Elektromagnetiska fält och strålning
Icke-joniserande strålning delas upp efter strålningens frekvens och våglängd:
Elektromagnetiska fält | Frekvens |
---|---|
Statiskt elektriskt och magnetiskt fält | 0 - 1 Hz |
Lågfrekvent elektriskt och magnetiskt fält | 1 Hz - 100 kHz |
Radiofrekvent elektriskt och magnetiskt fält | 100 kHz - 300 GHz |
Optisk strålning | Våglängd |
---|---|
Ultraviolett strålning | 100 - 400 nm |
Synligt ljus | 400 - 780 nm |
Infraröd strålning | 780 nm - 1 mm |
Joniserande strålning, såsom röntgenstrålning och radioaktiv strålning, är en högenergistrålning som kan avlägsna elektroner från atomerna i ett medium. Våglängden är mindre än 100 nm.
Effekter av elektromagnetiska fält
Lågfrekventa elektromagnetiska fält orsakar cirkulerande elektriska fält och induktionsströmmar i kroppen. Stora fält orsakar en känsla av stickningar i muskler och nervsystem och kan orsaka synuppfattning eller fosfener.
Induktionsströmmar orsakade av radiofrekvent strålning värmer upp vävnader.
Elektromagnetiska fält, oavsett frekvens, kan störa funktionen av aktiva medicinska implantat, såsom pacemakers.
Riktvärden för elektromagnetiska fält
I arbetarskyddslagen och statsrådets förordning 388/2016 definieras den risk som elektromagnetiska fält utgör på arbetsplatsen, vilket ger gränsvärden för exponering och åtgärdsnivåer för elektriska och magnetiska fält på arbetsplatsen. Befolkningens exponering regleras av social- och hälsovårdsministeriets förordning (1045/2018) om begränsning av befolkningens exponering för icke-joniserande strålning.
Enligt lagstiftningen gäller följande::
- Arbetsgivaren måste identifiera de faror som orsakas av arbetet och göra en riskbedömning av de elektromagnetiska fälten på arbetsplatsen och de personer som utsätts för dem.
- Källor till elektromagnetiska fält måste identifieras och deras storlek bedömas. Detta kan göras av arbetsplatsen själv, med hjälp av utrustningstillverkaren och litteratur.
- Om det inte är möjligt att bedöma faran med fälten ska en extern konsult användas för att bedöma eller mäta fälten.
- Vid riskbedömningen ska speciell uppmärksamhet ägnas särskilt känsliga arbetstagare, såsom användare av aktiva eller passiva implantat och gravida kvinnor.
- En individuell riskbedömning ska göras för arbetstagare med särskild känslighet.
Om gränsvärdena överskrids ska arbetsgivaren upprätta en handlingsplan för att minska exponeringen under gränsvärdena:
- rådgivning och utbildning av arbetstagare
- alternativa arbetsmetoder
- ökning av avståndet till källan
- tekniska åtgärder för att dämpa fälten
- begränsning av varaktigheten och styrkan hos exponeringen
- arbetets organisering och planering
- hänsyn till fälten vid upphandling av utrustning
Lagstiftning
Hänvisningar
- Tiikkaja, M., Hietanen, M., Alanko, T. & Lindholm, H. 2012. Sydäntahdistimen häiriötön toiminta työympäristön sähkömagneettisissa kentissä. ISBN 978-952-261-212-0, ISBN 978-952-261-213-7 (pdf, FI), ISBN 978-952-261-295-3 (pdf, EN).
- Tiikkaja, M., Hietanen, M., Alanko, T. & Lindholm, H. 2012. Sydäntahdistinpotilaan työhön paluun tukeminen – Sähkömagneettisten häiriöriskien hallinta. ISBN 978-952-261-204-5, ISBN 978-952-261-205-2 (pdf).
- Social- och hälsovårdsministeriets förordning om begränsning av befolkningens exponering för icke-joniserande strålning
- STM 2016 Käytännön opas sähkömagneettisten kenttien aiheuttamien vaarojen hallintaan työpaikoilla.
- Euroopan komissio 2015. Ohjeellinen opas hyvistä käytännöistä direktiivin 2013/35/EU täytäntöönpanon alalla. Sähkömagneettiset kentät, Osa 1: Käytännön opas. (PDF)
- Säteilyturvakeskus 2006. Sähkömagneettiset kentät, Säteily- ja ydinturvallisuus kirja-sarja.
- Säteilyturvakeskus 2016. Altistuminen kehon lähellä käytettävien radiolaitteiden sähkömagneettisille kentille työpaikoilla.