Handvibration

Många arbetstagare utsätts för betydande handvibrationer. Dessutom använder många tillfälligt vibrerande verktyg både i arbetet och på fritiden. År 2016 misstänktes 61 arbetstagare i Finland ha en yrkessjukdom orsakad av handvibration. Trots att vibrationsnivåerna hos till exempel skogsarbetare har minskat betydligt tack vare den tekniska utvecklingen av motorsågarna, orsakar vibration fortfarande olika hälsorelaterade skador i många branscher. Typiska arbetsfaser som exponerar för hand-arm-vibrationer är bl.a. underhåll och reparation av fordon, samt inom skogs-, bygg- och verkstadsindustrin.

I Finland definierar statsrådets förordning om förteckningen över yrkessjukdomar (769/2015) vita fingrar och polyneuropati i de övre extremiteterna som yrkessjukdomar orsakade av vibration. I Europa uppfattas vibrationssjukdom på ett bredare plan som ett syndrom som omfattar vita fingrar, domningar och stickningar i händerna samt minskad känslighet för beröring, fingerfärdighet och tryckkraft.

Även ben- och ledförändringar i händer och handleder godkänns ofta som skadeverkningar orsakade av vibration (till exempel i anvisningen gällande vibrationssjukdomar på EU-nivå).

Handvibration orsakar vita fingrar

Vibration som riktas mot händerna har konstaterats orsaka anfallsvis vasospasm (blodkärlskramp), som kan uppkomma särskilt i kyla eller i samband med eller efter vibrationsexponering. I värsta fall sluts blodkärlen i fingrarna helt i samband med anfallet, då fingrarna blir vita, kalla och stickande. När blodcirkulationen kommer igång igen blir hudfärgen på fingrarna först blåaktig och sedan röd, vilket kan åtföljas av smärta. Man vet inte exakt varför denna reaktion uppstår, men både lokala mekanismer och mekanismer i centrala nervsystemet kan vara involverade. Personer som lider av vita fingrar kan även ha vasospastiska symptom i benen. Då talar man om vita tår.

Den internationella standarden ISO 5349, som används för bedömning av risken för vita fingrar orsakade av vibrationsexponering, grundar sig i huvudsak på arbete som utförs med motorsåg. Standarden anger ett dos-responssamband mellan vita fingrar och handvibration. Enligt standarden är risken för vita fingrar 10–50 procent när exponeringstiderna är 1–25 år och exponeringarna överskrider 2 m/s². Uppkomsten av vita fingrar är med andra ord en följd av flera års exponering.

Nervrelaterade symptom

Vibration riktad mot händerna orsakar även perifer neuropati (sjukdom i de perifera nerverna), som i huvudsak drabbar känselnerver, men även motoriska nerver. Sjukdomen orsakar vanligtvis domningar och stickningar i händerna och fingrarna, minskad känslighet för beröring i fingrarna, fumlighet i händerna och minskad tryckkraft. De nervrelaterade symptomen kan ha sitt ursprung i mekaniska fel i de sensoriska slutorganen, kompressionsskador i nerverna och eventuellt också i inverkan av det autonoma nervsystemet.

Symptom i stöd- och rörelseorganen

Vibration riktad mot händerna kan även orsaka många andra symptom, för vilka det finns varierande belägg. Personer som exponeras för handvibration har fler symptom i stöd- och rörelseorganen i de övre extremiteterna. Orsakssambandet är dock inte entydigt, utan det kan även vara fråga om att personerna som exponeras för handvibration måste oftare än andra använda upprepade, ensidiga och kraftkrävande rörelser. De kan även vara tvungna att utföra arbete i dåliga arbetsställningar.

Olycksrisk

Händernas domningar och fumlighet ökar också risken för olycksfall i arbetet, särskilt vid arbete över axelhöjd.

I fastställandet av handvibration mäts vibrationens acceleration som handen utsätts för och den dagliga vibrationsexponeringen. Exponeringen mäts enligt standarderna ISO 5349-1 (2001) och ISO 5349-2 (2001).

Exponeringen för båda händerna mäts och det högsta värdet motsvarar maskinens vibrationsnivå. Den dagliga vibrationsexponeringen beräknas utifrån vibrationsintensitet och exponeringstid. Om flera vibrerande verktyg används dagligen summeras deras samverkan i beräkningen.

Vibrationsberäkningarna sker smidigast med vibrationskalkylatorn. Om det inte finns några uppmätta värden för utrustningens vibrationsnivåer kan t.ex. det vibrationsutsläppsvärde som anges i utrustningshandboken användas vid beräkningen. I detta fall är det viktigt att notera att det angivna vibrationsutsläppsvärdet är vägledande för vibrationsnivån. Mer detaljerad information om vibrationsnivåer och exponeringsnivåer för utrustningen kan erhållas genom arbetshygieniska mätningar på arbetsplatsen.