God praxis och bra verksamhetsmodeller

IPS-verksamhetsmodellen (Individual Placement and Support) är en evidensbaserad arbetsträningsmodell som har visat sig vara ett effektivt sätt att stödja sysselsättning, återgång till arbetet och hållas kvar i arbetet för partiellt arbetsföra personer.

Verksamhetsmodellen utvecklades ursprungligen för att främja anställning av personer med svåra psykiska störningar genom att integrera anställningsstöd i den psykiatriska vården och rehabiliteringen. IPS-verksamhetsmodellen är en del av tjänsterna för stödd sysselsättning (Supported Employment, SE), där den viktigaste skillnaden jämfört med traditionella förfaringssätt som främjar anställning av partiellt arbetsföra personer är att coaching och rehabilitering framgångsrikt sker på arbetsplatsen.

Med stödd anställning avses en anställningsform där en person med begränsad funktionsförmåga anställs på den öppna arbetsmarknaden i ett anställningsförhållande där hens anställning stöds av intensivt stöd. Rehabiliteringspatienten stöds när anställningsförhållandet inleds, upprätthålls och etableras. Förutom den som genomgår rehabilitering inom psykisk hälsa arbetar arbetscoacherna också på arbetsplatsen som stöd för arbetsgivaren och hela arbetsgemenskapen.

IPS-verksamhetsmodellen har också visat sig vara framgångsrik när det gäller att anställa andra personer än sådana som har svårt att hitta anställning. Arbetsträningen kan ses som en fortsättning på rehabiliteringen, där framförallt färdigheterna för arbetslivet utvecklas. I modellen anses det vara viktigt att ta hänsyn till kundens egna önskemål och mål relaterade till arbetet. Man kan prova på flera olika arbetsuppgifter innan det slutliga arbetet inleds.

Om du vill kan du läsa mer på Institutet för hälsa och välfärds webbplats. På webbplatsen finns ny forskningsinformation och videor om IPS-verksamhetsmodellen: IPS – Placera och träna! – utvecklingsprojekt – THL

Karriärnyckel är en delaktiggörande verkstadsmodell för personer med funktionsvariation. Syftet är att hitta arbete för personer med funktionsvariation i riktiga företag. Till exempel är målet för caféverkstaden (IPI Kulmakupila) i Helsingfors att personer med funktionsvariationer aktivt deltar i samhället och får beredskap inför arbetslivet. Denna verkstadsmodell som ökar delaktigheten för personer med funktionsvariationer nådde finalen i Sitras innovationstävling Lösning 100 år 2018.

I verksamhetsmodellen är handledaren med och hjälper personer med funktionsvariationer på personens arbetsplats. Handledarna kallas för specialstyrkor och deras uppgift är att leta efter samarbetspartner i företag. För företaget är verksamhetsmodellen riskfri, tydlig och enkel. Specialstyrkorna ansvarar för hela paketet, ansvar och administrativt arbete. De skräddarsyr tjänsten tillsammans med företaget, och företaget betalar endast det belopp som de har kommit överens om när de har köpt tjänsten. Samtidigt genomför företaget sitt samhällsansvar.

”Rätt arbetsplats” är något många personer med funktionsvariation önskar sig. Det finns många arbeten som passar personer med funktionsvariation om man vet var man ska leta efter sådana. Det finns arbeten på kaféer, städning och underhåll, trädgårds- och gårdsskötsel, samt arbete med att organisera olika evenemang. Företagare med funktionsvariation är ett kapitel för sig, till exempel konstnärer och musiker, som stöds av handledaren vid deras sida. Arbetsgivarna är också nöjda, eftersom anställda med funktionsvariation är engagerade i sitt arbete och skapar en positiv atmosfär.

Att hitta arbete på den öppna arbetsmarknaden är också en smart lösning för samhället. Offentliga medel sparas när lönen betalas av ett företag. Samtidigt synliggörs funktionsvariation och olikheter som en del av samhället. I Finland har dock endast tre procent av personer i arbetsför ålder med funktionsvariation ett avlönat arbete. Motsvarande siffra i Storbritannien är 5–11 procent och i USA cirka 10 procent.

Undersökningar visar att sysselsättningen för personer med funktionsvariation ökar på den öppna arbetsmarknaden med hjälp av yrkesinriktad utbildning och tillhörande praktikplatser samt arbete med stöd. Arbete med stöd innebär att en arbetscoach hjälper en person med funktionsvariation att hitta ett arbete, utveckla arbetslivskompetens, komma in i arbetslivet och hjälper vid behov under arbetskarriären. Dessutom kan arbetscoachen vägleda arbetsgivaren i frågor som rör anställning och eventuella arbetsarrangemang.

Läs mer om du vill

Kehtysvammaliitto – på svenska » Första sidan (kehitysvammaliitto.fi)

The Effectiveness of Rehabilitation Interventions on the Employment and Functioning of People with Intellectual Disabilities: A Systematic Review. Journal of Occupational Rehabilitation 2019;23(3):1-30.

Syftet med projektet för arbetsförmåga ”Työkykyisempi Stadi” (En mer arbetsför stad för alla) var att utveckla innehåll för det framtida social- och hälsovårdscentrets tjänster för arbetslösa och partiellt arbetsföra personer. I projektet testades stödtjänster för arbetsförmågan i ett av hälso- och välbefinnandecentren i Helsingfors. Där grundades Nätverket för stöd av arbetsförmågan (team för stöd av arbetsförmågan), som består av experter från centralen för hälsa och välbefinnande, sysselsättningstjänsterna och FPA.

Nätverket för stöd av arbetsförmågan erbjuder specialkompetens inom stöd för arbetsförmågan, vilket innebär möjlighet till konsultation, stöd och stärkande av kompetens. Experterna kan konsultera ett multiprofessionellt nätverk i frågor som rör kundens arbetsförmåga. Nätverket för stöd av arbetsförmågan träffas varje vecka och är fritt tillgängligt för personalen. Ingen separat remiss behövs.

Vid behov kan koordinatorn för arbetsförmåga fungera som arbetspartner för kundens kontaktperson inom social- och hälsovården (kundansvarig) och hjälpa till att bygga ett nätverk enligt kundens servicebehov, det vill säga ett eget team. Processer och sakkunskap som stöd för arbetsförmågan främjas och multiprofessionellt och tvärvetenskapligt samarbete stärks.

En anonym konsultationsmodell utvecklades för yrkespersoner vid Helsingfors stads central för hälsa och välbefinnande och sysselsättningstjänster för att stärka deras kompetens. Yrkespersonerna kan konsultera nätverket för stöd av arbetsförmågan i frågor som rör kundernas arbetsförmåga.

Förutom anonyma livekonsultationer är det möjligt att använda social- och hälsovårdens datasystem (Apotti), en säker e-post eller ett telefonsamtal och då kan konsultationen utföras med hjälp av personuppgifter. Vid behov kan koordinatorn för arbetsförmåga också delta i kundarbetet och närvara en stund för att stödja yrkespersonen.

Den anonyma konsultationen framskrider på följande sätt:

1. Bekanta dig med kundens information innan konsultationen.
2. Berätta vem du är och vilken tjänst du representerar.
3. Beskriv ett ärende eller en situation för vilken du behöver stöd av nätverket för stöd av arbetsförmågan. Ställ en eventuell konsultationsfråga.
4. Berätta om möjligt om kundens situation: ålder och social situation, sysselsättningssituation, utbildningsbakgrund och arbetslivserfarenhet, hälsoinformation som är relevant för konsultationen.
5. Diskutera med kunden om fördelarna med konsultationen.
6. Registrera konsultationens svar i kundens information. Ansvaret för besluten ligger hos den konsulterande parten.

Nätverket för stöd av arbetsförmågan stöder kärnprocesserna i Helsingfors stads central för hälsa och välbefinnande genom att tillhandahålla specialkompetens inom stöd förarbetsförmågan. Syftet är att de grundläggande tjänsterna på så sätt ska kunna svara mer effektivt på kundernas behov av stöd för arbetsförmågan.

I projektet SATADUUNIA (2019-2022), finansierat av Europeiska socialfonden, utvecklades en tvärvetenskaplig tjänst för personer i arbetsför ålder i Satakunta. Verksamhetsmodellen är avsedd för övergångsskedet, när en person i arbetsför ålder blir arbetslös på grund av hälsoskäl och företagshälsovårdens tjänster upphör.

När en person i arbetsför ålder överförs från en tjänst till en annan kan detta orsaka avbrott i tjänsterna för stöd av arbetsförmågan. I värsta fall kan övergångarna också försvåra personens försörjning. Syftet med verksamhetsmodellen är att säkerställa att tjänsterna för stöd av arbetsförmågan för personer i arbetsför ålder fortsätter.

Kärnan i verksamhetsmodellen är "överföringsmötet", det vill säga samtalet om stöd för arbetsförmågan. I detta deltar den arbetslösa personen i arbetsför ålder, stadens (Björneborgs) koordinator för arbetsförmågan och sjukhusets (Satasairaala) planerare för arbetsförmågan. De träffas och kommer tillsammans överens om hur och var en person i arbetsför ålder ska bli kund inom de grundläggande tjänsterna och vem som ska koordinera hens tjänster. På mötet säkerställs också att personens arbetssökande inleds. På mötet upprättas dessutom en plan för att stödja arbetsförmågan och man kommer överens om hur nödvändig information ska överföras.

Principer och innehåll i samtalet om stöd för arbetsförmågan

Situationen gås igenom ur den synvinkel personen i arbetsför ålder önskar. Under samtalet går man igenom:

1. beredskap hos personen i arbetsför ålder att återgå till arbetet
2. personens egen bedömning av arbetsförmågan
3. poäng för arbetsförmågan
4. resurser och begränsningar
5. kompetens, utbildning och arbetslivserfarenhet.

Välfärdsområdena ansvarar för att tjänsterna samordnas till helheter (lagen om ordnande av social- och hälsovård 612/2021 § 10). Detta innebär också en operativ integrering av företagshälsovården i det övriga systemet för social- och hälsovården. Det är viktigt att servicestigarna för personer i arbetsför ålder är smidiga och att information om stöd och metoder för arbetsförmåga överförs i enlighet med dataskyddslagen.

När en kund blir arbetslös och överförs från företagshälsovården till social- och hälsovårdscentralen och kund hos AN-tjänsterna kan de stödtjänster för arbetsförmågan som de behöver upphöra. En verksamhetsmodell har tagits fram för detta övergångsskede, med vilket man säkerställer en överföring av information om stöd för arbetsförmågan. Blanketterna som ingår i verksamhetsmodellen fylls i inom företagshälsovården och de kan överföras till de grundläggande tjänsterna med kundens tillstånd, eller av hen själv, till social- och hälsovårdscentralens team för stöd av arbetsförmågan och till sysselsättningstjänsterna. Vid överföring av uppgifter kan man använda FPA:s blankett Y100.

En av blanketterna sammanställer kundens yrkeskompetens och den andra är företagshälsovårdens sammanfattning av de åtgärder som behövs för stöd av arbetsförmågan.

Använd blanketterna nedan.

I programmet för arbetsförmåga utvecklades verksamhet för stöd av arbetsförmåga som inleds på social- och hälsovårdscentraler. Utvecklingsprojekten uppmanades att för kunderna upprätta en plan för att stödja arbetsförmågan Planernas innehåll eller struktur fastställdes inte. I projektverksamheten skulle planerna för att stödja arbetsförmågan samordnas med kundens övriga planer i servicesystemet.

Planerna för att stödja arbetsförmågan, som upprättades av utvecklingsprojekten i deras kundarbete har undersökts. Enligt resultaten beskrevs målen enligt yrke, sysselsättning och arbetssökande på en ganska allmän nivå. I planerna låg fokus på att hänvisa till tjänster inom sjukvården och åtgärder för bedömning av arbets- och funktionsförmågan. I alla tjänster för personer i arbetsför ålder bör arbetsförmågan och arbete diskuteras med hänsyn till kundens situation. Vid planeringen är det bra att stärka registreringen av kundens egna mål, stöd för yrkesinriktad rehabilitering samt koordination och uppföljning. Dessutom bör mer uppmärksamhet ägnas åt att förutse, planera och samordna tjänster och förmåner, samt att registrera dem. I framtiden är det också viktigt att komma överens om bibehållandet av och nyttjanderätten till stöd för arbetsförmågan.

Källa: Vuorento M, Hakumäki L, Unkila K, Ahola E, Poutanen J, Juvonen-Posti P (2023) Työ ja työurat työkyvyn tuen suunnitelmissa. I verket Peppi Saikku, Matti Joensuu, Vilja Männistö-Inkinen, Joonas Poutanen (red.) Här säger man inte att det inte angår oss". Institutet för hälsa och välfärd. Rapport 2/2023. Vanda. https://www.julkari.fi/handle/10024/146472.

Syftet med projektet Introduktion till arbetslivet var att öka antalet arbetsplatser och praktikplatser för personer med funktionsnedsättning och långtidssjuka personer i hela landet. Projektet genomfördes som ett utvecklingssamarbete mellan organisationer 2006–2009. I projektet skapades en ny verksamhetsmodell, som används ännu idag.

Målgruppen för projektet var tre parter:

1. Stora arbetsgivare
2. Funktionshindrade och långtidssjuka, särskilt ungdomar som behövde en arbetsplats, praktikplatser och läroavtalsplatser
3. Aktörer som bedriver rekryterings- och personaluthyrningsverksamhet

Projektets företagsnätverk och de arbetsplatser som ska förmedlas sammanställdes via FiB. Det är det största företagsansvarsnätverket i Norden, en drivkraft för hållbar verksamhet och en utvecklare av företagsexpertis. Man kunde bli kund i projektet även om man inte var medlem i någon av de deltagande organisationerna. Man letade även efter arbetsplatser för kunderna genom att projektet kontaktade företag eller företag kontaktade projektet.

Alla lediga platser visades på projektets sidor. Den arbetssökande fyllde i sitt CV och skickade in det till projektet. Därefter deltog hen i en inledande intervju, där den sökandes helhetssituation och de stödåtgärder hen behövde utreddes.

De anställda i projektet berättade också för arbetsgivare om olika former av sysselsättningsstöd och hjälpte arbetsgivare att ansöka om dem. I projektet valdes för varje kund ett sätt att närma sig sysselsättning som motsvarade kundens behov.

De arbetssökande fick anställning i både små företag och stora internationella företag. Man lyckades dock inte hitta anställning åt alla och då utnyttjade man det befintliga nätverket och lokala kontakter.

Projektet koordinerades av Muskelhandikappförbundet och finansieras av Penningautomatföreningen. I projektet deltog organisationer i Handikappforumets sysselsättningsgrupp: Invalidförbundet rf, Finlands CP-förbund rf, Näkövammaisten Keskusliitto ry, Tröskeln rf, Finlands MS-förbund, Kehitysvammaliitto ry, Kehitysvammaisten tukiliitto, Centralförbundet för mental hälsa rf, Reumaförbundet i Finland rf och stiftelsen VATES.