhet. Det finns inga entydiga kriterier för bedömningen.  

Vid bedömningen kan man ta hjälp av 

• frågeformulär: Maslachs allmänna bedömningsmetod för utbrändhet (MBI-GS) eller Bergen Burnout Indicator 15 (BBI-15)  
• intervjuer: man utreder kraven i arbetet och det övriga livet samt resurserna och förändringar i dessa  
• hälsoinformation: man utesluter möjligheten att problemen beror på sjukdom eller andra problem i livet.  

Återhämtningen framskrider etappvis och i samarbete 

• Nätverksmöten tillsammans med arbetstagaren, chefen och en representant för företagshälsovården gör det möjligt att få till stånd verkliga förändringar.  
• Man erkänner att konflikten finns och att det finns ett behov av förändring.  
• Man avstår från omöjliga mål och frigör sig från arbetet.  
• Man stärker förutsättningarna för välbefinnande.  
• Man granskar kritiskt sina egna inställningar och tillvägagångssätt, och dessa anpassas i en riktning som främjar välbefinnandet.  
• Man planerar en förändring av arbetssituationen. Förändringen genomförs och välbefinnandet följs upp.