Arbetsrelaterad kronisk obstruktiv lungsjukdom

Det uppskattas att 200 000 finländare lider av KOL. Den arbetsrelaterade orsaksandelen uppskattas till cirka 14 procent, hos icke-rökare cirka 31 procent. Endast ett fåtal fall av KOL diagnostiseras som yrkessjukdom varje år. 

Den främsta orsaken till KOL är långvarig rökning, men även långvarig exponering för damm (både organiskt och oorganiskt), gaser och ångor i arbetsmiljön ökar risken för KOL. Personer som både röker och exponeras för arbetsrelaterade agenser löper särskilt stor risk att utveckla KOL.  

I allmänhet måste den exponering som är nödvändig för uppkomsten av arbetsrelaterad sjukdom vara långvarig, men upprepade kortare exponeringar för höga koncentrationer kan ibland också vara relevanta. I tabellen anges de branscher och agenser som är förknippade med arbetsrelaterad KOL. 

Tabell 1. Branscher och agenser som är förknippade med arbetsrelaterad KOL. 

Typiska symptom på KOL är andnöd, hosta och slembildning. Symptom på avancerad sjukdom inkluderar andnöd vid mindre ansträngning eller i vila, hosta, viktminskning, trötthet och återkommande försämringar. Symptomen på arbetsrelaterad KOL skiljer sig inte från dem på rökningsrelaterad KOL.

Diagnostiska undersökningar för arbetsrelaterad KOL utförs som för KOL på grund av andra orsaker, huvudkriteriet är upptäckt av obstruktion vid spirometri efter bronkodilatation (FEV1/FVC är < 07). Differentialdiagnostiken tar hänsyn till astma, alfa-1-antitrypsinbrist och diffusa sjukdomar i lungvävnaden.  

Yrkessjukdom kan förekomma om personen under en längre tid, minst tio år, har arbetat i en riskbransch för kol och är icke-rökare eller har rökt i upp till tio år i följd. Vid bedömning av individuell exponering kan man använda arbetsplatsens arbetshygieniska utredningar eller allmän information om branschen och individens arbetshistoria.   

Undersökningar av en yrkessjukdom kräver vanligen utredningar på en arbetsmedicinsk poliklinik och en bedömning från en expertgrupp vid Arbetshälsoinstitutet.

Den viktigaste behandlingen av arbetsrelaterad KOL är att minska exponeringen i arbetet genom att förbättra arbetsförhållandena, övrig vård följer de allmänna riktlinjerna för KOL-behandling. Det är viktigt att sluta röka.  

 Hos patienter med lindrig KOL är effekten på arbetsförmågan vanligtvis liten. Vid svårare KOL kan nedsatt fysisk prestanda begränsa arbetsförmågan. Arbetsförmågan kan bedömas till exempel genom ett kliniskt belastningstest med andningsgasövervakning (spiroergometri) utöver lungfunktionstest. Rehabilitering övervägs när lungornas funktion har minskat avsevärt.

Arbetsrelaterad KOL kan förebyggas genom att minska exponeringen för damm, gaser och ångor på arbetsplatsen.