Allergisk kontaktdermatit

Kontaktallergin utvecklas sällan omedelbart efter att man har inlett arbetet där huden exponeras. Epoxiföreningar kännetecknas av att nya arbetstagare i arbete med hög exponering ofta blir överkänsliga för dem inom några månader. Det är vanligare att exponeringen har pågått i minst några år. I sällsynta fall kan dock en enda exponering vara tillräcklig för att orsaka en kontaktallergi.  

Som en följd av utvecklingen av allergi uppkommer en bestående förändring i kroppens sätt att reagera, kontaktallergin är med andra ord bestående. Om det inte finns någon kontakt med det orsakande ämnet försvinner vanligtvis symptomen. Men om huden kommer i kontakt med den kemikalie som orsakade allergin igen kan symptomen återkomma, också efter flera år.

Mellan 2005 och 2016 rapporterades 1 863 fall av allergisk kontaktdermatit som godkänts som yrkessjukdom (incidens 6,6/100 000 sysselsatta per år) till Registret över arbetsrelaterade sjukdomar.

Ämnena som orsakar allergisk kontaktdermatit är vanligtvis kemikalier med låg molekylvikt (i motsats till proteiner som orsakar direkt allergi). Kraftiga kontaktallergiframkallande ämnen är t.ex. permanenta hårfärger, bland plastkemikalierna epoxiföreningar, akrylater och metakrylater, konserveringsmedel med isotiazolin och metaller.

• plastkemikalier, målfärger, lacker och lim  
  • epoxihartser, epoxifärger och epoxilim  
  • akrylater och metakrylater (lim, lösnaglar, tandproteser och tandfyllningsämnen)  
  • fenolformaldehydhartser och andra formaldehydhartser  
• gummikemikalier  
• antimikrobiella medel   
  • formaldehyd och formaldehydsläppande ämnen i bland annat kosmetika och metallbearbetningsvätskor
  • isotiazolinoner (bland annat metylkloroisotiazolinon, metylisotiazolinon och bensisotiazolinon)  
• metaller och deras föreningar  
  • nickel  
  • kobolt  
  • krom och dess föreningar (läder)  
• organiskt damm och material (växt- och djurbaserade agenser  
  • prydnadsväxter  
  • bladsallat och vitlök  
• kosmetiska ämnen  
  • hårfärgningsmedel  
  • hårblekmedel  
  • parfymföreningar (t.ex. limonen)  
• naturharts (barrträ, metallbearbetningsvätskor som innehåller tallolja) 

Allergisk kontaktdermatit förekommer mycket till exempel hos frisörer, maskinister och i många byggyrken, såsom golvläggare, målare och rörmokare. 

Allergiskt eksem uppträder initialt som hudrodnad, klåda, knottror och blåsor. Senare kan fjällning, förtjockning av huden och sprickbildning också förekomma. Arbetsrelaterat allergiskt eksem är oftast lokaliserat till händerna och/eller underarmarna, men ansiktssymptom är också ganska vanliga.  

Utslagen börjar i beröringsområdet, men kan spridas utanför det. Det kan också spridas till ansiktet antingen via händerna eller luften, genom damm, droppar eller flyktiga ämnen i luften.  

Exponering under arbetsdagen orsakar inte hudsymptom hos den sensibiliserade personen förrän på kvällen eller följande natt. Utslagen tar minst flera dagar att läka, vanligtvis 1–2 veckor.

Fördröjd kontaktallergi undersöks med ett epikutantest som utförs av en hudläkare.

Kontaktallergin är permanent. Den viktigaste behandlingen efter sensibilisering är att undvika exponering. Symtom behandlas med kortisonsalvor och när symptomen har lugnat ner sig rekommenderas användning av bassalvor.

Förebyggande åtgärder är viktiga. Den sensibiliserande kemikalien bör inte komma i kontakt med huden. Arbetsmetoderna måste utvecklas så att kemikalien inte kommer i kontakt med huden alls, inte ens indirekt genom kontaminerade ytor eller arbetsutrustning. Den personliga skyddsutrustningen ska skydda mot de kemikalier som hanteras, och avlägsnande och rengöring av skyddsutrustningen ska göras utan att förorena huden.