Buller

Buller som är skadligt för hörseln förekommer vanligtvis vid produktion där man använder stora energimängder för antingen tillverkning eller transport. Impulsbuller är särskilt skadligt för hörseln och det förekommer till exempel inom metall- och byggindustrin. 

Kraven enligt bullerfördordningen gällande bullerbekämpning samt val och användning av hörselskydd presenteras i tabellen nedan. För yrkesrelaterad exponering ska energidosen för buller bestämmas för varje beräknad arbetsdag på åtta timmar för att göra exponeringar av olika längd och nivå jämförbara. Denna information behövs för riskbedömning på arbetsplatsen och för planering av bullerbekämpningsåtgärder. 

Förutom energiinnehållet i buller kan dess slagartighet också vara skadlig för hörseln. De skalor som används för att mäta slagartighet skiljer sig från dem som används för att bestämma energiinnehållet (A-frekvensviktning för bullrets energiinnehåll och C-frekvensviktning för slagartigt buller). Vid slagartigt buller kan även en enda bullertopp som är tillräckligt hög vara farlig för hörseln.  

Ett enda ljudnivåvärde eller en enda arbetsdagsmätning kanske inte ger tillräcklig information för att bestämma nivån för exponering för buller. Bullerskador uppstår ofta efter långvarig exponering. På grundval av detta bör exponeringsutredningar också kunna ge en uppskattning av den långsiktiga sannolikheten för negativa effekter för alla arbetstagare som utför samma typ av arbete. 

Utöver nedanstående siffror ska bullrets skadlighet också bedömas med avseende på olycksrisk och andra faktorer som påverkar risken för hörselskador. Dessa faktorer inkluderar samtidig exponering för vibrationer eller kemikalier som är skadliga för öronen.

Gränsvärdet för exponering för buller är en nivå som inte får överskridas inuti hörselskyddet. Syftet med arbetarskyddsarbetet är att skydda arbetstagaren från negativa effekter av arbetsmiljön, med det praktiska syftet att hålla den exponeringsnivå som beräknats för åtta timmar under 80 dB(A) och de högsta nivåerna av slagartigt buller under 135 dB(C). På så sätt kan också hälsan hos de arbetstagare som är mest utsatta för de skadliga effekterna av buller skyddas på ett adekvat sätt.

Buller orsakar många yrkessjukdomar. Antalet ersatta yrkessjukdomar orsakade av buller 2006 var ännu 1 200 fall per år.  Antalet ersatta yrkessjukdomar 2014 var över 400. Antalet ersatta yrkessjukdomar 2016 var över 300. De största yrkesgrupperna som exponeras för buller är arbetstagare inom metall- och byggbranschen. Även om det totala antalet yrkessjukdomar som orsakas av buller har minskat är trenden mindre positiv om antalet bullerskador ställs i proportion mot antalet arbetstagare som exponeras för buller.  

Varningstecken på skadligt buller 

• Om du upplever att du hör dåligt efter arbetsdagen är bullerexponeringen för hög (så kallad tillfällig hörselnedsättning). 
• Om det ringer i öronen efter arbetsdagen är bullerexponeringen för hög. 
• Om du måste skrika till en medarbetare som befinner sig på en meters avstånd är bullernivån för hög. 
• De flesta handverktyg på byggarbetsplatser har en bullernivå som överskrider 95 dB(A). Om du använder dem regelbundet på mindre än 10 m avstånd är bullernivån för hög. 
• Platser med hög bullernivå ska enligt lag märkas ut. Se dig därför omkring.

Bullerbekämpning är nödvändig för att minska eller eliminera ljudolägenheter. Statsrådets förordning 85/2006 förpliktar arbetsgivaren att upprätta och genomföra ett bullerbekämpningsprogram om bullerexponeringsnivån överskrider det högre insatsvärdet.

Hantering av Bullrets negativa effekter 

1. förhindra uppkomsten av buller 
2. hindra utbredningen av buller 
3. dämpa buller med akustik 
4. personliga hörselskydd 
5. begränsa tiden man utsätts för buller 

I listan ovan är de första metoderna i allmänhet effektivast: med andra ord är nyttan i förhållande till kostnaderna större än nyttan som uppnås med till exempel akustik. Ordningen för bullerbekämpningsmetoderna specificeras i 12 § i den nuvarande bullerförordningen (SRf 85/2006).  

Punkterna 4 och 5 är inte bullerbekämpande åtgärder i sig. För att bekämpa de negativa effekterna av buller bör de åtgärder som är tekniskt och ekonomiskt genomförbara vidtas i punkterna 1–3. Därefter säkerställer åtgärderna i punkterna 4 och 5 att den återstående risken från buller är så låg som möjligt. 

Arbetsgivaren ska i förebyggandet eller minskningen av bullerexponering i synnerhet beakta följande: 

• arbetsmetoder som medför mindre exponering för buller 
• sådana ändamålsenliga arbetsredskap som med beaktande av arbetets natur orsakar så lite buller som möjligt 
• service- och underhållsprogram för arbetsutrustning, arbetsplatser samt anordningar och sådana system i anslutning till anordningarna som används på arbetsplatsen 
• planering av arbetsplatser och platser där arbetet utförs 
• handledning för arbetstagarna om hur arbetsredskapen används rätt och säkert för att minska exponeringen för buller till en så låg nivå som möjligt 
• tekniskt minskande av bullret genom användning av till exempel ljuddämpning, isolering, bullerskydd, inkapsling eller ljudabsorberande täckning 
• begränsning av varaktigheten och styrkan hos bullerexponeringen 
• planering av arbetet så att bullerexponeringen med beaktande av tillräcklig tid för vila tidvis minskar eller avbryts i mån av möjlighet. 

Om arbetstagaren på grund av arbetets natur har tillgång till ett vilrum som arbetsgivaren ansvarar för, ska arbetsgivaren se till att bullret i detta utrymme minskar till en nivå som användningen av utrymmet samt omständigheterna förutsätter.