Kemikalier och arbete: webbplats för exponeringsinformation

Webbplatsen innehåller sammanfattningar av användning eller förekomst av flera kemiska agenser, exponering för dem och potentiella hälsorisker. Webbplatsen ger också vägledning om riskhantering.

Information om tio kemiska agenser

Med kemiska agenser avses både kemiska ämnen eller ämnesgrupper som används i arbetet och damm, ångor och rök som uppstår i de processer som används.

På denna exponeringswebbplats presenteras tio kemiska agenser som på grund av sina skadliga egenskaper, yrkessjukdomsregistret eller höga exponeringsnivåer kan orsaka yrkesrelaterade sjukdomar eller försämrad arbetshälsa. Till de agenser som presenteras har man valt ut de mest använda eller förekommande samt de viktigaste agenserna som förekommer i arbetsuppgifter eller yrken som framkommit i tidigare undersökningar.

I synnerhet företagshälsovården, företag, myndigheter och forskningsinstitut samt läroanstalter kan använda webbplatsen när de försöker bedöma och kontrollera exponeringen som orsakas av kemiska agenser.

Kemikalier och arbete – källmaterial på webbplatsen för exponeringsinformation

Källmaterialet inkluderar bland annat Arbetshälsoinstitutets register och databaser, TUKES kemikalieproduktregister och tullens statistiktjänster samt ämnesspecifikt sökta publikationer.

Arbetshälsoinstitutets experter har samlat information på sidorna om i vilka arbetsuppgifter agenser används eller i vilka processer de bildas samt presenterat uppmätta och uppskattade exponeringsnivåer och tillhörande hälsorisker. De insamlade uppgifterna om agenser har jämförts med gällande gränsvärden för exponering och andra jämförelsevärden.

De allmänna grundprinciperna för riskhantering har sammanställts på denna webbplats och för varje agens presenteras närmare tillämpliga riskhanteringsåtgärder. Befintliga modellösningar för riskhantering (på finska), OVA-anvisningar, motiveringspromemorior för HTP-värden (på finska) och målnivåer som fastställts av Arbetshälsoinstitutet (på finska) och andra källor har länkats med.

När det gäller de presenterade agenserna har man använt innehållet i boken Kemikalier och arbete som publicerades år 2005 som grund, men uppgifterna i registren och databaserna har uppdaterats för att motsvara situationen för åren 2008–2016.

Bekanta dig med boken (på finska)

HTP-värden

Koncentrationer som är kända som skadliga, dvs. HTP-värden, är värden som fastställts för föroreningar i luften på arbetsplatsen och som arbetsgivaren ska beakta vid utredningen och bedömningen av riskerna i arbetet samt vid planeringen av arbetsmiljön när arbetsplatsens luftrenhet, arbetstagarnas exponering och mätresultatens betydelse bedöms. HTP-värdena har fastställts med stöd av arbetarskyddslagen (738/2002) 38 § 4 mom. genom social- och hälsovårdsministeriets förordning (538/2018). Motiveringarna för att fastställa HTP-värdena finns i motiveringspromemorian för HTP-värdena (på finska).

Gränsvärden för biologiska prover

För att beskriva exponeringen för föroreningar i arbetsplatsens luft kan man använda koncentrationen av föroreningen eller dess metabolit i arbetstagarens urin, blod eller utandningsluft eller annan kroppsreaktion på exponeringen. Även exponering på annat sätt än genom inandning, till exempel via huden, orsakar en ökning av koncentrationen av föroreningar i urinen, blodet eller utandningen eller förändringar i annan biologisk reaktion. Vid överskridande av gränsvärdet för biologiska indikatorer ska därför även andra möjliga exponeringsvägar än luftvägarna beaktas. Gränsvärdena för biologiska indikatorer har fastställts genom förordning (538/2018) och finns i bilaga 2 till HTP-publikationen (sidan 55).

Bindande gränsvärden

Med stöd av arbetarskyddslagen har man föreskrivit de högsta tillåtna halterna av föroreningar i luften på arbetsplatsen. Bindande gränsvärden finns i bilaga 3 till HTP-publikationen (sidan 56). Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/37/EG om skydd av arbetstagare mot risker i samband med exponering för cancerframkallande agenser eller mutagena ämnen i arbetet har uppdaterats (2017/2398). I och med uppdateringarna kommer det att fastställas bindande värden för många agenser under de närmaste åren.

Arbetshälsoinstitutets referensvärden

Referensvärde för icke-exponerade vid biomonitorering

Biomonitorering är en allmänt använd term som avser utförande av biologiska exponeringsmätningar. Referensgränsvärdet för icke-exponerade vid biomonitorering är den koncentration som finländare i allmänhet inte överskrider utan specifik, vanligen arbetsrelaterad, exponering för kemikalien. Referensvärdet särskiljer exponerade från icke-exponerade, men berättar inte nödvändigtvis något om den hälsorisk som är förknippad med exponeringen.

Åtgärdsgränsvärde vid biomonitorering

Åtgärdsgränsvärdet är den koncentration under vilken man normalt inte förväntar sig några allvarliga hälsoskador. Åtgärdsgränsvärden har inte fastställts för alla biomonitoreringsanalyser som Arbetshälsoinstitutet erbjuder.

Målnivåer

Arbetshälsoinstitutets målnivåer är rekommendationer som hjälper företag att sträva efter en arbetsmiljö som är bättre än den lagstadgade nivån och som är till hjälp vid planeringen av nya lokaler. Med målnivå för arbetsmiljön (på finska) avses den nivå av kemiska, fysikaliska eller biologiska skadliga faktorer eller andra variabler som anknyter till arbetsmiljön som företagen bör sträva efter vid utvecklingen av arbetsförhållandena.

De målnivåer som Arbetshälsoinstitutet fastställer är bransch- eller arbetsuppgiftsspecifika och grundar sig på de bästa hanteringsteknikerna för arbetsmiljö som verifierats inom branschen eller arbetsuppgiften i fråga. I allmänhet är målnivåerna lägre än de lagstadgade nivåerna för att undvika tydliga hälsorisker.

Register över arbetshygieniska exponeringsmätningar

Av uppgifterna om arbetshygienisk serviceverksamhet och analystjänster har man sammanställt ett register över arbetshygieniska exponeringsmätningar, om vilket Arbetshälsoinstitutet publicerar statistiska översikter och som används i vetenskapliga undersökningar inom arbetshälsa. Mätdata har samlats in i registret på olika sätt sedan 1950.

Register över biologiska exponeringsmätningar

Uppgifterna i registret över biologiska exponeringsmätningar framställs av uppgifter som samlas in vid biomonitoreringsmätningar av Arbetshälsoinstitutets bedömning av arbetstagares kemikalieexponering. Uppgifterna i registret utnyttjas i vetenskapliga undersökningar inom arbetshälsa och man publicerar statistiska översikter om registret. Uppgifter om biologiska exponeringsmätningar har registrerats vid Arbetshälsoinstitutet sedan 1950.

Register över personer som i sitt yrke är exponerade för ämnen och processer som medför risk för cancersjukdom (ASA-registret)

Arbetshälsoinstitutet har på uppdrag av social- och hälsovårdsministeriet upprätthållit ett register över personer som i sitt yrke exponerats för ämnen och processer som orsakar risk för cancersjukdomar (ASA) sedan 1979. Uppgifterna i ASA-registret kan användas för undersökning av arbetsrelaterad cancer per agens, yrke och bransch. ASA-lagen ändrades år 2020. Lagen beaktar bland annat EU-lagstiftningens CLP-förordning och cancerdirektivet, så listan över agenser som medför risk för cancersjukdom ändrades.

FINJEM-exponeringsdatasystemet

Arbetsexponeringsmatrisen FINJEM (Finnish job-exposure matrix) är en exponeringsdatabas som utvecklats av Arbetshälsoinstitutet och som omfattar yrkesspecifika exponeringsbedömningar för de vanligaste arbetsrelaterade agenserna.

Matrisen innehåller för närvarande 85 agenser, varav 50 är enskilda kemikalier eller grupper av föreningar. Beroende på agens har bedömningar gjorts för olika årsperioder mellan 1945 och 2015. För exponering per yrkesgrupp presenteras både förekomsten av exponering (prevalens) i yrkesgruppen och exponeringsnivån. Uppgifterna grundar sig på data som Arbetshälsoinstitutet samlat in och som flera experter har använt för att utföra exponeringsbedömningar. FINJEM innehåller också arbetskraftsuppgifter som kan användas för att beräkna antalet personer som exponerats för olika ämnen och exponeringsnivåer.

FINJEM-matrisen har ofta använts i registerundersökningar som ett hjälpmedel för att uppskatta exponering. Med hjälp av den är det även möjligt att identifiera förekomsten av skadligt höga exponeringar i olika yrkesgrupper, vilket gör det lättare att rikta förebyggande åtgärder. FINJEM utnyttjas även som en databas för uppföljning av finländska arbetsförhållanden, riskbedömning och exponering. Uppgifterna i FINJEM är specificerade efter yrkesgrupp och kan inte tillämpas på en enskild anställd eller för bedömning av exponeringen på ett företag.

Register över arbetsrelaterade sjukdomar (TPSR)

I Arbetshälsoinstitutets Register över arbetsrelaterade sjukdomar (TPSR) registreras uppgifter om alla yrkessjukdomar och misstankar om yrkessjukdom. TPSR grundades vid Arbetshälsoinstitutet år 1964 som Finlands yrkessjukdomsregister. Registret är ett forskningsregister som publicerar statistiska översikter och som används i undersökningar inom arbetshälsa.

Enligt arbetarskyddslagen (738/2002) och statsrådets förordning om kemiska agenser i arbetet (715/2001), är arbetsgivaren skyldig att identifiera de kemiska riskfaktorer som förekommer på arbetsplatsen, bedöma de risker som dessa medför för arbetstagarna och vidta nödvändiga åtgärder för att minska riskerna. Före planeringen av riskhanteringsåtgärder ska alltså en riskbedömning göras, som inkluderar en bedömning av exponeringsnivån.

Den vanligaste exponeringsvägen för kemikalier är luftvägarna, men för vissa agenser måste även hudexponering beaktas. Luftvägs- och hudexponering kan också orsaka hälsorisker som avviker från varandra. Exponering via munnen kan också ske via smutsiga händer. Exponeringen mäts oftast i luftprover eller biomonitoreringsprover, om metoden är tillgänglig för agensen.

Om exponeringsnivån inte på annat sätt kan bedömas tillförlitligt kan exponeringen utredas med arbetshygieniska mätningar. Effekten av eventuella ändringsåtgärder ska också konstateras genom mätningar. Om mätresultaten ligger på en godtagbar nivå ska vid behov upprepade mätningar göras med lämpliga intervall för att fastställa situationens varaktighet. Ju närmare gränsvärdena mätningarna är, desto oftare måste mätningar utföras. I standarden för mätstrategi (EN 689) (på finska) har det förekommit reformer som ska beaktas i mätverksamheten och vid utvärderingen av resultaten. Vid biomonitorering mäts helhetsexponeringen och beaktas alla exponeringsvägar (luft, hud och matsmältningskanal). Genom att samtidigt ta arbetshygieniska prover och biomonitoreringsprover kan man få en helhetsbild av såväl arbetsplatsens arbetshygieniska tillstånd som skyddsutrustningens funktion på arbetsplatsen. Med hjälp av biomonitorering kan man också utreda effektiviteten hos arbetstagarens individuella skydd.

I riskhanteringen ska man följa grundprinciperna för riskhantering, dvs. undersöka möjligheterna att minska riskerna i följande ordning:

Ersättning av ämnet eller processen
Tekniska åtgärder (bl.a. isolering och förhindrande av spridning)
Åtgärder relaterade till arrangemangen (t.ex. arbetsrotation)
Personlig skyddsutrustning

Utbildning av arbetstagare och tillräcklig handledning är också en väsentlig del av riskhanteringen. Regelbunden service och underhåll av systemen kan också förebygga exponering. Rätt val av personlig skyddsutrustning, korrekt underhåll och förvaring ska också beaktas.

När det gäller agenser som absorberas genom huden eller som orsakar kontakt- eller allergiska eksem ska särskild uppmärksamhet ägnas åt att förhindra hudkontakt och skydda huden.

Man ska också uppmärksamma allmän ordning och städning. Oordning och smutsiga och dammiga arbetsytor kan öka arbetstagarens exponering. Användningen av personlig skyddsutrustning kan också göra det svårare att uppfatta omgivningen, vilket understryker vikten av renlighet, synlighet och belysning.

Mer detaljerade lösningar har presenterats för varje agens. Yrkes- och uppgiftsspecifika lösningar finns också på följande sidor:

Arbetshälsoinstitutets Modellösningar för riskhantering (på finska) som innehåller arbetsuppgiftsspecifika anvisningar för planering och genomförande av riskhantering.
KAMAT-informationskorten innehåller information om de viktigaste kemikalierna som oftast förekommer i yrken eller arbetsuppgifter inom bil- eller metallbranschen, exponering för dessa och hälsorisker. På korten ges också anvisningar för att minska exponeringen och hälsoriskerna.

Asbest: Markku Linnainmaa
Formaldehyd: Henna Veijalainen
Isocyanater: Marika Loikala
Mjöldamm: Salla Haapakka, Sanni Uuksulainen
Krom: Mirja Kiilunen
Kvarts (kristallin kiseldioxid): Tapani Tuomi
Nickel: Mirja Kiilunen
Organiska lösningsmedel: Marika Lehtola, Sanni Uuksulainen, Beatrice Bäck
Trädamm: Tuula Liukkonen, Kirsti Husgafvel-Pursiainen
Styren: Beatrice Bäck
Bedömning av hälsorisker (alla agenser): Tiina Santonen
Text på framsidan: Sanni Uuksulainen
I projektet deltog dessutom följande personer i insamlingen och behandlingen av bakgrundsuppgifter: Jouni Mikkola (ASA-registret och biologiska exponeringsmätningar/biomonitorering), Johanna Lehtimäki (registret över arbetsrelaterade sjukdomar), Sinikka Vainiotalo (uppgifter i registret över arbetshygieniska exponeringsmätningar) och Vesa Aaltonen (behandling av uppgifter i registret över arbetshygieniska exponeringsmätningar).