Kontakturtikaria och proteinkontakteksem

Ungefär en tiondel av yrkeshudsjukdomarna är proteinkontaktdermatit eller kontakturtikaria, dvs. kontaktnässelutslag. Mellan 2005 och 2016 rapporterades totalt 570 fall av kontakturtikaria eller proteinkontakteksem som yrkessjukdomar till registret över yrkessjukdomar. Incidensen för arbetsrelaterad kontakturtikaria och proteinkontakteksem var 2 fall / 100 000 sysselsatta per år. 

Allergisk kontakturtikaria eller kontaktnässelutslag och proteinkontakteksem är hudsjukdomar som orsakas av en omedelbar (typ I) allergi. I en omedelbar allergisk reaktion frigör mastcellerna histamin och andra mediatorer genom en specifik IgE-antikroppsmedierad reaktion.   

Allergener som orsakar omedelbar allergi är vanligen proteiner från djur- eller växtriket. I sällsynta fall kan kontakturtikaria också orsakas av vissa kemikalier såsom anhydrider av organiska syror, persulfater och kloramin-T, samt av industriella enzymer (t.ex. amylaser och proteaser). 

De vanligaste orsakerna till kontakturtikaria och proteinkontakteksem 

• djurepitel, hår och sekret (särskilt ko)  
• mjöl, spannmål och foder  
• naturgummi  
• hantering av andra livsmedel (rotsaker, grönsaker, frukt, fisk, kött, ägg)  
• prydnadsväxter och träd  

De viktigaste riskyrkena för kontakturtikaria och proteinkontakteksem är bagare, kockar, jordbrukare och lantbruksavbytare, veterinärer, trädgårdsmästare och frisörer. 

Symptom på kontakturtikaria är rodnad, svullnad och hudutslag, dvs. kvaddlar som liknar dem man får av brännässlor, som snabbt, inom några minuter och vanligen inom mindre än en halvtimme, yppar sig på de hudpartier som har varit i kontakt med allergenet. Hudutslagen kliar ofta kraftigt, men försvinner också snabbt, redan inom några timmar, utan att lämna några spår efter sig i och med att kontakten med det allergiframkallande ämnet upphör.   

Upprepad exponering för proteinhaltigt material och IgE-medierad allergi kan leda till en eksemliknande inflammation, dvs. proteinkontakteksem. Hudutslagen liknar då de hudutslag som orsakas av irritativ kontaktdermatit eller fördröjt allergiskt eksem orsakat av kemikalier.  

Kontakturtikaria och proteinkontakteksem är ofta förknippade med andra symptom på omedelbar allergi såsom klåda och rodnad i ögonen, nysningar, snuva, hosta, andnöd och astma. 

Kontakturtikaria och proteinkontakteksem undersöks med hjälp av tester för omedelbar allergi, dvs. hudpricktester, IgE-antikroppar i serum och hudexponeringstester.

Kontakturtikaria är vanligtvis en lindrig sjukdom, vars symptom försvinner genom att undvika eller förhindra direkt hudkontakt med hjälp av skyddshandskar och kläder. Läkemedelsbehandling av kontakturtikaria är därför i allmänhet inte nödvändig. Vid behandling av proteinkontakteksem används läkemedelssalvor såsom kortikosteroider liksom vid andra eksemgruppssjukdomar.   

Kontakturtikaria påverkar vanligtvis inte arbetsförmågan, däremot är luftvägssymptomen till följd av omedelbar allergi avgörande för arbetsförmågan.   

Proteinkontakteksem är ett långvarigare utslag av eksemtyp, ofta förknippat med arbetsrelaterat irritationseksem. Vid upprepade återfall kan proteinkontakteksem försämra arbetsförmågan och nödvändiggöra sjukfrånvaro och byte av yrke, såvida inte det allergen som orsakar exponering kan elimineras eller exponeringen minskas. 

Det effektivaste sättet att förebygga utveckling av en omedelbar allergi och de sjukdomar som den leder till är att helt avlägsna allergenerna från arbetsmiljön och ersätta dem med andra ämnen eller material, vilket dock inte alltid är möjligt. I detta fall undviks exponering av huden och luftvägarna för allergener i arbetet främst genom att förbättra arbetsförhållandena, såsom utrustning och arbetsmetoder, och för det andra genom att använda personlig skyddsutrustning, särskilt skyddshandskar för att skydda huden och vid behov även ärmskydd.