Arbetsmiljö som främjar välbefinnande

Bra inomhusklimat, belysning, avbrottshantering och akustik, ergonomiska möbler, bra arbetsredskap och tillgänglighet utgör grunden för effektivt arbete och trivsel på arbetsplatsen.  Med tanke på välbefinnande och hälsa är det också viktigt att planera lokalerna på ett sådant sätt att de främjar fysisk aktivitet och minskar nackdelarna med sittande arbete.  

Vid sidan av negativa aspekter har man alltmer börjat fundera på vilka positiva faktorer som kan tillföras arbetsmiljöerna. Enligt den nuvarande uppfattningen är avsaknaden av problem ännu inte välbefinnande. Till exempel verkar gröna element i arbetsmiljön och arbete utomhus främja förmågan att koncentrera sig och bygga upp resurser. Andra produkter och lösningar som stöder vakenhet, trivsel och återhämtning utvecklas också ständigt. Det har dock ännu inte gjorts några heltäckande undersökningar om många av lösningarna.   

Arbetsmiljön påverkar välbefinnandet och arbetsprestationen på både kort och lång sikt. Kortsiktiga effekter inkluderar till exempel en ökning av fel på grund av störande faktorer i miljön eller sociala mötens inverkan på humöret. På längre sikt påverkar arbetsmiljön bland annat individers och gruppers prestationer, arbetstrivsel, sjukfrånvaro och till och med risken för invalidpensioner. Sambandet mellan arbetsmiljö och sjukfrånvaro innebär inte att arbetslokalerna är den verkliga orsaken till sjukdomen, men belastningsfaktorerna i arbetsmiljön kan som en bidragande faktor minska arbetstagarens arbetsförmåga och möjligheter att klara av arbetsuppgifterna. 

För individens arbetshälsa är det centralt att arbetsmiljön är förenlig med hans eller hennes egenskaper, behov och aktiviteter (eng. person-environment fit). Då blir miljöfaktorerna inte stressfaktorer som kräver resurser och uppmärksamhet, utan stödjer arbetet och arbetstrivseln. I praktiken innebär detta bland annat att man tar hänsyn till olika användarbehov och arbetsuppgifter vid lokalplaneringen, men också att man stödjer arbetstagarens kunnande och aktivitet vid användning av arbetslokalerna. Det är viktigt att lokallösningarna stöder olika aktiviteter, såsom koncentration, samarbete, social interaktion och återhämtning.    

I arbetsmiljöer hör inte individens på ett snävt sätt samman med arbetsuppgifternas krav. Allmänna mänskliga behov, såsom frågor gällande kontroll över sitt eget utrymme, status, integritet, social interaktion, tillhörighet i en gemenskap och en egen plats återspeglas i hur olika människor upplever arbetsmiljön och hur de vill agera i den. Upplevelsen av att arbetsmiljön kan kontrolleras är vanligtvis en faktor som skyddar mot stress och främjar arbetet. Behovet av att stödja känslan av kontroll betonas särskilt i förändringar i arbetsmiljön, där både lokaler och arbetssätt förändras, vilket kräver att individerna och arbetsgemenskaperna lär sig nya saker.

En bra arbetsmiljö ska enligt referensramen för arbetslokaler som främjar välbefinnande  

• uppfylla kraven på en god inomhusmiljö (till exempel luftkvalitet, belysning, akustik)  
• stödja arbete och arbetsprocesser  
• vara ergonomisk och användarvänlig för alla som använder lokalen  
• ta hänsyn till behovet av avskildhet och eget utrymme  
• stärka känslan av kontroll  
• stödja arbetets smidighet och arbetsengagemang   
• främja interaktion, samarbete och lärande tillsammans.