Utbildningen Stöd för arbetsförmågan

Vad?

Denna utbildning, Stöd för arbetsförmågan, var en del av Marins regerings Arbetsförmågeprogram, som genomfördes 2019–2023. Arbets- och näringsministeriet ansvarade för Arbetsförmågeprogrammet och genomförde det i samarbete med social- och hälsovårdsministeriet.

För vem?

Utbildningen är väl lämpad för alla som arbetar med stöd av arbetsförmåga och sysselsättning, de som är intresserade av ämnet och studerande inom området. Utbildningen är också väl lämpad för yrkespersoner som arbetar inom välfärdsområdena.

Mål

Syftet med utbildningen Stöd för arbetsförmågan är att stärka yrkespersoners kompetens i att ge stöd för arbetsförmåga och sysselsättning och hjälpa dem att tillämpa sina lärdomar i arbetet. Utbildningen ger yrkespersoner färdigheter att utföra sektorsövergripande och multiprofessionellt arbete i olika nätverk utifrån kundens behov och mål. Utbildningen ger yrkespersoner färdigheter att bygga nätverk och utveckla tjänster. Dessutom ger utbildningen en introduktion i god praxis och goda verksamhetsmodeller för att stödja arbetsförmåga och sysselsättning. Utbildningen ger färdigheter att tillämpa det man lärt sig i sitt eget arbete.

Utbildningen bygger på ett konstruktivistiskt inlärningskoncept, där inlärning ses som en aktiv process för att bygga kunskap. Den centrala idén är att kunskap inte överförs, utan att deltagarna själva bygger upp, det vill säga konstruerar den.

Webbmaterialet består av sju avsnitt:

1. Kunddelaktighet
2. Identifiering och bedömning av servicebehovet
3. Plan för att stödja arbetsförmågan
4. Metoder för att stödja arbetsförmågan
5. Servicesystemet och samarbetet
6. Samordning av tjänster
7. God praxis och bra verksamhetsmodeller

Förutom text innehåller webbläromedlet videor och podcast-inslag, samt en inlärningsuppgift i anslutning till varje avsnitt.

Omfattningen av webbmaterialet är 54 timmar, dvs. 2 studiepoäng.

På sidan Ordlista kan du bekanta dig med de viktigaste begreppen i utbildningen.

När du gör provet i slutet av utbildningen får du också ett intyg över utbildningen.

Principen för planeringen av utbildningens innehåll och material har varit samutveckling. I en riksomfattande workshop berättade ett omfattande nätverk av sakkunniga och erfarenhetsexperter vad utbildning i stöd för arbetsförmågan bör innehålla. Workshopens arbete betonade i synnerhet kunddelaktighet, sektorsövergripande samarbete, identifiering av servicebehov, metoder insatta i rätt tid för att stödja arbetsförmågan, nätverkande och koordinering av tjänster.

Deltagarna önskade sig ett mångsidigt utbildningsmaterial. Förutom texter önskade sig deltagarna videor, podcast-inslag, bloggar, artiklar, processdiagram, handlingsmodeller och fallbeskrivningar.

Den andra principen var att dra nytta av redan befintligt utbildningsmaterial och sammanställa det till en meningsfull helhet. Materialet har sammanställts utifrån förslag från workshopen.

Den första versionen av utbildningen testades i sju utbildningar 2021. I utbildningarna deltog totalt 223 yrkespersoner som arbetade i utvecklingsprojekt som finansierades av Arbetsförmågeprogrammet eller representerade projektens samarbetspartner, såsom FPA, AN-tjänster, serviceproducenter för rehabilitering och organisationer.

Utbildningen utvärderades enligt principerna för utvecklande bedömning. Deltagarna fyllde i en inledande enkät före utbildningen. Den avslutande enkäten gjordes efter utbildningen och en senare enkät genomfördes sex månader efter avslutad utbildning. Dessutom tillfrågades yrkespersonernas kunder om deras erfarenheter av yrkespersonernas kompetens och kundbemötande. Den erhållna utvärderingsinformationen användes för att vidareutveckla utbildningen.

Om du vill kan du läsa mer: Nevala N, Unkila K, Rivinoja T, Henriksson M, Vastamäki J. Työkyvyn tuki -koulutus rakentaa yhteistä osaamista. Työterveyslääkäri 2022;39(3):50-53. https://www.terveysportti.fi/apps/dtk/tyt/article/ttl02095?toc=1117366

Vi har strävat efter att göra utbildningen så tillgänglig som möjligt. När tillgänglighet beaktas så mycket som möjligt kan olika personer delta i utbildningen självständigt. Tillgänglig utbildning i detta sammanhang innebär teknik, användarvänlighet och begripligt innehåll.

Utbildningsmaterialet får användas fritt. Nämn alltid källan vid användning: Utbildningen Stöd för arbetsförmågan, Arbetshälsoinstitutet 2022.

Utbildningen Stöd för arbetsförmågan har utvecklats av:

• Nina Nevala, FD, docent, yrkeslärare, ledande expert, Arbetshälsoinstitutet
• Kirsi Unkila, PL, socialarbetare, samordnare för arbetsförmågan, specialsakkunnig, Arbetshälsoinstitutet
• Jussi Niemelä, PeM, EM, specialsakkunnig, Arbetshälsoinstitutet
• Janita Julkunen, tradenom, Arbetshälsoinstitutet
• Telma Rivinoja, PeM, specialsakkunnig, Arbetshälsoinstitutet
• Kimmo Tarvainen, ML, överläkare, social- och hälsovårdsministeriet
• Kirsi Lappalainen, ED, yrkeslärare, företagshälsovårdare, produktchef, Arbetshälsoinstitutet
• Mikko Henriksson, PM, specialyrkesexamen i företagsledning, Arbetshälsoinstitutet
• Maria Hirvonen, SVM, specialsakkunnig, Arbetshälsoinstitutet
• Liisi Räikkönen, SVM, samordnare, Arbetshälsoinstitutet
• Leini Sinervo, PM, utvecklingschef, Institutet för hälsa och välfärd
• Elina Weiste, PD, docent, äldre forskare, Arbetshälsoinstitutet
• Pirita Männikkö, PM, sakkunnig, Arbetshälsoinstitutet
• Pekka Laine, FM, EM, NaK, utvecklingschef, Arbetshälsoinstitutet
• Satu Lehtinen, FM, specialsakkunnig, Arbetshälsoinstitutet
• Jaana Vastamäki, PD, specialsakkunnig, social- och hälsovårdsministeriet

Grafisk design: Mika Kautto, Source Creative Oy.

Sektorsövergripande och multiprofessionellt arbete förutsätter att yrkespersonerna har ett gemensamt språk och gemensamma begrepp. I den här utbildningen använder vi Ordlista om de gemensamma tjänsterna inom social-, hälsovårds- samt arbets- och näringsgrenarna (Sotete-ordlistan).

Dessutom kan du besöka THL:s nya webbplats för social- och hälsovårdsreformens nyckelbegrepp.

Visa de viktigaste begreppen i denna utbildning i följande lista genom att klicka på begreppen och läsa den beskrivning som öppnas.

Nedan beskrivs de viktigaste lagarna relaterade till utbildningsavsnitten och deras innehåll.

Tabell 1. De viktigaste lagarna relaterade till utbildningsavsnitten i Stöd för arbetsförmågan och deras innehåll.

Avsnitt 1. Kunddelaktighet

  Grundlagen 731/1999 Enligt 2 § i lagen omfattar demokrati att den enskilde har rätt att ta del i och påverka samhällets och livsmiljöns utveckling. Det allmänna skall främja den enskildes möjligheter att delta i samhällelig verksamhet och att påverka beslut som gäller honom eller henne själv. (14 §). Kommunallagen 410/2015 Enligt 22 § i lagen har kommuninvånarna och de som utnyttjar kommunens tjänster rätt att delta i och påverka kommunens verksamhet. Fullmäktige ska sörja för mångsidiga och effektiva möjligheter och sätt att delta och påverka, varav flera nämns i lagen. Lag om välfärdsområden (611/2021) 5 kap. i lagen definierar på ett omfattande sätt de boende i välfärdsområdenas rätt att delta och ålägger välfärdsområdesfullmäktige att sörja för mångsidiga och effektiva möjligheter och metoder för deltagande och påverkan. Det viktiga är att tjänsterna utvecklas tillsammans med dem som använder tjänsterna och personalen. Välfärdsområdesfullmäktige måste utreda åsikterna hos dem som utnyttjar tjänster innan beslut fattas. Företrädare för dem som använder tjänsterna ska väljas in i välfärdsområdets organ och invånare samt organisationer ska stödjas när de tar egna initiativ till att planera och bereda ärenden. Hälso- och sjukvårdslag 1326/2010 Syftet är att öka klientorienteringen och rätten att få information som grund för beslut om den egna vården. Lagen kräver också att handledning ges för att stärka patientens engagemang i sin vård och patientens egenvård. Socialvårdslagen 1301/2014 Syftet med lagen är att minska ojämlikhet, främja delaktighet och klientorientering samt klientens rätt till god service och gott bemötande inom socialvården. Inom strukturellt socialt arbete förutsätts produktion av information som bygger på klientarbetet inom socialvården och som gäller klienternas behov och behovens samhälleliga kopplingar samt verkningarna av den socialservice och den övriga socialvård som möter behoven. Flera avsnitt i lagen nämner att hänsyn ska tas till kundens behov och önskemål för att organisera och samordna tjänster och servicehelheter som motsvarar behoven. Lag om patientens ställning och rättigheter 785/1992 Lagen betonar patientens rätt till hälso- och sjukvård av god kvalitet. Lagen definierar patientens rätt att få vård, rätt till våd och rehabilitering som grundar sig på en plan, rätt till självbestämmande och tillgång till information. Med stöd av lagen styrs patientens delaktighet till den egna vården. Lag om klientens ställning och rättigheter inom socialvården 812/2000 Lagen innehåller de viktigaste rättsliga principerna för socialvårdsklientens deltagande, bemötande och rättsliga skydd. Syftet med lagen är att främja klientmedverkan och konfidentialitet i klientrelationen samt klientens rätt till god service och gott bemötande inom socialvården. Enligt lagen ska klientens önskemål och åsikt beaktas och klientens självbestämmanderätt respekteras. Klienten skall ges möjlighet att delta i och påverka planeringen och genomförandet av de tjänster som tillhandahålls klienten. Avsnitt 2. Identifiering och bedömning av servicebehovet   Lag om offentlig arbetskrafts- och företagsservice 916/2012 Enligt lagen ska en registrerad arbetssökandes servicebehov bedömas inom en viss tid från jobbsökningens början. Dessutom ska en arbetslös arbetssökandes servicebehov bedömas regelbundet medan jobbsökningen pågår. Lag
om sektorsövergripande främjande av sysselsättningen 381/2023 En arbetslös person har behov av sektorsövergripande samservice, om främjandet av hens sysselsättning kräver samordning av tjänster som hör till arbets- och näringsbyrån, välfärdsområdet och Folkpensionsanstalten. Sysselsättning av en arbetslös kräver samordning av tjänster i enlighet med samarbetsmodellen, om anställningen hindras av begränsningar i arbets- och funktionsförmågan som påverkar sysselsättningen eller problem med livskontrollen som inte kan lösas enbart genom samråd mellan myndigheter. I den sektorsövergripande bedömningen av servicebehovet utreder arbetskraftsmyndigheten, välfärdsområdet och Folkpensionsanstalten tillsammans med den arbetslösa dennas kompetens och yrkeskunskap samt den sociala situationen, hälsotillståndet och arbets- och funktionsförmågan som påverkar sysselsättningen. Behovet av att utveckla den arbetslösas kompetens kan bedömas i samarbete med producenterna av utbildningstjänster. Lag om klientens ställning och rättigheter inom socialvården 812/2000, 8 § När man lämnar socialvård och tillhandahåller tjänster och stödåtgärder på basis av en funktionsnedsättning ska man i första hand beakta klientens önskemål och åsikt samt ge klienten möjlighet att delta i planeringen av sina egna tjänster. Vid planering av tjänsterna ska kundens intressen beaktas. Lag om service och stöd på grund av handikapp 380/1987 Lagen (3 a §) anger separat utredningen av behovet av lagstadgade tjänster och stödåtgärder hos en person med funktionsnedsättning för upprättande av en serviceplan, såvida inte tjänsterna enligt socialvårdslagen är tillräckliga. Socialvårdslagen 1301/2014 36 § lagen ålägger en anställd hos välfärdsområdets socialvård som i sitt arbete har fått kännedom om en person som behöver socialvård att omedelbart bedöma personens behov av brådskande hjälp. Dessutom har personen rätt att inom en viss tid få en bedömning av servicebehovet, om det inte är uppenbart onödigt att göra en bedömning. Hälso- och sjukvårdslag 1326/2010 Enligt lagen ska vårdbehovet som regel bedömas vid den första kontakten och senast inom tre vardagar. Inom hälsovården består servicebehovet oftast av de vårdbehov som uppstår på grund av hälsoproblem. Statsrådets förordning (583/2017) innehåller bestämmelser om grunderna för brådskande vård och villkoren för att ordna jour inom olika medicinska specialiteter. Lag om främjande av integration 1386/2010 I lagen används begreppet inledande kartläggning, vilket motsvarar den första bedömningen av kundens servicebehov. Sjukförsäkringslag 1224/2004 Enligt lagen ska Folkpensionsanstalten utreda en försäkrads behov av rehabilitering senast när antalet dagar som räknas in i sjukdagpenning överstiger 60 dagar. I rehabiliteringen bedöms den försäkrades behov av rehabilitering. Avsnitt 3. Plan för att stödja arbetsförmågan   Lag om patientens ställning och rättigheter 785/1992 Enligt 4 § i lagen ska man inom hälso- och sjukvården vid behov utarbeta en plan för undersökning, vård och medicinsk rehabilitering eller någon annan motsvarande plan för patienten. Av planen ska framgå hur och enligt vilken tidtabell vården av patienten ordnas. Planen skall utarbetas i samförstånd med patienten och dennes anhöriga eller närstående. Hälsovårdens hälso- och vårdplan ska innehålla: vårdbehovet, behov relaterade till funktions- och arbetsförmåga, vårdens genomförande och metoder samt stöd, uppföljning och utvärdering. Lag om klientens ställning och rättigheter inom socialvården 812/2000 När socialvård lämnas ska man enligt 7 § i lagen utarbeta en service-, vård-, rehabiliterings- eller någon annan motsvarande plan, om det inte är fråga om tillfällig rådgivning och handledning eller om det inte i övrigt är uppenbart onödigt att utarbeta en plan. Socialvårdslagen 1301/2014 Enligt 39 § i lagen ska bedömningen av servicebehovet kompletteras med en klientplan som utarbetas för klienten. Utöver den yrkesmässiga bedömningen ska klientplanen också innehålla klientens bedömning av stödbehovet. Planen ska beskriva den socialservice som är nödvändig med hänsyn till klientens hälsa eller utveckling och när servicen ska börja och dess varaktighet. Planen bör också ge information om mötena mellan klienten och den egna kontaktpersonen, klientens styrkor och resurser samt ställa upp mål för verksamheten. Dessutom antecknas information om samarbetspartner, roller och ansvar i klientplanen. Förtydligande av socialvårdslagen 36 § När en anställd hos välfärdsområdets socialvård i sitt arbete har fått kännedom om en person som behöver socialvård, ska den anställda se till att personens behov av brådskande hjälp omedelbart bedöms. Dessutom har personen rätt att få en bedömning av servicebehovet, om det inte är uppenbart onödigt att göra en bedömning. Bedömningen av servicebehovet ska påbörjas utan dröjsmål och slutföras utan ogrundat dröjsmål. Lag om ändring av lagen om arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte 702/2020 Lagen definierar innehållet i aktiveringsplanen. Planen måste innehålla mål och beskrivning, varaktighet, starttid och längd av arbetsverksamheten i rehabiliteringssyfte och karaktären av det stöd och den vägledning som ges. Dessutom ska andra sociala tjänster som erbjuds till personen samt hälso-, rehabiliterings- och utbildningstjänster nämnas. Uppföljningen ska dessutom registreras. Lag om offentlig arbetskrafts- och företagsservice 916/2012 12 § i lagen (30.12.2021/1379) definierar innehållet i sysselsättningsplanen. Sysselsättningsplanen ska innehålla en jobbsökningsskyldighet och andra åtgärder och tjänster i anknytning till jobbsökningen eller till utvecklandet av företagsverksamhet. Vid behov ska sysselsättningsplanen innehålla arbets- och näringsbyråns beslut om huruvida personen uppfyller de förutsättningar som i 4 § i lagen om Jobbkanalen Ab (242/2022) ställs på anställning i bolaget. Planen ska också innehålla en överenskommelse om uppföljning. Lag om sektorsövergripande främjande av sysselsättningen 381/2023 Arbetskraftsmyndigheten, välfärdsområdet och den arbetslösa personen ska tillsammans upprätta en sektorsövergripande sysselsättningsplan, där man avtalar om arbetskraftsservice, socialtjänster, hälso- och sjukvårdstjänster och rehabiliteringstjänster i enlighet med den arbetslösas servicebehov. Dessutom kan den sektorsövergripande sysselsättningsplanen vid behov omfatta andra tjänster som ökar den arbetslösas kompetens, arbetsmarknadsfärdigheter och arbets- och funktionsförmåga samt åtgärder som gäller jobbsökning. Om den arbetslösa personens servicebehov innefattar rehabiliteringstjänster som FPA tillhandahåller, ska FPA vara med om att upprätta planen. Planen kan också innehålla deltagande i arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte.

Lag om service och stöd på grund av handikapp
3.4.1987/380

Lag om funktionshinderservice 675/2023 (inte ännu i kraft)

I 3 a § i lagen fastställs en tidsfrist för utredning av tjänster och stödåtgärder samt för uppgörande av en serviceplan. En serviceplan är en plan över de service- och stödåtgärder som en person med funktionsnedsättning behöver för att klara av vardagen. Syftet är att serviceplanen tillräckligt detaljerat anger de aspekter relaterade till kundens individuella funktionsförmåga, livssituation och servicebehov som är relevanta vid beslut om tjänsternas innehåll, organisationsmetod och mängd. Kärnan i tillämpningen av lagen är lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården. Avsnitt 4. Metoder och förmåner för att stödja arbetsförmågan och sysselsättningen   Lag om välfärdsområden (611/2021)  5 kap. i lagen definierar på ett omfattande sätt de boende i välfärdsområdenas rätt att delta och ålägger välfärdsområdesfullmäktige att sörja för mångsidiga och effektiva möjligheter och metoder för deltagande och påverkan. Det viktiga är att tjänsterna utvecklas tillsammans med dem som använder tjänsterna och personalen. Välfärdsområdesfullmäktige måste utreda åsikterna hos dem som utnyttjar tjänster innan beslut fattas. Företrädare för dem som använder tjänsterna ska väljas in i välfärdsområdets organ och invånare samt organisationer ska stödjas när de tar egna initiativ till att planera och bereda ärenden.

Lag om offentlig arbetskrafts- och företagsservice (916/2012)

Lag om ändring och temporär ändring av lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice 337/2022

1 kap. 4 § Tillhandahållande av offentlig arbetskrafts- och företagsservice
2 kap. Serviceprocessen för arbetssökande
3 kap. Arbetsförmedling
4 kap. Information och rådgivning, sakkunnigbedömningar, vägledning för yrkesval och karriär samt träning och prövning
5 kap. Arbetskraftsutbildning
6 kap. Arbetssökandes frivilliga studier som stöds med arbetslöshetsförmån
7 kap. Lönesubvention
10 kap. 3 § Stöd för specialarrangemang på arbetsplatsen
12 kap. Genomförande av offentlig arbetskrafts- och företagsservice och tillhörande samarbete Socialvårdslagen 1301/2014

Lagen definierar uppgifterna för välfärdsområdets socialtjänster, arbete i klientens intresse och gott klientbemötande samt planeringen och genomförandet av tjänsterna.

I 17 § i lagen fastställs uppgifterna för och genomförandet av social rehabilitering.

36 § lagen ålägger en anställd hos välfärdsområdets socialvård som i sitt arbete har fått kännedom om en person som behöver socialvård att omedelbart bedöma personens behov av brådskande hjälp.

Lag om utkomstskydd för arbetslösa 1290/2002 Lagens syfte är att trygga en arbetslös arbetssökandes ekonomiska möjligheter att söka arbete och förbättra sina förutsättningar att komma in på eller återvända till arbetsmarknaden genom att man ersätter de ekonomiska förluster som arbetslösheten orsakar. Lagen fastställer villkoren för utbetalning av utkomstskydd för arbetslösa och till exempel deltagande i aktiviteter. Lag om service och stöd på grund av handikapp 675/2023 (gäller från 1.10.2023)

Syftet med denna lag är att främja de handikappades förutsättningar att leva och vara verksamma som jämbördiga medlemmar av samhället samt att förebygga och undanröja olägenheter och hinder som handikappet medför.

Med handikappad avses i denna lag den som på grund av skada eller sjukdom under långa tider har särskilda svårigheter att klara av de funktioner som hör till normal livsföring.

Välfärdsområdet ska sörja för att tjänster och stöd för handikappade ordnas så att de till innehållet och omfattningen är sådana som behovet i välfärdsområdet påkallar. Vid anordnande av service och stöd enligt denna lag ska klientens individuella hjälpbehov beaktas.

Lag om ändring av lagen om arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte 702/2020 Lagen gäller personer som har varit arbetslösa under en längre tid och betonar rätten för kunder inom arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte till socialvård av god kvalitet. Lagen föreskriver åtgärder som syftar till att förbättra förutsättningarna för individers inträde på den öppna arbetsmarknaden. Lagen innehåller preciseringar och förtydligar kundens ställning samt olika parters roller. Aktiveringsplanen och den sektorsövergripande sysselsättningsplanen bör innehålla målet för arbetsverksamheten i rehabiliteringssyfte, samt det stöd och den vägledning som ges till personen. Lag om ändring av lagen om sektorsövergripande samservice som gäller främjande av sysselsättning 935/2022 Med sektorsövergripande samservice som främjar sysselsättningen avses en modell för samverkan där arbets- och näringsbyrån, välfärdsområdet och Folkpensionsanstalten tillsammans bedömer arbetslösas behov av service, planerar service som i sin helhet är relevant med avseende på sysselsättningen av arbetslösa och svarar för att sysselsättningsprocessen fortskrider och följs upp på det sätt som föreskrivs i denna lag. Lag om sektorsövergripande främjande av sysselsättningen 381/2023 

I samarbetsmodellen för sektorsövergripande stöd som främjar sysselsättningen bedömer arbetskraftsmyndigheten, välfärdsområdet och Folkpensionsanstalten tillsammans en arbetslös persons servicebehov på ett sektorsövergripande plan, planerar och samordnar den service som är ändamålsenlig för att arbetslösa ska få arbete så att den bildar en sammanhängande helhet samt ansvarar för att serviceprocessen framskrider och följs upp (2 § i lagen).

Sysselsättning av en arbetslös kräver samordning av tjänster i enlighet med samarbetsmodellen, om anställningen hindras av begränsningar i arbets- och funktionsförmågan som påverkar sysselsättningen eller problem med livskontrollen som inte kan lösas enbart genom samråd mellan myndigheter (3 § i lagen).

Enligt 11 § får arbetskraftsmyndigheten, välfärdsområdet och Folkpensionsanstalten behandla uppgifter som gäller en arbetslös person för att sköta sina uppgifter enligt denna lag i fråga om samarbetsmodellen för sektorsövergripande stöd samt för tillsyn, utveckling, uppföljning, bedömning, statistikföring, prognostisering och styrning som hänför sig till dessa uppgifter.

Lag om Folkpensionsanstaltens rehabiliteringsförmåner och rehabiliteringspenningförmåner 566/2005

Enligt denna lag ordnar och betalar Folkpensionsanstalten ersättning för rehabilitering samt tryggar rehabiliteringsklientens försörjning under rehabiliteringstiden. Rehabiliteringsplanen är en skriftlig plan som utarbetats för att främja och stödja personens rehabilitering.

Enligt 6 § ordnar Folkpensionsanstalten ändamålsenlig yrkesinriktad rehabilitering för att stödja eller förbättra den försäkrades arbets- och förvärvsförmåga eller förebygga arbetsoförmåga, om en sjukdom, ett lyte eller en kroppsskada som konstaterats på behörigt sätt har medfört eller under de närmaste åren uppskattas medföra en väsentlig försämring av den försäkrades arbets- eller studieförmåga och förvärvsmöjligheter.

Enligt 7 § ordnar Folkpensionsanstalten som yrkesinriktad rehabilitering enligt 6 § 1) undersökningar som syftar till att utreda rehabiliteringsbehovet och rehabiliteringsmöjligheterna, 2) arbets- och utbildningsförsök, 3) träning som syftar till att bevara och förbättra arbetsförmågan och därmed göra det möjligt för rehabiliteringsklienten att fortsätta sitt arbete, 4) arbetsträning, 5) grundutbildning, vidareutbildning och omskolning för ett yrke eller ett arbete som med tanke på de begränsningar sjukdomen, lytet eller kroppsskadan medför är lämpligt för den försäkrade samt allmänbildande utbildning och träning som är nödvändig för utbildningen i fråga, 6) andra åtgärder som kan jämställas med dem som räknas upp i 1–5 punkten och som är nödvändiga med tanke på studier eller arbete.

Enligt 7 a § i lagen ska Folkpensionsanstalten i form av yrkesinriktad rehabilitering för unga ordna tjänster för utredning och bedömning av rehabiliteringsbehovet, rehabiliteringsmöjligheterna och möjligheterna att studera och få arbete samt coachningstjänster.

Enligt 8 § i lagen ska Folkpensionsanstalten, i syfte att förbättra eller bevara en försäkrads arbetsförmåga och förvärvsmöjligheter, som yrkesinriktad rehabilitering ordna nödvändiga dyra och krävande hjälpmedel och betala ersättning för kostnaderna för dem till den försäkrade, om han eller hon till följd av sjukdom, lyte eller kroppsskada inte klarar studier eller arbete utan dem eller skulle ha oskäligt svårt eller tungt att klara sig utan hjälpmedel.

Enligt 9 § ordnar Folkpensionsanstalten krävande medicinsk rehabilitering för försäkrade under 65 år för att klara av arbete, studier eller andra vardagssysslor samt för att vara delaktig.

Enligt 11 a § i lagen ersätter Folkpensionsanstalten ändamålsenlig rehabiliterande psykoterapi i syfte att stödja eller förbättra 16–67-åriga försäkrades arbets- eller studieförmåga, om en mental störning som konstaterats och diagnostiserats på behörigt sätt hotar den försäkrades arbets- eller studieförmåga.

Enligt 12 § i lagen kan Folkpensionsanstalten betala ersättning för och ordna också annan yrkesinriktad eller medicinsk rehabilitering än sådan som den är skyldig att ordna (rehabilitering enligt prövning).

Lagen om likabehandling 1325/2014 Enligt 15 § i lagen ska entreprenören eller utbildningsanordnaren vid behov göra sådana rimliga anpassningar som behövs för att göra det möjligt för personer med funktionsnedsättning att få utbildning och arbete och att klara av sina arbetsuppgifter och avancera i arbetet. Rimligheten ska bedömas från fall till fall. Arbetarskyddslagen 738/2002

Vid planeringen av de konstruktioner, arbetslokaler, arbetsmetoder och produktionsmetoder som kommer att ingå i arbetsmiljön samt av användningen av de maskiner, arbetsredskap och andra anordningar samt hälsofarliga ämnen som är avsedda att användas i arbetet ska arbetsgivaren vid behov beakta personer med funktionshinder och andra arbetstagare i fråga om vilka utförande av arbetet samt hälsan och säkerheten i arbetet även i övrigt förutsätter särskilda åtgärder. (12 §)

Ändringarna i arbetarskyddslagen (1.6.2023) preciserar arbetsgivarens arbetarskyddsskyldigheter. Ett av syftena med ändringarna är att främja möjligheterna för personer som fyllt 55 år att orka i arbetet och minska antalet personer som tidigt lämnar arbetslivet. Ändringarna syftar också till att förhindra arbetsoförmåga och förbättra de anställdas möjligheter att arbeta längre när de är arbetsföra.

Lagen om företagshälsovård 1383/2001 I 12 § nämns uppföljning och främjande av en handikappad arbetstagares möjligheter att klara sig i arbetet med beaktande av arbetstagarens förutsättningar vad hälsan beträffar, råd om rehabilitering och hänvisning till vård eller medicinsk eller yrkesinriktad rehabilitering. Avsnitt 5. Servicesystemet och samarbete samt Avsnitt 6. Samordning av tjänster   Lag om ändring och temporär ändring av lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice 337/2022 Enligt 6 § i lagen har de som producerar offentlig arbetskrafts- och företagsservice och de som producerar sådan sysselsättningsstödjande service som avtalats i en sysselsättningsplan eller en plan som ersätter den har oberoende av sekretessbestämmelserna och andra begränsningar av rätten att få uppgifter rätt att avgiftsfritt av arbets- och näringsbyrån, arbets- och näringsförvaltningens kundservicecenter och närings-, trafik- och miljöcentralen få de uppgifter om enskilda kunder som är nödvändiga för att ordna servicen. Socialvårdslagen Enligt 40 § i lagen ska socialvården vid behov tillhandahållas i sektorsövergripande samarbete med olika aktörer så att socialvården och vid behov de övriga förvaltningssektorernas service bildar en helhet som tillgodoser klientens intresse. Arbetstagaren ska enligt behov kontakta olika samarbetspartner och sakkunniga samt vid behov personens anhöriga och andra närstående enligt vad som närmare föreskrivs i denna lag. Lag om ändring av lagen om sektorsövergripande samservice som gäller främjande av sysselsättning 935/2022 Med sektorsövergripande samservice som främjar sysselsättningen avses en modell för samverkan där arbets- och näringsbyrån, välfärdsområdet och Folkpensionsanstalten tillsammans bedömer arbetslösas behov av service, planerar service som i sin helhet är relevant med avseende på sysselsättningen av arbetslösa och svarar för att sysselsättningsprocessen fortskrider och följs upp på det sätt som föreskrivs i denna lag. Lag om sektorsövergripande främjande av sysselsättningen 381/2023

I samarbetsmodellen för sektorsövergripande stöd som främjar sysselsättningen bedömer arbetskraftsmyndigheten, välfärdsområdet och Folkpensionsanstalten tillsammans en arbetslös persons servicebehov på ett sektorsövergripande plan, planerar och samordnar den service som är ändamålsenlig för att arbetslösa ska få arbete så att den bildar en sammanhängande helhet samt ansvarar för att serviceprocessen framskrider och följs upp (2 § i lagen).

Sysselsättning av en arbetslös kräver samordning av tjänster i enlighet med samarbetsmodellen, om anställningen hindras av begränsningar i arbets- och funktionsförmågan som påverkar sysselsättningen eller problem med livskontrollen som inte kan lösas enbart genom samråd mellan myndigheter (3 § i lagen).  

Enligt 11 § får arbetskraftsmyndigheten, välfärdsområdet och Folkpensionsanstalten behandla uppgifter som gäller en arbetslös person för att sköta sina uppgifter enligt denna lag i fråga om samarbetsmodellen för sektorsövergripande stöd samt för tillsyn, utveckling, uppföljning, bedömning, statistikföring, prognostisering och styrning som hänför sig till dessa uppgifter.

Statsrådets förordning om principerna för god företagshälsovårdspraxis 708/2013 8§ i förordningen ålägger företagshälsovården att följa upp och främja arbetstagarnas möjligheter att klara sig i arbetet samt hänvisa dem till rehabilitering. Företagshälsovården ska samordna vård- och rehabiliteringsåtgärder som gäller arbetsförmåga och återgång till arbete. Lagen om företagshälsovård 1383/2001 12 § i lagen utvidgar samarbetet till att omfatta även representanter för arbetsförvaltningen, utbildningsförvaltningen, socialförsäkringen och socialvården och arbetarskyddsmyndigheterna. Utöver dessa finns det också en skyldighet att samarbeta med dem som producerar företagshälsovårdstjänster för arbetsgivarna vid en gemensam arbetsplats och andra nödvändiga samarbetsparter. Sjukförsäkringslagen 1224/2004, ändring 13 kap. 5 § Lagen uppmuntrar arbetsplatserna att utarbeta en modell för hantering av arbetsförmågan. Detta är en förutsättning för att FPA ska ersätta arbetsgivaren för 60 procent av den förebyggande företagshälsovården (annars är ersättningen 50 %). Hälso- och sjukvårdslag 1326/2010 Syftet med lagen (2 §) är att förbättra samarbetet mellan aktörerna inom hälso- och sjukvården, mellan de olika välfärdsområdesverksamheterna och med andra aktörer när det gäller att främja hälsa och välbefinnande och att ordna social- och hälsovården. Hälso- och sjukvårdslag 1326/2010 30 § Samarbete och hänvisning till annan rehabilitering Om en person behöver sådan rehabilitering som inte föreskrivs höra till ett välfärdsområdes uppgifter, ska välfärdsområdet se till att personen i fråga ges information om andra rehabiliteringsmöjligheter. Personen ska efter behov hänvisas till sjukvårdsdistriktet, myndigheterna inom arbetsförvaltningen, undervisningsmyndigheterna, Folkpensionsanstalten eller någon annan som tillhandahåller dessa tjänster i samarbete med de aktörer som ordnar rehabilitering. Samordningen av tjänsterna med andra rehabiliteringsgivare fastställs i patientens individuella rehabiliteringsplan. Hälso- och sjukvårdslag 1326/2010 Kumottu / upphävd Kumottu / upphävd Lag om Folkpensionsanstaltens rehabiliteringsförmåner och rehabiliteringspenningförmåner 566/2005

Enligt 7 a § i lagen ska Folkpensionsanstalten i form av yrkesinriktad rehabilitering för unga ordna tjänster för utredning och bedömning av rehabiliteringsbehovet, rehabiliteringsmöjligheterna och möjligheterna att studera och få arbete samt coachningstjänster.

I syfte att nå rehabiliteringsmålen ska inom ramen för tjänsterna inom den yrkesinriktade rehabiliteringen för unga samarbete bedrivas med de aktörer som är behövliga med hänsyn till rehabiliteringsklienten.

Lag om service och stöd på grund av handikapp 675/2023 (gäller från 1.10.2023)

Syftet med lagen är att främja de handikappades förutsättningar att leva och vara verksamma som jämbördiga medlemmar av samhället samt att förebygga och undanröja olägenheter och hinder som handikappet medför.

Enligt 12 § i lagen ska välfärdsområdet och kommunen för att förbättra de handikappades förhållanden samarbeta med olika myndigheter, anstalter och handikapporganisationer samt med andra samfund vilkas verksamhet har ett nära samband med de handikappades levnadsförhållanden.

 

Du kan ge respons på denna utbildning via länken nedan. Responsen kan gälla innehållet i utbildningen eller den tekniska implementeringen.

Vänligen ge respons via denna länk.

Respons samlas in fram till den 1 september 2025. Tack för din respons!