Blyförgiftning

Exponering för bly är för närvarande möjlig vid smältnings- och gjuteriarbete, samt skjutbanor (särskilt inomhusskjutbanor) etc., förutsatt att blykulor används och/eller att tändhatten är blybaserad. Den arbetsrelaterade exponeringen för bly inom metallindustrin i Finland har minskat avsevärt under de senaste årtiondena. Enligt Arbetshälsoinstitutets informationssystem för exponering FINJEM utsattes nästan 6 000 arbetstagare för bly i Finland 2013–2015. 

Under de senaste åren har 0–3 fall av yrkessjukdomar orsakade av bly årligen registrerats. I början av 1990-talet förekom drygt tio förgiftningar per år.

De mest utsatta grupperna av arbetare är i genomsnitt blysmeder, blyarbetare, anläggningsoperatörer, murare och metallsmältare. 

Baserat på biologisk övervakning (biomonitorering) exponeras dessutom skyttar, personer som arbetar på skjutbanan, elektronikinstallatörer, lödare, reparatörer, svarvare, metallgjutare, gjuteriarbetare och lagerarbetare.

Effekterna av bly på människor och deras dos-responssamband är välkända. Milda subkliniska eller latenta neurologiska effekter kan förekomma redan vid blykoncentrationer i blodet på 1,4 µmol/l. För att förhindra dessa effekter har ett gränsvärde på 150 ug/l (dvs. cirka 0,7 umol/l) nyligen rekommenderats i EU. Andra toxiska effekter av bly, såsom anemi, är förknippade med högre exponering. Till exempel hos vuxna börjar klinisk anemi eller njurpåverkan förekomma hos vuxna först vid blynivåer i blodet på > 3 µmol/l och kolik vid blynivåer som är mycket högre än dessa.

• Exponering för bly leder i ett tidigt skede till en störning i blodbildningen, som undersöks genom en protoporfyrinbestämning av de röda blodkropparna. Hemoglobinförändringar påträffas i ett sent stadium.  
• Övriga effekter av oorganiska blyföreningar är förgiftningar i det perifera (polyneuropati) och centrala (encefalopati) nervsystemet Skador på centrala nervsystemet kan sållas med hjälp av Euroquest-enkäten. 
• Blyföreningar kan också orsaka njurskador och spasmer i matsmältningskanalen (blykolik). De kan dock undvikas om exponeringsnivåerna övervakas genom biologiska exponeringsmätningar 
• Under graviditeten och amningstiden kan bly frigöras till blodomloppet från skelettet som en följd av kalciummetabolismen. Bly som finns i blodomloppet passerar placentabarriären: blyhalten i blod från navelsträngen hos en nyfödd ligger alltså mycket nära den blyhalt som modern har i blodet. Bly är skadligt för fostret som utvecklas och för små barn eftersom det påverkar utvecklingen av det centrala nervsystemet. Utifrån nuvarande kunskap är det inte möjligt att sätta en säker gräns för dessa effekter. Därför bör kvinnor som är gravida eller planerar graviditet inte exponeras för bly.  

Den primära undersökningsmetoden vid arbetsrelaterad exponering är mätning av blyhalten i blodet (B-Pb). Resultatet av den biologiska övervakningen korrelerar direkt med hälsorisken. 

• Enligt social- och hälsovårdsministeriets förordning 268/2014 är referensgränsvärdet för bly i blodet 1,4 µmol/l.  
• Enligt statsrådets beslut får en anställd vars blyhalt i blodet överstiger 2,4 µmol/l inte utföra arbete som innebär exponering för bly.  
• Om blyhalten i blodet hos någon arbetstagare på arbetsplatsen överstiger 1,9 µmol/l bör arbetsgivaren fästa särskild uppmärksamhet vid de eventuella hälsoriskerna med bly. 
• Dessa gränsvärden håller för närvarande på att uppdateras och kommittén för riskbedömning vid EU:s kemikaliemyndighet har föreslagit att gränsvärdet för biologisk övervakning av bly bör sänkas till 150 µg/l, vilket motsvarar 0,7 µmol/l, för att bekämpa de skadliga effekterna av bly. 

Skador på centrala nervsystemet kan sållas med hjälp av Euroquest-enkäten. 

• Oorganiskt bly absorberas av luftvägarna och, i mindre utsträckning, av mag-tarmkanalen. Det mesta av blyet i blodet finns i de röda blodkropparna.  
• Halveringstiden för bly i blod är cirka 30–40 dagar.  
• I ämnesomsättningen följer bly kalcium från blodet till skelettet, där dess elimineringshalveringstid är cirka 20 år. 
• Överskridande av det bindande gränsvärdet: 
  • En anställd vars blyhalt i blodet överstiger 2,4 µmol/l får inte utföra arbete som innebär exponering för bly. 
  • Företagsläkaren ska skriva en lämplighetsutlåtande. Utlåtandet informerar arbetsgivaren om att arbetstagaren har varit överexponerad för bly och måste överföras till arbetsuppgifter där ingen exponering för bly förekommer. Det anges också att lämpligheten kommer att omprövas efter en månad.  
  • Om arbetsgivaren inte har något annat jobb att erbjuda är det vedertagen praxis att ersätta inkomstbortfall enligt lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar. FPA:s sjukdagpenning är utesluten eftersom det inte är en sjukdom.  
  • Arbetsgivaren bör undersöka vad som har lett till överexponering för bly. 
  • Det bör noteras att exponeringsnivåerna sjunker långsamt efter avslutad exponering eller efter minskad exponering, eftersom bly ackumuleras i skelettet och gradvis släpps ut i blodomloppet även efter avslutad exponering. 

• En god arbetshygien och tekniska åtgärder för att minska exponeringen är nödvändiga. Vid behov kan blyhalten i inomhusluften bestämmas. 
• Vid arbete med exponering för bly ska man i hälsokontrollen följa allmänna riktlinjer för exponering för neurotoxiska ämnen. 
• Vid första och periodiska hälsoundersökningar informeras arbetstagaren om eventuella hälsoeffekter av bly, samt uppföljning och förebyggande av exponering. 
• Behovet och frekvensen av hälsokontroller ska baseras på en bedömning av exponeringens omfattning och risker. 
• Exponeringen för bly följs upp genom biologisk övervakning. 
• Skador på centrala nervsystemet kan sållas med hjälp av Euroquest-enkäten. 
• Enligt statsrådets förordning 1335/2004 kan bly och dess derivat anses utgöra en hälsorisk för modern eller fostret. Exponering för dessa bör därför inte ske under graviditet, dvs. blyhalten i blodet bör inte överskrida referensgränsen 0,09 µmol/l för icke-exponerade kvinnor.