PEF-uppföljning

1. Handledning

• Reservera tillräckligt med tid, minst 20 minuter.
• Berätta för patienten varför uppföljningen görs.
• Låt patienten öva på att blåsa och använda mätaren.
• Be patienten återkomma några dagar efter att uppföljningen påbörjats och kontrollera blåstekniken och uppföljningsblanketten.
• Ge patienten kontaktinformation (namn och telefonnummer) för problemsituationer.
• Utförs inte vid luftvägsinfektion.

2. Mätaren

• En mätare som fungerar eller registrerar via mobilappen är att föredra.
• Om en mobilapp används lånas vid behov en lämplig telefon ut till patienten.
• Alternativet är en manuell mätare med eurogradering.
• Samma mätare används under hela uppföljningen.

3. Uppföljningsblankett

• Anteckningar i uppföljningsblanketten: tidpunkt för mätning, om patienten är i arbete (A) eller ledig (L) vid blåstidpunkten, alla PEF-mätningar, symptom, astmamedicinering som används och arbetsuppgifter före mätning, arbetsagenser och arbetslokaler. Även infektionssymptom, fysisk ansträngning och exponering på fritiden.

4. Blåsningsfrekvens

• Vid ett mätningstillfälle utförs tre blåsningar efter varandra med en manuell mätare. Alla värden registreras. Skillnaden mellan de två bästa blåsningarna är högst 20 l/min: vid behov ytterligare mätningar, men högst fem mätningar per gång.
• Blåsningar på arbetsdagar och lediga dagar med två timmars intervall under den vakna tiden, vid symptom oberoende av tiden på dygnet.
• Vid skiftarbete utförs alltid blåsningar innan man åker till arbetet.
• Lika många blåsningar utförs under arbetsdagar som under lediga dagar.
• Under lediga dagar utförs den första mätningen genast efter att man vaknat och tidsmässigt är det önskvärt att den utförs vid samma tidpunkt som under arbetsdagarna.

5. Uppföljningsperiod

• Fyra veckor.
• Minst tre arbetsperioder på minst tre dagar och minst tre perioder av ledighet på minst två dagar.
• Om möjligt dessutom en längre ledighetsperiod på cirka en vecka.
• Uppföljningen fortsätter i 1–2 veckor om patienten blir sjukskriven under uppföljningen.

6. Medicinering

• Vid ny misstanke om yrkesastma ska en PEF-uppföljning på arbetsplatsen genomföras innan regelbunden astmamedicinering inleds.
• Om regelbunden astmamedicinering används: uppehåll med de långverkande vidgande medicinerna om det är möjligt och den terapeutiska medicinen kvarstår med samma dos. Kombinationspreparat: motsvarande inhalationskortikosteroid med motsvarande dosering.
• Paus eller minskning av läkemedel från fall till fall fyra veckor innan uppföljningen påbörjas.
• Kortverkande vidgande medicin i reserv för alla patienter. Dess användning och PEF-värden före och efter intag av läkemedlet registreras.
• Medicineringen förblir densamma under hela uppföljningen.

7. Utskrift

• Endast tillförlitligt utförda uppföljningar skrivs ut med hjälp av utskriftsprogrammet www.pef.fi (på finska).

Använd www.PEF.fi-webbplatsen (på finska). 

1. Fyll i förhandsuppgifterna i programmet

• Öppna www.pef.fi-webbplatsen (på finska).
• Välj: Uppföljning på arbetsplatsen.
• Fyll i patientens namn, ålder, längd, startdatum och slutdatum med årtal.

2. Ange resultaten: du kan göra det på två olika sätt

• Ange alla resultat för blåsningsmätningen. Om patienten har utfört extra blåsningar anger du i rutan de värden, som har en skillnad på högst 20 l/min mellan de två bästa blåsningarna. Programmet extraherar blåsningsmätningens bästa värde till resultatkurvan om upprepningskriteriet är uppfyllt.
• Det andra alternativet är att bara registrera det bästa värdet för varje blåsningsmätning. I en serie på 3–5 parallella blåsningar får skillnaden mellan de två bästa blåsningarna vara högst 20 l/min. Om skillnaden är större registreras blåsningsmätningen inte alls på utskriften. Resultatet är den bästa av de parallella blåsningarna och den ringas in. I praktiken är det bäst att först gå igenom hela uppföljningen och ringa in de lyckade blåsningarna.
• Den ursprungliga loggboken ska alltid sparas i sin helhet, och det är kanske inte nödvändigt att föra in uppgifter om patientens arbetetsagenser eller symptom i programmet.

3. Dygnsindelning och inmatning av resultat  

• I PEF-uppföljningen på arbetsplatsen följer dygnsindelningen inte kalenderdygnen. När du registrerar blåsningar från på varandra följande arbetsdagar, börjar arbetsdagen alltid med den första blåsningen på arbetet och slutar med den sista blåsningen på fritiden (innan arbetsskiftet börjar). I början av en ledighetsperiod räknas ledighetens första blåsning till föregående arbetsdag. En ledig dags blåsningar börjar från den andra blåsningsmätningen. Programmet beaktar detta så att det alltid för dagens första mätning till föregående dygn. Detta fungerar bra när patienten bara blåser ett gång på morgonen innan skiftet börjar och utför regelbundna arbetstider, men för skiftarbetare kräver det extra noggrannhet för att göra en utskrift.
• Om patienten har regelbundna arbetstider och alltid blåser bara en gång hemma innan hen går till jobbet på morgonen är det lätt att dela upp dygnen. I så fall registreras morgonens första blåsning på fritiden, innan man går till jobbet, som dygnets första mätning i programmet och därefter alla blåsningar under dagen i ordningsföljd. Om patienten har gjort en blåsning efter kl. 24 lagras dessa värden i föregående kalenderdags blåsningar. Den första blåsningen innan man går till jobbet registreras sedan som den första mätningen för följande dygn. På helgerna är morgonens första blåsning alltid den första mätningen för det aktuella dygnet.
• Även under regelbundna arbetstider kan det förekomma problem med registreringen. Om patienten inte har blåst alls hemma före arbetsdagens början är det tillrådligt att lämna den första mätningen tom. Om patienten har blåst flera gånger på morgonen hemma innan arbetet påbörjas sparas den sista blåsningen före jobbet som den första mätningen och de föregående mätningarna sparas till föregående dag.
• Om patienten har oregelbundna arbetstider är det alltid svårt att dela upp dygnen. Den första mätningen på arbetsdagen är alltid den sista mätningen som görs på fritiden innan skiftet börjar. Därefter registreras alla blåsningar under detta skift och blåsningar under fritiden efter jobbet för samma dag. Den första mätningen på följande arbetsdag är den sista mätningen som görs på fritiden innan skiftet börjar.

I programmet kan man lagra upp till 15 mätningar per dag. Om patienten har blåst mer än 10 mätningar under en arbetsdag eller ledig dag utelämnas en eller flera mätningar. Dagens bästa eller sämsta resultat får dock aldrig utelämnas, inte heller dagens första eller sista mätning. Istället utelämnas någon av de mellanliggande resultaten.

I praktiken kan du, innan du matar in mätningarna, gå igenom utskriften och alltid placera pilen där det nya dygnet börjar. Då borde det på arbetsdagar efter pilen alltid finns den sista blåsningen under fritiden före nästa skift.

4. Annat att observera

• Du kan också skicka PEF-uppföljningen på arbetsplatsen till Arbetshälsoinstitutet för utskrift och utlåtande. Detta rekommenderar vi i synnerhet för skiftarbetare.

Uppföljningen är kvalitativt tillfredsställande om

• de parallella blåsningarna är jämna
• det finns minst fyra lyckade blåsningar per dygn
• lika många blåsningar under lediga dagar som under arbetsdagar
• uppföljningen består av minst två arbetsperioder och två ledighetsperioder
• arbetsperioderna omfattar minst tre dagar och ledighetsperioderna minst två dagar
• arbetstagaren utför ett arbete som innebär exponering under flera dagar under uppföljningen
• en infektion i luftvägarna påverkar inte tolkningen av uppföljningen.

Obs! Dessa är minimikrav för tolkningen och uppföljningen ska alltid utföras i enlighet med instruktionerna.

Tolkning av uppföljningen

• Det finns inga gränsvärden.
• Företagshälsovården bör kunna identifiera uppföljningsresultat som tyder på yrkesastma, så att patienterna ska kunna skickas till fortsatta undersökningar.
• Den slutgiltiga tolkningen av uppföljningen görs inom den specialiserade sjukvården.
• I tolkningen granskas både formen på kurvan från PEF-uppföljningen på arbetsplatsen och anteckningarna på uppföljningsblanketten. Utifrån dessa kan man skilja mellan blåsningar på jobbet och på fritiden.
• En med tolkningen förtrogen läkare bedömer om kvaliteten på uppföljningen kan anses vara lyckad eller inte, om resultaten tyder på yrkesastma, om resultaten är riktgivande för yrkesastma eller inte.

För yrkesastma talar till exempel följande

• Dygnsvariationen under arbetsdagar är större än under lediga dagar.
• Alla blåsningsvärden sjunker under arbetsdagen, men det finns ingen betydande dygnsvariation.
• Lägre blåsningsvärden är förknippade med vissa arbetsmoment eller hantering av vissa ämnen.

Uppföljningen är atypisk för yrkesastma

• PEF-dygnsvariationen < 20 % och PEF-värdena ligger på området för gränsvärdena
• dygnsvariationen inte ökar under arbetsveckan
• PEF-nivån inte sjunker under arbetsveckan
• PEF-nivån inte förbättras under veckoslutet.

Dessutom bör följande beaktas i tolkningen:

• Om exponeringen i arbetet varierar kan en PEF-variation förväntas förekomma bara ibland.
• Har PEF-variationen ett omedelbart eller fördröjt samband med exponeringen på arbetet?
• Inhalerad kortikosteroid kan reducera sänkta PEF-värden under arbetsdagen. Riklig användning av vidgande läkemedel försvårar också tolkningen och kan förbättra dagens maximala blåsningsvärde.
• Om morgonens första PEF-blåsning är försenad (t.ex. på en ledig morgon) kan det sämsta PEF-värdet saknas för den dagen.
• Luftvägsinfektion och blåsteknik påverkar resultaten. Se också alltid patientens anteckningar över vad låga blåsningsvärden beror på.

• Patientavisning för PEF-uppföljning på arbetsplatsen på finska (pdf)
• Patientavisning för PEF-uppföljning på arbetsplatsen på svenska (pdf)
• Patientanvisning för PEF-uppföljning på arbetsplatsen på engelska (pdf)
• Patientanvisning för PEF-uppföljning på arbetsplatsen på ryska (pdf)
• Uppföljningsblankett för PEF-uppföljning på arbetsplatsen på finska (pdf) 
• Uppföljningsblankett för PEF-uppföljning på arbetsplatsen på svenska (pdf) 
• Uppföljningsblankett för PEF-uppföljning på arbetsplatsen på engelska (pdf)

• Före PEF-uppföljningen på arbetsplatsen undersöks röntgenbilder av lungorna och vid behov näsans bihålor för att utesluta andra sjukdomar.
• Spirometri och bronkodilatationstest.
• Astma diagnostiseras i allmänhet genom andra undersökningar än PEF-arbetsplatsövervakning. Därför utförs spirometri och bronkdilatationstest samt två veckors PEF-dygnsuppföljning med bronkvidgande läkemedel. Dessutom görs vid behov ett metakolintest och andra diagnostiska undersökningar för astma enligt God medicinsk praxis-rekommendationen.

PEF-uppföljning på arbetsplatsen ger mycket information om hur arbetet påverkar astmasymptomen och lungornas funktion. Man rekommenderar att uppföljningen kopplas samman med bedömningen av arbetsförmågan hos personen som lider av astma. Glöm i synnerhet inte att beakta om det i arbetet förekommer exponering för faktorer som irriterar luftvägarna, såsom damm eller os, temperaturväxlingar eller fysisk ansträngning.

Patientens astma sköts med den regelbundna läkemedelsbehandling som passar bäst för att uppnå bästa möjliga balans och uppföljningen genomförs när patienten använder detta läkemedel. Uppföljning i tre veckor är lagom, för övrigt görs uppföljningen så som vid misstanke om yrkesastma.

Lägre blåsningssvärden, större dygnsvariation och kraftigare symptom och/eller användning av bronkvidgande läkemedel under arbetsdagar passar in på astma som förvärras på arbetet.

Arbetshälsoinstitutet har utvecklat en mobilapplikation för PEF-uppföljning på arbetsplatsen i samarbete med Elisa. Mobilappen Etämittaus fungerar på Apples telefoner och de vanligaste Android-modellerna. En app för PEF-uppföljning på arbetsplatsen laddas ner i patienternas egna eller lånade smarttelefon, och patienten får låna en mätanordning (Vitalograph lungmonitor smart- BT®). I detta skede inför vårdaren även uppgifter om patientens medicinering, arbetsuppgifter, arbetsagenser och arbetslokaler i programmet.

Patienten får uppföljningsutrustningen av vårdaren och instruktioner för hur den ska användas. Telefonen och mätenheten är anslutna via Bluetooth. Applikationen påminner patienterna om blåsning varannan timme när de är vakna. Före blåsningen frågar applikationen patienten om hen är på jobbet eller ledig, arbetsuppgifter, arbetsagenser, arbetslokaler, luftvägssymptom och vid behov användning av ett vidgande läkemedel. Alla data lagras omedelbart på servern, från vilken vårdaren kan följa undersökningens förlopp dagligen.

PEF-dygnsuppföljning används för att diagnostisera astma. Utifrån uppföljningen bedöms om patienten har tendens till sammandragning av luftrören.

• Utförs med en enkel PEF-mätare eller med en mobilapplikation som distansmätning.
• Mätningar på morgon och kväll samt vid luftvägssymptom.
• I två veckors tid blåses före och 15–20 minuter efter inhalation av bronkvidgande läkemedel (0,4 mg salbutamol eller 1,0 mg terbutalin). (Se även rekommendationen för god medicinsk praxis vid astma)

Anvisningar och blanketter för PEF-dygnsuppföljning

• Patientanvisning för PEF-dygnsuppföljning på finska (pdf)
• Patientanvisning för PEF-dygnsuppföljning på svenska (pdf)
• Patientanvisning för PEF-dygnsuppföljning på engelska (pdf) 
• Patientanvisning för PEF-dygnsuppföljning på ryska (pdf)
• Uppföljningsblankett för PEF-dygnsuppföljning på finska (pdf) 
• Uppföljningsblankett för PEF-dygnsuppföljning på svenska (pdf) 
• Uppföljningsblankett för PEF-dygnsuppföljning på engelska (pdf)