Plan för att stödja arbetsförmågan
Plan för att stödja arbetsförmågan
Planen för att stödja arbetsförmågan som görs upp av kunden och hens medarbetare tillsammans och innehåller ändamålsenliga mål och tjänster som stöder hens arbetsförmåga och sysselsättning. Karriärmål ska registreras i planen för att stödja arbetsförmågan. Det sektorsövergripande arbetet och innehållet i planerna för att stödja arbetsförmågan utvecklades som en del av social- och hälsovårdscentralernas stödverksamhet för arbetsförmågan i programmet för arbetsförmåga 2019–2023.
Att upprätthålla arbetsförmågan och stödja sysselsättningen kräver ofta sektorsövergripande tjänster och samarbete. Det sektorsövergripande greppet innebär utmaningar för utarbetandet av planen för att stödja arbetsförmågan, eftersom de planer som görs i servicesystemet ofta är lagstadgade. Separata lagar definierar processen, innehållet, registreringen och lagringen av planer samt de aktörer som deltar. Planen för att stödja arbetsförmågan kan vara en egen helhet, eller så kan den integreras som en del av kundens andra planer. Det viktiga är att målen och tjänsterna för arbetsförmåga och sysselsättning beaktas i alla planer för en person i arbetsför ålder.
Varför behövs en plan för att stödja arbetsförmågan?
Planen för att stödja arbetsförmågan innehåller mål, tjänster och tidsschema relaterade till stöd för kundens arbetsförmåga och sysselsättning samt ansvarsområden. Den hjälper kunden att förstå och förutse olika parters serviceansvar och samtidigt få en helhetsbild av deras tjänster. Hen behöver inte själv samordna sina tjänster.
Tack vare den gemensamma planen förbättras yrkespersonernas förståelse för kundens mål så att arbetet bli mer effektivt. Planen fungerar som en informationsförmedlare mellan olika yrkespersoner och organisationer och främjar en smidig implementering och schemaläggning av de tjänster som kunden behöver. Planen minskar på situationerna där kunden måste upprepa samma saker för olika yrkespersoner.
Kundens serviceprocess baseras på en systematisk helhet bestående av flera tjänster som bygger på kundens servicebehov och implementeras individuellt. I servicekedjan måste alla experter och yrkesutbildade personer som deltar i serviceprocesserna vara medvetna om de olika övergångsfaserna för kunden, hens planer och data och de tillhörande behoven av samarbete och kommunikation. Det är viktigt att de yrkespersoner som arbetar med kunden kan samarbeta, med kännedom om eventuella parallella planer.
Informationsutbytet och smidigheten i servicekedjorna skulle förbättras av att aktörerna och kunderna i servicesystemet skulle sträva efter en enda plan i stället för individuella planer. Denna plan kan däremot innehålla flera separata planer som hör till olika aktörers ansvar, till exempel planen för att stödja arbetsförmågan.
Planen fungerar som ett verktyg för planering och samordning av kundens tjänster, samt för bedömning av aktualitet. Planen garanterar inte direkt kundens rättigheter till olika tjänster, utan rättigheterna till tjänster skapas utifrån separata lagar om tjänster.
Hur uppgörs en gemensam plan?
Vid utarbetandet av en plan för att stödja arbetsförmågan bör följande principer beaktas:
- Planen görs tillsammans med kunden och planen utgår från kundens behov och situation. Planen tar hänsyn till kundens mål och tjänstespecifika planer.
- Vid behov görs planen på ett multiprofessionellt och sektorsövergripande sätt och principerna för mångsidig expertis följs.
- Planen beaktar kundens arbets- och funktionsförmåga med hänsyn till verksamhetsmiljö och livssituation.
En separat plan som används i kundarbetet kan ligga till grund för den gemensamma planen. I en gemensam plan är det viktigt att ta hänsyn till kundens andra planer, till exempel en serviceplan eller en vårdplan. En bra plan bygger alltid på kundens behov. I detta fall skräddarsys innehållet, samarbetet, det praktiska genomförandet och uppföljningen av tjänsterna efter kundens behov.
Den gemensamma planen ska vid behov uppdateras. Samordnaren av tjänster eller utarbetaren av den gemensamma planen följer upp och utvärderar uppnåendet av de mål som registrerats i planen tillsammans med kunden.
Innehållet i planen för att stödja arbetsförmågan
- Mål: Kundens egna mål prioriteras. De kan vara relaterade till arbetskarriär, arbets- och funktionsförmåga och livssituation. Av målen är det bra att registrera både huvudmålet och de delmål som leder till det.
- Kundens lägesbild: Planen registrerar kundens allmänna livssituation samt arbets- och funktionsförmåga. Det är också viktigt att anteckna tidigare metoder för att stödja arbetsförmågan. I planen registreras också planens utarbetare och källorna till den information som antecknats.
- Kundens utbildnings- och arbetshistoria, styrkor, resurser och utmaningar: Planen beskriver kundens utbildningsbakgrund och arbetshistoria i form av kompetens. I styrprocessen är det viktigt att ta reda på kundens resurser och styrkor, samt eventuella utmaningar. De registreras i planen som resurser och utgångspunkter.
- Tjänster för att stödja arbetsförmågan: I planen registreras de tjänster och förmåner för att stödja arbetsförmågan som behövs för att uppnå kundens mål.
- Genomförande och tidsschema: Planen beskriver ordningen och tidsschemat för genomförandet av tjänsterna.
- Roller, ansvar och samordning: Tjänsterna för att stödja arbetsförmågan är sektors- och förvaltningsövergripande. Av denna anledning registreras i planen tydligt varje aktörs roller och ansvar och vem som samordnar genomförandet av planen.
- Överenskommelse om uppföljning: Genomförandet av planen ska följas upp. Konkreta ansvarsområden och tidsschema registreras.
- Förvaring av planen och visningsbehörighet: Tjänsterna för att stödja arbetsförmågan är sektors- och förvaltningsövergripande. Av denna anledning registreras i planen också var den förvaras och hur information i planen får överföras.
Plan för att stödja arbetsförmågan och kundansvarigmodell
Behovet av en separat plan för att stödja arbetsförmågan har noterats i rekommendationerna från Kommittén som ska dryfta en reform av rehabiliteringssystemet (social- och hälsovårdsministeriets rapporter och promemoria 2017:41). I rekommendationerna konstaterades att klientplanen fungerar som ett verktyg för att samordna kundens tjänster. På detta sätt förblir kundens servicehelhet och serviceprocess konsekventa. Kommittén föreslog att bestämmelserna om klientplanen för social- och hälsovården reformeras i samband med social- och hälsovårdsreformen. Enligt rekommendationen ska den ansvariga aktören i klientplanen inkludera en plan för kundens rehabilitering och stöd av funktions- och/eller arbetsförmåga, vilket i rekommendationen kallas för rehabiliteringsplanen.
Att upprätthålla arbetsförmågan och stödja sysselsättningen för en partiellt arbetsför person kräver sektorsövergripande samarbete, varvid också planen för att stödja arbetsförmågan är sektorsövergripande. Planen baserar sig alltid på kundens behov och mål. Genomförandet av planen kräver arbetstagare som agerar ansvarsfullt, jämlikt och sektorsövergripande samt samordning av tjänster.
I planen registreras varje aktörs roller och ansvar. När man bildar en sektorsövergripande servicehelhet är det viktigt att komma överens om vem som ska fungera som kundansvarig.
Den person som är mest lämplig för kundens situation, som arbetar i det lokala teamet eller i andra tjänster, utses till kundansvarig. Kundansvarig för socialvårdsklienten är en yrkesperson inom socialvård (SHL 42 § egen kontaktperson), för vilken teamet för stödjande av arbetsförmågan tillhandahåller en arbetspartner. Den kundansvariga ansvarar för kundvägledning, organisering och samordning av tjänster även med avseende på social- och hälsovårdscentralens samarbets-, nätverks- och gemenskapstjänster.
Den kundansvariga har till uppgift att:
- se till att skriftligt samtycke till informationsutbyte och sektorsövergripande samarbete har inhämtats från kunden
- ta hand om nödvändiga praktiska arrangemang
- informera nätverket om kundens situation
- se till att planen för att stödja arbetsförmågan registreras
- säkerställa att planen är känd för alla aktörer som är involverade i dess utarbetande
- ansvara för genomförande, samordning och uppföljning av planen.
Förhållandet mellan servicesystemets planer
I Ordlista om de gemensamma tjänsterna inom social-, hälsovårds- samt arbets- och näringsgrenarna (Sotete-ordlistan) beskrivs de begrepp olika aktörer använder och kundernas planer. Konceptdiagrammet nedan visar de olika planerna och deras inbördes relationer.
Bild 1. Planernas hierarki.
Plan för att stödja arbetsförmågan och sysselsättningen
| Plan | Innehåll | Lag |
|---|---|---|
| Aktiveringsplan | Aktiveringsplanen är en plan för personer som varit arbetslösa under en längre tid, som syftar till att förbättra personens sysselsättningsförutsättningar och livskontroll. Planen görs i samarbete mellan den arbetslösa, arbets- och näringsbyrån och välfärdsområdet. Planen är utgångspunkten för de tjänster som ska ordnas. Om planen är en arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte måste planen innehålla målet, platsen där verksamheten ordnas, den dagliga och veckovisa längden, starttiden och längden på perioden, vägledning och stöd och andra tjänster under arbetsverksamheten i rehabiliteringssyfte, uppföljning och utvärdering. | Lag om ändring av lagen om arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte 591/2021 |
| Sektorsövergripande sysselsättningsplan | Med sektorsövergripande samservice som främjar sysselsättningen avses en samarbetsmodell där arbets- och näringsbyrån, välfärdsområdet och FPA tillsammans bedömer en arbetslös persons servicebehov, planerar servicepaket som är ändamålsenliga för sysselsättningen och registrerar dem i en sektorsövergripande sysselsättningsplan. I planen avtalar man om arbetskraftsservice, social-, hälso- och sjukvårdstjänster och rehabiliteringstjänster enligt kundens servicebehov, samt om uppföljning av deras genomförande. Dessutom kan planen vid behov omfatta andra tjänster som ökar den arbetslösas kompetens, arbetsmarknadsfärdigheter och arbets- och funktionsförmåga samt åtgärder som gäller jobbsökning. Planen kan också innehålla deltagande i arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte. | Lag om sektorsövergripande främjande av sysselsättningen 381/2023 |
| Rehabiliteringsplan | Rehabiliteringsplanen upprättas för att stödja arbets- och funktionsförmågan, studieförmågan samt delaktigheten. Det utarbetas i samarbete med kunden och läkaren, och vid behov med ett multiprofessionellt team. Planen innehåller mer detaljerad information om hur arbets- och funktionsförmågan eller studieförmågan kan främjas. Planen kan upprättas när som helst under behandlingen och rehabiliteringen av en sjukdom eller skada, och den kan också vara en plan för att stödja självständig rehabilitering. Rehabiliteringsplanen kan antecknas som en del av patientjournalen, som ett separat B-utlåtande eller på FPA:s blankett för rehabiliteringsplanen. En rehabiliteringsplan är nödvändig vid ansökan om rehabilitering eller terapi från hälso- och sjukvården, FPA:s medicinska rehabilitering, yrkesinriktad rehabilitering, rehabiliteringsstöd eller rehabiliteringspenning för unga funktionshindrade. |
Hälso- och sjukvårdslag 1326/2010, 29 § Lag om ändring av hälso- och sjukvårdslagen 116/2023 Lag om Folkpensionsanstaltens rehabiliteringsförmåner och rehabiliteringspenningförmåner 566/2005 Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om Folkpensionsanstaltens rehabiliteringsförmåner och rehabiliteringspenningförmåner RP 332/2014 |
| Klientplan | Inom socialvården ska bedömningen av servicebehovet kompletteras med en klientplan som utarbetas för klienten eller annan motsvarande plan, om det inte är uppenbart onödigt att utarbeta en plan. I klientplanen ingår kundens servicebehov i den omfattning som krävs. I planen beskrivs klientens bedömning och en yrkesmässig bedömning av stödbehovet, en bedömning som görs av den egna kontaktpersonen eller av en annan medarbetare som ansvarar för klientens service av den socialservice som är nödvändig med hänsyn till klientens hälsa eller utveckling, information om hur ofta klienten och den egna kontaktpersonen ska träffas, klientens och medarbetarens bedömning av klientens styrkor och resurser, de mål som ställs upp av klienten och arbetstagaren tillsammans, en bedömning av klientrelationens varaktighet, information om samarbetspartner inom olika områden, information om uppföljning av planen, en redogörelse för hur klientens livssituation samt omvärld och närmiljö påverkar funktionsförmågan, klientens förslag till hur tjänsterna ska produceras och tillhandahållas för att på bästa sätt tillgodose klientens behov. |
Socialvårdslagen 1301/2014 Lag om klienthandlingar inom socialvården 254/2015 Lag om klientens ställning och rättigheter inom socialvården 812/2000 |
| Serviceplan | För utredandet av en handikappads behov av service och stöd ska, utan obefogat dröjsmål, en serviceplan göras upp enligt vad som bestäms i lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården. Serviceplanen ska ses över om den handikappades servicebehov eller omständigheter förändras samt även annars vid behov. Beslut om service och stöd enligt denna lag ska fattas utan obefogat dröjsmål och senast inom tre månader från det att den handikappade eller hans eller hennes företrädare har ansökt om service eller stöd, om inte utredningen av ärendet av särskilda skäl kräver längre behandlingstid. |
Lag om service och stöd på grund av handikapp 380/1987 Lag om ändring av lagen om service och stöd på grund av handikapp 981/2008 Lag om funktionshinderservice 675/2023 (inte i kraft) |
| Vårdplan |
En vårdplan upprättad av klienten, hens nära anhöriga eller juridiska ombud och en yrkesutbildad person inom hälsovården. Vårdplanen innehåller information om klientens identifierade behov av vård, de uppsatta målen, åtgärderna för att uppnå dem och tidsschemat för att uppnå målen. För att trygga ordnandet, planeringen, genomförandet och uppföljningen av god patientvård ska behövliga och tillräckligt omfattande uppgifter antecknas i vårdplanen. |
Hälso- och sjukvårdslag 1326/2010 Lag om patientens ställning och rättigheter 785/1992 Social- och hälsovårdsministeriets förordning om journalhandlingar 298/2009 |
Planer och anteckning
Yrkespersoner inom social- och hälsovårdstjänsterna använder Kanta-tjänster. Kund- och patientdata registreras och lagras i Kanta med hjälp av gemensamma, på förhand överenskomna strukturer. Detta styr också innehållet i olika planer.
Användning av patientens eller kundens data över verksamhetsenheternas gränser är möjlig när data lagras på ett tekniskt enhetligt sätt i både Patientdataarkivet och Klientdataarkivet för socialvården.
Lagstadgade klientplaner
I lagstiftningen finns exempel på multiprofessionellt utarbetade planer för personer. Data och planer som produceras vid multiprofessionellt arbete lagras antingen i varje aktörs eget datasystem eller i ett register som upprättats för mångprofessionellt samarbete.
Lag om ändring av lagen om arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte 591/2022 fastställer innehållet i aktiveringsplanen. Planen ska innehålla en bedömning av i vilken mån tidigare sysselsättningsplaner och planer som välfärdsområdet utarbetat för personen i fråga har genomförts, samt om personen till följd av begränsningar i arbets- och funktionsförmågan inte kan delta i offentlig arbetskraftsservice eller arbete, ska i aktiveringsplanen ingå arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte eller i enlighet med speciallagar sådan socialservice, samt sådana hälso- och sjukvårdstjänster och rehabiliteringstjänster som förbättrar personens arbets- och funktionsförmåga. Planen måste innehålla mål och beskrivning, varaktighet, starttid och längd av arbetsverksamheten i rehabiliteringssyfte och karaktären av det stöd och den vägledning som ges. Dessutom ska andra sociala tjänster som erbjuds till personen samt hälso-, rehabiliterings- och utbildningstjänster nämnas. Uppföljningen ska dessutom registreras. Aktiveringsplanen registreras i socialvårdens personregister i välfärdsområdet och i registret över enskilda kunder i arbets- och näringsbyråns kundinformationssystem.
Enligt 20 § i lagen om elev- och studerandevård, när en enskild studerandes behov av insatser från elevhälsan utreds i den sektorsövergripande expertgrupp för elevhälsan ska expertgruppens ansvarsperson i en elevhälsojournal anteckna sådana uppgifter om den studerande som är nödvändiga med tanke på målen för gruppens verksamhet.
Enligt 39 § i socialvårdslagen kan man med klientens samtycke utarbeta en gemensam plan som gäller service och stödtjänster inom socialvården och andra förvaltningsområden. Planens innehåll ska samordnas med service och stödåtgärder som tillhandahålls av andra förvaltningsområden och som personen behöver. Enligt 8 § i lagen om socialvårdens kundhandlingar kan personer som deltar i sektorsövergripande samarbete i de handlingar som innehas av den organisation som de företräder anteckna sådana klientuppgifter inom socialvården som de har fått tillgång till genom samarbetet och som behövs för skötseln av den gemensamma klientens ärende i organisationen, samt registrera en på basis av samarbetet upprättad klientplan.
I 4 § i lagen om ändring av lagen om sektorsövergripande samservice som gäller främjande av sysselsättning 935/2022 föreskrivs det om utarbetande, uppföljning och revidering av den tvärvetenskapliga sysselsättningsplanen. Arbetskraftsmyndigheten, välfärdsområdet och den arbetslösa personen ska under kartläggningsperioden tillsammans upprätta en sektorsövergripande sysselsättningsplan, där man avtalar om arbetskraftsservice, socialtjänster, hälso- och sjukvårdstjänster och rehabiliteringstjänster i enlighet med den arbetslösas servicebehov, samt uppföljningen av dessa. Dessutom kan den sektorsövergripande sysselsättningsplanen vid behov omfatta andra tjänster som ökar den arbetslösas kompetens, arbetsmarknadsfärdigheter och arbets- och funktionsförmåga samt åtgärder som gäller jobbsökning. Om den arbetslösa personens servicebehov innefattar rehabiliteringstjänster som FPA tillhandahåller, ska FPA vara med om att upprätta planen. Arbets- och näringsbyrån, välfärdsområdet och Folkpensionsanstalten ska föra in de i 9 § avsedda uppgifterna i kundinformationsmaterialet med hjälp av kundinformationssystemet för sektorsövergripande samservice.
Annan lagstiftning som gäller kundens ställning och planer
Källor
Rapporter
Sosiaali-, terveys- sekä työ- ja elinkeinoalojen yhteisten palvelujen sanasto (Sotete). Työ- ja elinkeinomnisteriö ja Sanastokeskus TSK ry, Helsinki 2020. Tillgängliga: www.julkari.fi/bitstream/handle/10024/80180/890688ae-578c-4ab0-aada-1d16c3a7f79f.pdf?sequence=1
Komulainen J, Vuokko R, Mäkelä M. Rakenteinen terveys- ja hoitosuunnitelma. Terveyden- ja hyvinvoinnin laitos. Luokitukset, termistöt ja tilasto-ohjeet 7/2011. Tampere 2011. Tillgängliga: www.julkari.fi/bitstream/handle/10024/80180/890688ae-578c-4ab0-aada-1d16c3a7f79f.pdf?sequence=1
Kuntoutuksen uudistamiskomitean ehdotukset kuntoutusjärjestelmän uudistamiseksi. Sosiaali- ja terveysministeriön raportteja ja muistioita 2017:41. Tillgängliga: https://julkaisut.valtioneuvosto.fi/handle/10024/160273.
Vuorento M, Hakumäki L, Unkila K, Ahola E, Poutanen J, Juvonen-Posti P. Työ ja työurat työkyvyn tuen suunnitelmissa. Teoksessa Peppi Saikku, Matti Joensuu, Vilja Männistö-Inkinen, Joonas Poutanen (toim.) ”Täällä ei sanota, että ei kuulu meille” Työkykyohjelman arviointi- ja seurantatutkimuksen loppuraportti. THL Raportti 2/2023. PunaMusta Oy. Vantaa 2023.
Om ämnet på andra ställen
Kunduppgiftslagen ålägger socialvårdsaktörer att ansluta sig till Kanta: https://www.kanta.fi/sv/professionella/klientdataarkivet-for-socialvarden